AI i väntrummet - svensk finanssektor halkar efter

Finanssektorn i Sverige har halkat efter vad gäller implementeringen av Artificial Intelligence, AI, för såväl för front-end och exempelvis kundrelationer som back-end och operationell effektivisering. Det har konsultfirman Capgemini fastställt i en ny undersökning genomförd bland kunder och företag i finansbranschen för att förstå hur långt man kommit.

– Vi kan konstatera att den svenska finanssektorn kommit ganska långt vad gäller nyttan av AI, men den har inte kommit lika långt som bilindustrin eller detaljhandeln vad gäller skalbarheten av AI-lösningar, säger Johan Bergström, Head of Financial Services på Capgemini Sverige säger Johan Bergström, Head of Financial Services på Capgemini Sverige, till Realtid.

Det är inte bara i jämförelse med andra sektorer i Sverige som finanssektorn halkat efter, utan även internationellt, enligt Bergström.

– I Sverige använder ungefär hälften av bankkonsumenterna någon form av AI-interaktion dagligen i form av exempelvis chattbotar och investeringsanalyser medan motsvarande siffra i USA, Storbritannien och Kina ligger på mellan 60-70 procent. 

Det finns flera möjliga förklaringar till varför bank och försäkring inte kommit längre med AI. Det kan bland annat handla om otydliga interna mandat för AI, om att förståelsen av AI är låg, men även om att fintech- och insuretech-branschen på andra marknader har lyckats bättre med att skala upp samt att deras lösningar har en högre teknisk höjd.

– USA ligger längst fram med cirka 70 procent av konsumenterna som har AI-interaktioner dagligen, trots det att de traditionella bankerna i vissa fall är mindre digitaliserade än de svenska bankerna. Där finns däremot väldigt många fintech- och insurtech- och även bigtech-bolag. De startas på löpande band med mycket nischade tjänster och får stort genomslag. Dessa bolag har oftast helt digitala och AI-baserade affärsmodeller.

– Penetrationen av fintech är också stor i Sverige men man når inte upp till samma volym. Många fintech-bolag hanterar dessutom ganska traditionella bankprocesser, såsom betalningar och fakturering istället, och har inte ännu integrerat AI i större omfattning i sina tjänster och processer, säger Bergström.

Men även när finanssektorn använder sig av AI är det osäkert att konsumenterna märker det eller förstår värdet av det. Enligt Capgemini uppger 51 procent av kunder att de idag inte upplever värde i sina AI-interaktioner med banker eller finansiella institutioner, eller att värdet är mycket lägre än förväntat. Vidare säger 57 procent av tillfrågade kunder att de idag saknar incitament för att låta sin data behandlas av AI.

Det kan även vara så att värdet av AI är fortsatt oklar för en stor majoritet av företag. Bland de svenska bolag som Capgemini tillfrågat säger endast 14 procent att de kan visa på sänkta kostnader och 9 procent på ökade intäkter per kund till följd av införda AI-lösningar. Coronapandemin har även lett en stor andel av tillfrågade företag, hela 64 procent, att minska eller skjuta upp investeringar i AI. Detta samtidigt som konsumenterna blivit mer digitala under coronapandemin.

–  Det finns ett högt medvetande i finanssektorn om att det är viktigt med AI men det är inte samma sak som att investera, särskilt när kunderna har svårt att se värdet av AI och när regleringsmyndigheter även de är tveksamma och ställer höga krav på hur AI implementeras. Att över 60 procent pausat sina investeringar skapar en fördröjning för adoptionen av AI inom finanssektorn.