Aktieägarna i Capio kan glädja sig åt en bra affär

Anna Starbrink, som är hälso- och sjukvårdslandstingsråd (L) i Stockholms läns landsting, meddelade under veckan som gick att Hälso-och sjukvårdsnämnden väntas förlänga avtalet med Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm till 4 januari 2026.

Det betyder två miljarder kronor per år för Capio.

Dessutom presenterar Capio siffror för tredje kvartalet som kan glädja de nya ägarna. Där är särskilt de nordiska siffrorna intressanta. Ebitda för koncernen växer med fem procent till 189 miljoner kronor, även om rörelseresultatet är negativt med 39 miljoner kronor.

Rörelseresultatet dras dock ner av Frankrike och Tyskland. Men Capio Norden tuffar på och ebitda ökar med 19 procent till 127 miljoner kronor.
I Norden är den svenska verksamheten största bidragsgivare, bland annat primär- och specialistvård på sjukhus i bland annat Örebro, Göteborg och förstås S:t Göran i Stockholm och förvärvad verksamhet, som till exempel Legevisitten. 

Capios omsättning växte med två procent organiskt och totalt med tio procent till 3 816 miljoner kronor, under tredje kvartalet.

Den nordiska omsättningen har specifikt drivits av en volymtillväxt inom akut- och ortopediverksamheten i Sverige. Det har även drivits av en tyngre patientmix. Det vill säga patienter som kräver mer och längre vård, eller geriatriska patienter. Medelvårdtiden är sju till åtta dagar för en multisjuk gammal människa. 

Några intressanta siffror för akutverksamheten vid flaggskeppet Capio S:t Görans sjukhus är följande.

Drygt 72 000 patienter har inkommit till akuten på S:t Göran de nio första månaderna i år. Det är tolv procent mer än under motsvarande period 2016. Inte undra på att patienterna dras till St Görans akut.

Hälften av patienterna får en första läkarbedömning inom en halvtimme. Och 70 procent vistas mindre än fyra timmar på akuten. Det är kortaste väntetider i Stockholm.

– Vi utvärderar verksamheten kontinuerligt. Vi involverar personalen, läkare och sjuksköterskor, för att förstå hur vi ska organisera akuten på bästa sätt, berättar Henrik Brehmer som är kommunikationschef på Capio. 

– Olika team tar upp vad som fungerar och inte. Vi har maximal bemanning när det är mycket patienter på akutmottagningen. Vi bemannar efter patientflödet. 
Som en jämförelse tillbringar mer än 65 procent av besökarna på Södersjukhusets akut mer än fyra timmar där. En första läkarbedömning tar i genomsnitt drygt tre timmar. Och detta trots att SöS akut de nio första månader i år hade färre patienter än S:t Göran, totalt 70 800 patienter.

För jämförbara nio månader har SöS minskat antalet akutpatienter med drygt sex procent sedan 2016. Det kan verka märkligt att antalet besökande minskar när akuten på Nya Karolinska i princip är stängd – förutom för särskilt svåra fall.

En förklaring kan vara att SöS har en närakut intill sig som drivs av SLSO (Stockholms Läns Sjukvårdsområde). På SöS lott faller de mer vårdkrävande patienterna. Dessutom har SöS ett större inflöde av ambulanser än övriga akuter. 

Capio har en nettoskuld på drygt 4,5 miljarder kronor. Efter att capex-investeringar om 118 miljoner kronor betalats blev kvartalets operativa kassaflöde negativt med 162 miljoner kronor (-73 miljoner kronor). 

För de tre kvartalen är det dock positivt med 123 miljoner kronor (199 miljoner kronor). 

Capex består i detta fall av investeringar i medicinsk utrustning, upprustning av lokaler, it-investeringar och personalsatsningar. Det kommer dock ett större framtida investeringsbehov i S:t Göran när sjukhuset även ska ha förlossningsvård. Landstinget bygger för närvarande två nya hus. Capio kommer att stå för utrustningen och betala hyra. 

Capex har ökat på grund av underhållsinvesteringar, förvärv och några expansionsprojekt i Frankrike och Tyskland. I Frankrike har det investerats i flytt från gamla sjukhus in i nya faciliteter i Toulouse och Lyon. Möjliga synergier finns just mellan den nya ägaren RGDS sjukhus och Capios i storstadsregionerna i Frankrike.

Budet från Ramsay Générale de Santé har accepterats av mer än 96 procent av Capios aktieägare. Ramsay bjöd 787 miljoner euro för Capio, eller 58 kronor per aktie. Ebitda-multipeln uppgick till 10,4.

(Ebitda – Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) är ett mått på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och amorteringar (inklusive goodwillavskrivningar).

Pascal Roché, vd för Ramsay, har i en intervju i franska affärstidningen Les Echos motiverat varför han var beredd att höja budet med mer än tio kronor per aktie, och därigenom betala en så hög multipel för bolaget. 

“Storleken spelar numera in på ett globalt plan. Det handlar inte bara om att uppnå rätt storlek på verksamheten inom landet. Vi möter samma problem i sjukhusen oberoende vilket land dessa finns i. Vi har kunnat identifiera 20 miljoner euro i synergier, framförallt vad gäller inköpen. Men det finns också mycket att dela vad gäller digitalisering, vårdkedjan, och akutvården”, säger han och fortsätter:

“Capio och vi har vi samma innovationsförmåga terapeutiskt och organisationsmässigt. Vårt projekt är mycket långsiktigt. Förvärvet av Capio blir också intressant eftersom franska staten vill att Sverige ska vara en modell för den framtida franska sjukvården. Capio är en förebild för värdeskapande vård. Ända sedan 1970 har Sverige haft kvalitetsregister vad gäller höftproteser. Detta har blivit en referens i hela världen för andra aktörer som erbjuder. Capio har dessutom drygt 100 vårdcentraler (centres de santé) i Sverige. Sedan junimånad får även vi öppna sådana i Frankrike. Capio har också lanserat Capio Go för distanskonsultationer för mer än 30 olika diagnoser och det stiger succesivt. Det är numera möjligt att även i Frankrike få ersättning för sådana konsultationer. Detta är en stor möjlighet för RGDS.”

RGDS har som sagt betalat en ebitda-multipel om 10,4 men D, som står för avskrivningar, är inte med – och i en sjukhusverksamhet kan D öka betydligt eftersom sjukhus måste underhållas och reinvesteras i. D är inte ett fritt disponibelt kassaflöde.

Sjukvård kräver överhuvudtaget mycket investeringar. Vad gäller till exempel akutsjukhuset St Göran med drygt 300 sängar så står landstinget för stambyten, underhåll av lokaler, ventilation, i princip all infrastruktur men Capio stod för investeringar i röntgenmaskiner och i operationsrobotar samt hyra. Det blev tungt för Capio att göra investeringar i samtliga länder. 

Goodwill i balansräkningen var drygt åtta miljarder kronor. Eget kapital är fem miljarder kronor. Implicit har RGDS därmed betalat en goodwill på elva miljarder kronor.

Aktieägarna i Capio bör glädja sig åt att styrelsen förhandlat fram en god affär.