Aktiemarknaden kan ha prisat in för mycket elände

Uppenbarelsebokens vite ryttare börjar synas lite tydligare i det sjukdomstöcken som svept in över de globala aktiemarknaderna. Sikten, liksom insikten att de gigantiska statliga stödprogrammen i kombination med aggressiva centralbanker skänker andrum åt en djupt deprimerad global ekonomi, börjar bli lite bättre för investerarkollektivet.

Den extrema uppgången i volatiliteten i marknaden har krupit nedåt igen och aktiemarknaderna har återtagit delar av de brutala kursfallen tidigare i månaden. Svängningarna i kursutvecklingen har minskat. Bakom den lite lugnare utvecklingen ligger inte bara stödprogrammen och centralbankernas likvidiseringspolitik utan också tecken på att virusspridningen i de länder som drabbades tidigt är avtagande.

I Italien, där uppenbarelsebokens apokalyptiska svarte ryttare, han som höll en våg i handen för att avgöra vem som får leva eller dö, först visade sig i på den europeiska kontinenten har de senaste dagarna haft en fallande trend i antalet nya smittade. Det är förstås mycket glädjande både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv.

Sedan tidigare har det kommit positiva tecken från Kina, som drabbades först av coronaviruset i december. Vissa påstår att det inte går att lita på de kommunistiska ledarskapets information, men tills det finns bevis att de ljuger ligger bevisbördan på tvivlarna. Även i Sydkorea, som också var tidigt ute i virusspridningsvågen, ser det bättre ut.

Även om det är extremt svårt för investerarkollektivet att lägga en prognos för coronavirusutvecklingen så finns det visst prognosstöd att hämta i den sjukdomsdata som dagligen rullar in från de länder och regioner som drabbades först.

Som Realtid tidigare skrivit om är dagens aktievärderingar nedtryckta och i många fall tycks marknaden gör bedömningen att även de långsiktiga tillväxt- och vinstförutsättningarna förändrats. Detta bottnar i att den största delen av dagens värdering av en aktie/bolag utgörs av de så kallade “evighetsvärdet”. Det är det nuvärdesberäknade värdet av alla fria kassaflöden efter en normal prognosperiod på tre-fyra år.

Det är lite svårt att se varför det ser ut så. Att de kortsiktiga vinst- och försäljningsprognoserna fått ett nackskott av investerarkollektivet är självklart, men att de långsiktiga förutsättningarna skulle förändras av en virusepidemi 2020 känns mindre självklart. Förmodligen bottnar det i att marknaden styrts helt av “fear” i stället för “greed” de senaste veckorna.

Den kommande rapportperioden i april och maj kommer tydliga bevis för att vinstutvecklingen drabbats hårt att virusproblematiken. Förhoppningsvis är förväntningsbilden tillräckligt hårt nedtryckt för att få investerarkollektivet att fokusera på det lite längre perspektivet och 2021 när rapportfloden sköljer in över världens börser.