Aktiechef: Vi gillar banker

För många investerare är banker inte särskilt lockande som allokeringsalternativ och Deutsche Banks senaste trubbel på marknaden, som drog ner många andra europeiska bankers aktiekurs förra veckan, har inte ändrat den synen.

Men just banker i Europa kan vara värda att titta på; det viktiga är vilka du väljer och vilka områden de satsar på, säger David Moss, europeisk aktiechef på Bank of Montreal Global Asset Management i en intervju med Realtid.se. 

Förvaltaren har den finansiella sektorn som den största exponeringen i portföljen, men Moss medger att det finns en viss smittorisk i sektorn. De har inget förtroende för banker och tror inte att balansräkningarna har blivit bättre och det leder till flykt till säkra bolag som inte haft mycket till tillväxt den senaste tiden, som Nestle.

– Många undviker banker och tror inte att det är en bra affär att investera där. I deras ögon är de volatila och förlorar mycket pengar men vi börjar med ett blankt papper. Om ett bolag visar upp det som karaktäriserar ett bra bolag, saker som hög avkastning på eget kapital, förmågan att ge utdelning och stigande utdelningar, då är vi intresserade. I banksektorn har vi hittat ett antal som fyller dessa kriterier, säger Moss.

Men strategin fokuserar på specifika områden inom sektorn och BMO undviker de banker som är tungt fokuserade på just investment banking-segmentet. Förvaltaren har därför aldrig haft Deutsche Bank som innehav.

– Inte på grund av det som hänt senast. Det är ett problem, men det är för att vi tror inte att de har en affärsmodell som gör det möjligt att göra en bra avkastning i dagens miljö. Investment banking har alltid varit en volatil del. Utöver det finns problemet med alla pågående rättstvister, säger han.

Till portföljen söker BMO banker som har retail banking, fokus på privatkunder och småföretag, som en stor del av sin verksamhet och som verkar i välfungerande marknader. Moss lyfter fram Handelsbanken som ett viktigt innehav i BMO:s europeiska portfölj.

– Det är en av våra största positioner. Där får man en konsekvent avkastning, man får en utdelning och kapitalbasen är stark. Det är är helt enkelt ett bra bolag, det råkar bara vara en bank. Man kan säga samma sak om Swedbank, Nordea och SEB, även om vi inte äger aktier i just dem. Jämför det med Deutsche Bank, som har en låg avkastning, ingen utdelning och kapitalbrist och dras med rättstvister vilket är det största problemet för banker nu, säger han.

När Deutsche Bank förra veckan fick krav från amerikanska Justitiedepartementet om böter på 14 miljarder dollar så rasade aktiekursen och drog med sig andra europeiska finansaktier i fallet. Liknande scenarios skapar dock möjligheter att köpa bra bolag billigare, menar Moss.

En större risk är de låga räntorna och att fortsatta stimulansåtgärder från centralbankerna leder till sämre lönsamhet hos europeiska banker, menar Moss. 

Samtidigt har de låga och i vissa fall negativa räntorna gjort att aktier blivit kanske den sista utposten för en någorlunda acceptabel avkastning. De flesta inflödena har däremot varit i säkra, defensiva aktier som läkemedelssektorn. Det har dock blivit svårt att hitta värde i sådana aktier eftersom de blivit för dyra. 

Frågan är då hur en investerare kan hitta rätt i en värld där centralbankernas åtgärder gjort att tillgångarna blivit dyra utan att bolagens underliggande fundamentan följt med i utvecklingen.

– Vi har också problem med den frågan. Men det som är bra med marknaden är att investerare alltid visar ett flocklikt beteende och det skapar alltid möjligheter någon annanstans. Det stämmer att värderingarna blåsts upp och jag tycker det är oroväckande att höra att vi måste betala mer för den tillväxt som finns, eftersom tillväxt i allmänhet är svår att hitta. Det är farligt att tänka så. Men det där beror på att vissa aktier uppfattas som obligationslika och säkra. Vi minskar i de defensiva sektorerna och letar på annan plats, till exempel i finanssektorn, säger Moss.

Upptakten till Brexit och perioden därefter spädde på den här trenden. Vad som händer framöver är oklart, men mer volatilitet är att vänta.

– Utan tvekan blir det mer volatilitet de kommande två åren och vår valuta har redan tagit stryk. Men ärligt talat är det omöjligt att förutspå exakt vad som händer eftersom det är oklart hur mycket av det som sägs är bara hot från båda sidor. Ingen fri rörlighet å ena sidan och ingen frihandel å andra kanske blir resultatet men det där utfallet gynnar inte någon av parterna.

För några veckor sedan var Londons representant för EU Jeremy Browne i Stockholm för att diskutera Brexit och vilken potentiell effekt den kan få för stadens finanssektor bland annat. Inte särskilt stor, var hans slutsats. Några jobb kanske försvinner men att flera tusen jobb bara skulle flyttas och mirakulöst dyka upp i andra EU-städer är mindre sannolikt, eftersom London är Europas enda riktigt globala finansiella centrum.

David Moss håller med om det; en viss effekt kan väntas men den blir inte särskilt stor.

– Om det här hade hänt för 25 år sedan hade det fått mycket större effekt. Men London är knappt en brittisk stad längre, det är en global stad. Vissa jobb kan hamna i Dublin kanske, på grund av språket och Luxemburg eftersom det är ett centrum för SICAV-regleringen men det är en liten plats och väldigt dyr så allt för många kommer inte flytta dit. Paris har det också pratats en del om men ärligt talat kan jag inte se det som en attraktiv plats om du jobbar på en bank. Du är nästan lika impopulär som i Storbritannien och skatten är mycket högre, säger Moss.

Han avslutar med att säga att hans största oro just nu förutom de uppblåsta värderingarna är den allt mer protektionistiska europeiska politiken.

– Aldrig bra nyheter i en global ekonomi som inte sett frihandeln växa på många år.