Aktiebolagslagen behöver ytterligare översyn

Advokat Carl Swernlöf har i ett debattinlägg hos Realtid den 16 september 2019 kommenterat regeringens förslag att kapitalkravet för att starta aktiebolag ska sänkas från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Han föreslår bland annat en översyn av hela kapital- och borgenärsskyddssystemet i aktiebolagslagen. En översyn bör då även omfatta borgenärsskyddet i gällande bestämmelser om värdeöverföring och förbjudna lån/säkerheter i samband med finansiering och förvärvsfinansiering.

Aktuella bestämmelser om värdeöverföring och förvärvsfinansiering finns i 17 och 21 kapitlet aktiebolagslagen och är centrala bestämmelser för långivare och låntagare i samband med en finansiering. Bestämmelserna i sig är inte svåra att förstå, däremot hur vi ska komma överens hur dessa ska tillämpas då det inte finns någon bra rättspraxis att hänvisa till. Avsaknaden av rättspraxis har därför lett till att parterna tillämpar olika lösningar i finansieringsstrukturer i syfte att undvika att bryta mot regelverket. I vilken utsträckning dessa lösningar är bra eller inte finns det som sagt delade meningar om. Av denna anledning bör gällande kommentarer i juridisk doktrin ses över.

Nya krav på banker och andra finansiella institut innebär att vi behöver säkerställa att de finansieringsstrukturer vi tillämpar idag är förenliga med gällande bestämmelser i aktiebolagslagen. Vi kan därför inte ha eller skapa någon osäkerhet mellan parterna hur vi ska lägga upp strukturer och möjliggöra säkerheter eller garantier. Exempelvis när det gäller finansiering arbetar vi ofta med ett flertal dotterbolag till ett låntagande holdingbolag och en återkommande fråga i dessa strukturer är i vilken utsträckning dotterbolag kan ställa säkerheter till en bank till förmån för sitt moderbolag.

Begreppet ”affärsmässig nytta” har här en central roll men tolkningen av dess betydelse är idag väldigt olika. Vanligt använda strukturer med återpantsättningar, det vill säga en struktur med krona för krona i syfte att undvika en värdeöverföring, eller pantavtal med förbehåll om ställd säkerhets giltighet kan inte vara lösningen i syfte att för alla parter skapa kommersiellt bra och legalt hållbara finansieringsstrukturer.

Även i förvärvsfinansieringar har det skapats ett antal lösningar att kringgå begränsningen hur ett förvärvat bolag kan ställa säkerhet för köparens finansiering av förvärvet av dess aktier. Där hanteras exempelvis begreppet kreditrisk väldigt olika. Till skillnad från den något konservativa inställningen hur begreppet affärsmässig nytta ska tillämpas har parterna här en betydligt liberalare inställning i sitt förhållande till den tvingande lagstiftningen i 21 kap aktiebolagslagen trots att dessa regler är förenade med en risk för straffansvar. I vilken utsträckning dessa lösningar håller i förhållande till regelverket är osäkert då vi även här saknar bra vägledning i rättspraxis och kommentarer i förarbeten och annan juridisk doktrin.

Den osäkerhet som finns bör därför så långt som möjligt klargöras men även i vilken utsträckning nuvarande borgenärsskydd kan ta skada av de finansieringsstrukturer som idag tillämpas. Ett lämpligt sätt är därför att vi även i denna del av aktiebolagslagen får möjlighet att genomföra en översyn av gällande bestämmelser och dess tillämpning men också att vi får fram uppdaterade och tydligare kommentarer och vägledning då utvecklingen inom finansiering förändrats betydligt sedan aktuellt regelverk skapades. Detta arbete bör också kunna genomföras i samråd med marknadens aktörer och dess samlade erfarenheter.

Sten Gejrot, advokat och delägare i Advokatfirman Lindahl.