"AI befinner sig alltjämt i sin linda"

Anders Perméus, advokat och grundare av Pactumize, kommenterar: 

   Hur förbereder ni er organisation för digitaliseringen och AI?

– Först en definition av AI – en intelligent applikation/maskininlärning som med hjälp av människans input lär sig ju mer den tränas för att på så sätt själv bli smartare med tiden. I en juridisk kontext handlar det huvudsakligen om språkinriktad inlärning. AI befinner sig alltjämt i sin linda. På Pactumize håller vi koll på utvecklingen inom AI-området för att se vad vi kan använda i vår plattform respektive utveckla själva.

   Har ni vidtagit några konkreta åtgärder?

– Den teknik som Avtal24 och Pactumize använder för contract automation har inget med AI att göra. Bakom denna tekniska plattform ligger juristers input i form av regelkännedom och avtalsstruktur, men systemet kan inte tränas för att bli smartare, utan för detta krävs löpande input från jurister. Pactumize har vidareutvecklat den tekniska plattformen i syfte att kunna erbjuda tjänsten som en molntjänst, där fokus ligger på contract automation som skall kunna användas av icke-jurister. Vidare håller vi på att utveckla ett så kallat negotiation room, där avtalen skall kunna förhandlas av icke-jurister på ett säkert sätt. Inte heller denna modul baseras på AI-teknik. Däremot diskuterar vi ett samarbete med IBM och tillämpning av deras microtjänster vid utveckling av moduler för avtalsgranskning och riskbedömning.    

Hur påverkar AI kostnaden, kvaliteten och tillhandahållandet av advokattjänster?

– I dagsläget används inte AI i någon mer kvalificerad mening, utan en del anglosaxiska byråer testar tekniken som komplement vid bearbetning av stora mängder information, till exempel i samband med due diligence. I framtiden kommer det finnas verktyg som kan granska dokument otroligt mycket snabbare än vid traditionell juristhantering. Kvaliteten kommer att variera beroende på hur väl verktygen tränats och konfigurerats. Om man lyckas överföra skickliga juristers know-how till verktyget som därefter kan träna sig i att utveckla sin förmåga, kommer verktygen bli revolutionerande. Som vid all utveckling kommer köparna av juridiska tjänster att förvänta sig sjunkande priser från konsulterna. För advokatbyråer blir det till viss nivå en s k sanitetsfaktor som förväntas, därutöver blir det en konkurrensfördel.

 Vilka typer av advokattjänster kommer först att automatiseras med hjälp av AI?

– Avtal- och dokumentgranskning, d v s en språkbaserad maskininlärning, för riskbedömning. Nästa steg blir hantering av stora mängder data, till exempel vid tvistelösning där sakomständigheterna i ett specifikt case kan jämföras med data från ett stort antal nationella och även internationella rättsfall. På så sätt kan både domstolar och advokater bli mycket effektivare och även få bättre underlag för en korrekt utgång i tvister. Helst skulle man vilja se denna utveckling leda till ett betydligt färre antal tvister i samhället.   

 Hur påverkar AI advokatbyråernas organisation; vilka roller kan ersättas med AI och vilken specialistkompetens kommer att behövas för att använda AI?

– Advokatbyråer kommer att kunna låta icke-jurister hantera AI-verktygen för grundarbetet som sedan kvalificerade advokater kan bedöma och tillämpa i caset. I den mån verktygen kräver konfigurering kan större och medelstora byråer behöva något fler medarbetar på IT-avdelningen.

 Kommer antalet biträdande jurister i förhållande till antalet delägare att minska inom några år?
– Biträdande jurister eller paralegals kan komma att utföra en stor mängd arbetsuppgifter som idag utförs av erfarna advokater. Med hjälp av sofistikerade verktyg kan emellertid färre biträdande jurister komma att behövas. De byråer som lyckas tillämpa verktygen effektivt och förädla rådgivningsverksamheten borde därför kunna minska antalet biträdande jurister i relation till erfarna advokater, vilka ofta är delägare.

Kommer advokatbyråernas IT-funktioner att blir viktigare i framtiden?

– IT som funktion kommer att bli avgörande för advokatbyråers konkurrenskraft, men detta innebär inte nödvändigtvis att det kommer att behövas stora interna IT-avdelningar, eftersom funktionen kan outsourcas genom framförallt smarta molntjänster. Eftersom IT-säkerheten kommer att bli en allt viktigare parameter att ta hänsyn till kommer driften respektive hantering av skalskydd bli betydligt billigare att outsourca. Många advokatbyråer har redan idag ett bristfälligt skalskydd för klientuppgifter, då det uppfattas som riskabelt att tillämpa molntjänster. Ofta är det emellertid precis tvärtom.

Påverkas vissa rättsområden mer än andra av digitaliseringen?

– Avtalsrätt kommer självklart påverkas mest genom contract automation, contract management respektive contract review. Därtill områden där stora mängder data ska processas och sorteras, såsom vid M&A och tvistelösning.  

Vem tar ansvar för resultatet av AI-verktygens arbete?  Ansvarsförsäkringar?

– Rimligtvis måste detta hanteras genom ett back-to-back-avtal, där rådgivarens ansvar för egen tillämpning av t ex AI-verktyg i sin rådgivningsverksamhet till stor del speglas gentemot det ansvar leverantören har för kvaliteten av verktyget. Därefter prissätter försäkringsbolaget ansvaret som slutligen hamnar på den prislapp som slutkunden/klienten får betala.

 Hur stort kommer användningen av AI att vara om fem år?

– Alla stora och medelstora byråer kommer antingen att använda standardiserade produkter eller mer eller mindre specialtillverkade verktyg i sin verksamhet. Detsamma kommer emellertid att gälla de flesta stora och medelstora bolags juristavdelningar, varför advokatbyråerna ständigt kommer att behöva förfina sina tjänster. Alla svenska domstolar kommer att använda AI vid rättstillämpningen – allt annat vore tjänstefel och betraktas som rättsosäkert. Notarier kommer vara supereffektiva och i princip kunna låta verktygen föreslå utkast till domar, men de kommer kanske inte lära sig lika mycket juridik som vid dagens rättsutredning.

 Sammanfattningsvis – hur påverkar digitaliseringen advokatrollen?

– När jag läste juridik på universitetet brukade jag besöka professor Jan Hellner för att ställa frågor som vi inte kunde finna svar på. Hans dörr stod alltid öppen. Jag noterade då att han var en av de första professorerna som använde Internet och onlinetjänster för att söka information – trots att han var en av Sveriges genom tiderna skickligaste jurister. Alla advokater måste lära sig att själva eller genom medarbetare använda digitala verktyg för att kunna handlägga sina ärenden effektivare. Baserat på resultatet som erhålls kan den erfarna advokaten därefter göra högkvalificerade bedömningar som den oerfarna inte kan. Utan användningen av verktygen riskerar emellertid även den erfarne advokatens bedömningar bli bristfälliga och även för dyra.
 

Magnus Stein, grundare av juristbyrån Avtal24, kommenterar:

Hur förbereder ni er organisation för digitaliseringen och AI?

–  För oss är det en stor skillnad då vi började med att bygga en digital plattform som vi runt 2010 försökte sälja till byråer för att effektivisera deras arbete och skapa nya affärsmöjligheter. Då ingen trodde på att IT skulle förändra rollen valde vi att bygga en egen juristbyrå baserad på de nya möjligheterna. Eftersom vi är finansierade av VC kan vi ju aldrig bli en advokatbyrå.

 Hur påverkar AI kostnaden, kvaliteten och tillhandahållandet av advokattjänster?

–  Rätt implementerat och med nytt arbetssätt ökar effektiviteten kraftigt, tillgängligheten ökar för kunder och du får ett kvalitetssäkringsverktyg. 

Vilka typer av advokattjänster kommer först att automatiseras med hjälp av AI?

–  Första steget om man tittar på den internationella marknaden har visat sig vara hantering/strukturering av stora textmassor, efter det kommer olika typer av avtals automatisering, kundhantering/försäljning och till sist smart digital rådgivning till slutkunder. 

 Hur påverkar AI advokatbyråernas organisation; vilka roller kan ersättas med AI och vilken specialistkompetens kommer att behövas för att använda AI?

–  Smarta jurister som kan konfigurera systemen kommer att behövas innan vi når singularitet.

 Kommer antalet biträdande jurister i förhållande till antalet delägare att minska  inom några år? 

–  Det känns som hela strukturen är förlegad så vi kommer att se nya strukturer. Samfundet bör titta på initiativ i andra länder.

 Kommer advokatbyråernas IT-funktioner att blir viktigare i framtiden?

–  Absolut, även om man köper bra plattformar/moduler måste de konfigureras, underhållas och vidareutvecklas.

Påverkas vissa rättsområden mer än andra av digitaliseringen?

–  Som jag ser det måste samhället leda processen för att hantera alla ärenden som leder till domstol. Finns mycket i personligt lidande, stora kostnader att spara, samt skapa en objektiv bedömning av varje fall baserat på all data.

 Vem tar ansvar för resultatet av AI-verktygens arbete?  Ansvarsförsäkringar?

–  Byrån som levererar tjänsten måste ansvara mot kunden. Om du levererar en AI baserad tjänst måste du ha koll på din plattform.

Hur stort kommer användningen av AI att vara om fem år?

–  Har du ett  starkt varumärke och erbjuder de mest kvalificerade tjänsterna kommer du nog fortfarande kunna ha en stark position utan avancerade AI tjänster. Många mindre byråer kommer nog få svårt att ställa om då det innebär investeringar i både plattform och tid för att kunna genomföra förändringen. AI kommer även att förändra affärsmodeller och beteenden.
Hur ska en mindre byrå hantera det? 

Sammanfattningsvis – hur påverkar digitaliseringen advokatrollen?

–  Mer än vad många tror det kommer att göra. Det är ingen större skillnad på kunskapsintensiva branscher, dock finns det ingen bättre branschgenom vilken samhället bättre kommer att gagnas av införandet av AI; kraftigt sparade kostnader, tider och tillgänglighet till rättvisan.