Adam Hembury: Många advokatbyråer nobbar AI

Realtid.se har tidigare berättat att sektorn för disruptiva tekniklösningar för juridikbranschen – så kallad ”legaltech” – vuxit med 500 procent bara senaste året. Men segmentet är betydligt mindre än fintech-industrin. Och bara runt hälften av av världens advokatbyråer satsar på ny teknologi.

– Globalt investerar byråerna främst i den absolut nödvändigaste tekniken som plattformar för content management, governance och compliance, sa Sandy Devine, under en juristkonferens i Stockholm i september. Sandy Devine är Europachef för legaltech-bolaget Axiom som standardiserar M&A-processer,

Adam Hembury håller till stor del med om det. Han är innovationschef på den globala advokatjätten DLA Piper och har under 30 år levererat innovativa och transformativa strategier och lösningar till bolag såsom Ashurst LLP, QBE European Operations, Barclaycard och PA Consulting. På DLA Piper har han fortsatt att driva digitaliserings- och teknikfrågor.

Realtid.se fick en exklusiv intervju med Adam Hembury som snabbt pekar ut den legala biten av M&A-processer som särskilt intressant ur ett AI-perspektiv.

– Stora affärer innebär alltid enormt många dokumentgenomgångar. Med AI kan dokumenthantering effektiviseras. Systemen kan gå igenom stora mängder dokument. Men det finns i dag dock ingen standardiserade AI-processer för M&A. Det är i regel komplex materia.

Måste träna på svenska

Att träna till exempel kanadensiska Kira – ett av de mest använda maskininlärande legaltech-systemen – att behandla 100 dokument tar cirka en minut i dag. Träffsäkerheten i till exempel terminologi- och paragrafkategorisering ligger på över 90 procent, enligt Adam Hembury. Standardspråket är engelska. Om ett sådant system ska gå igenom ett annat språk, till exempel dokument på svenska, måste det tränas på det språket.

– Det behövs i regel ganska många exempel på exempelvis ord och paragrafer för att systemen ska se mönster. Kanske måste det träna på 200-300 svenska dokument ett antal gånger. Som jurist får du testa dig fram.

30-50 procent tidsbesparing

Stora delar av M&A-processen, främst de repetitiva delarna, kan troligen automatiseras de närmaste 3-5 åren, enligt Hembury. Dagens maskininlärande legaltech-plattformar är dock inte särskilt revolutionerande. De kan ta över vissa arbetsmoment som tidigare utfördes av människor, exempelvis dokumentgenomgångar. Det är inte ens självklart att benämna tjänsterna som AI-system. Främst handlar det om algoritmbaserad maskininlärning i dagsläget, enligt Adam Hembury.

Systemet levererar slutsatser och bedömningar eller ”output” som advokaten sedan får tolka. Det handlar inte sällan om olika risknivåbedömningar av affärsavtal och kontrakt.

– Men det kommer hända otroligt mycket på det här området framöver. En M&A-process kommer inom fem år, med hjälp av allt mer avancerade AI-mjukvaror, att tidseffektiviseras med upp till mellan 30-50 procent. Advokater får mer tid över till nyckelområden som riskbedömning, rådgivning och klientkontakt. De slipper ägna kvällar och nätter åt att gå igenom tusentals dokument, säger Adam Hembury.

Men det är ännu en bit kvar dit. AI:n behöver bli ännu bättre på att identifiera och strukturera dokument. Det är fortfarande på embryostadiet.

Hur ser generellt juridikbranschens intresse ut för AI, maskininlärning och automatisering?

– Det är lite blekt. Det finns en stor entusiasm över att prata om sådant. Det gäller såväl klienter som firmor och byråer emellan. Man älskar att tala om innovation och automatisering. Men samtidigt så kämpar i stort sett alla firmor med implementering och adaption. Branschen är precis i början på ett stort förändringsarbete. Men intresset för att driva på den här transformationen är fortsatt ganska lågt inom sektorn.

Inbyggt motstånd

Han tror att det delvis beror på att legala processer generellt är väldigt komplexa. Men det finns också en inbyggd trögrörlighet och motståndskraft mot förändring, tror Adam Hembury. Juristers och advokaters arbetsmetoder har egentligen inte förändrats särskilt mycket de senaste hundra åren.

En annan bromskloss är att det inte heller finns något starkt kommersiellt tryck på byråerna att köpa in ny teknik. Intäktsmodellerna är fortsatt gynnsamma och konkurrenskraftiga.

– Det finns i dag ingen tydlig transformativ drivkraft. Men när de AI-baserade legaltech-systemen blir mer sofistikerade och avancerade så kan de potentiellt förändra hur man jobbar på advokatbyråer. Systemen behöver alltså bli så pass bra att de blir nödvändiga ur ett kommersiellt perspektiv. Då kommer det hända grejer.

Uber-ögonblick

Det kan också gå snabbt om det sker för ett ”Uber-ögonblick” i branschen; alltså att det föds en aktör som erbjuder något helt annat än vad som är gängse idag.

– Ingen såg Uber komma. Kanske får vi se juridikappar som låter dig genomföra din skilsmässa för 200 dollar. Men just nu är juridikindustrin väldigt tidig på den, så kallade, exponentiella kurvan. Det här kommer ta tid och ta fart på allvar först om 5-10 år; om inte något oförutsägbart och Uber-artat inträffar.

Kan det vara så att den lite skeptiska inställningen till ny teknik också grundar sig i att många advokater är rädda för att förlora prestige och höga inkomster till förmån för mer prispressade digitala och automatiserade alternativ?

– Nej inte än. Varför tvinga igenom ett väldigt dyrt AI-program och massa förändring när det inte behövs för att säkra intäktsmodellen?, frågar sig Adam Hembury retoriskt.

Han höjer dock ett varnade finger för att bli för bekväm. De största firmorna har ofta ett större inslag av repetitiva arbetsuppgifter som med fördel kan automatiseras.

– Om du inte driver automatisering på den typen av stora byråer så kommer du snabbt hamna under kostnadspress och behöva ställa dig frågan vad du som advokat ska göra fram över.

Men han avfärder dystopiska visioner om massarbetslöshet. Men advokatrollen förändras.

– Jag tror inte advokaterna blir färre, men de kommer att jobba närmare sina klienter och vara mer fokuserade på värdeskapande. Ju mer data som stoppas in i AI-system desto mer frågor kring processer och risker väcks, vilket leder till en ökad förväntan på kommersiell förståelse för klienter och deras bransch. Advokater får en mer rådgivande karaktär och blir mindre dokumentfokuserad. De kommer agera mer som konsulter, säger Adam Hembury.

Blir följden att advokatlönerna går ned och närmar sig vanliga konsultarvoden?

– Nej det tror jag inte. Kanske betalar klienterna ännu mer om de kan fördjupa sig i deras affärsverksamhet och samtidigt leverera mer träffsäkra riskbedömningar med AI-hjälp.

En fråga som ofta kommer upp i diskussioner kring AI, maskininlärning och digitala system i stort är hur säkra de är. Integritetsskyddet minskar och risken för hackerattacker ökar när dokument lagras digitalt och enorma mängder data flyter omkring i moln och cyberrymden.

I en intervju med Realtid.se i våras sa till exempel it-säkerhetsexperten Bogdan Botasatu att allt kan hackas i dag. Ingen går säker. Och riskerna växer i takt med den tilltagande digitaliseringen och molnlagringen.

– Datasäkerhet är en av de allra viktigaste frågorna nu i alla branscher, inte minst i juridikbranschen. Alla våra mejl är till exempel krypterade, liksom klientdokument. IT-säkerhet är ett område som vi investerar enorm mycket pengar i.

Är du oroad?

– Ja, alla firmor kan bli hackade och en del har blivit hackade. Ett skräckexempel är en byrå som förlorade all sin klientdata i en attack. Det var katastrofalt. Vi jobbar därför mycket med kryptering och försöker hålla våra system separerade.

Blockchain, tekniken bakom kryptovalutan bictoin, brukar ibland beskrivas som en lösning på en stor del av hackerproblemet. Blockchain kan beskrivas som en stor databas eller nätverk där alla transaktioner och datalagringar är spårbara.

De flesta bedömare menar att blockchain i princip inte kan hackas, vilket gör det till dagens säkraste databas. En advokatbyrå skulle exempelvis kunna använda tekniken för säker förvaring eller lagring av digitala kontrakt, så kallade smarta kontrakt.

Men Adam Hembury är inte lika optimistisk.

– Det är fortfarande väldigt nytt. Vi har inte sett någon bred kommersialisering av blockchain än. Men det är absolut något vi tittar på och experimenterar med och då främst kring smarta kontrakt. Det är dock ingen revolution för oss just nu, trots mycket snack om att det ska förändra allt. Det vet vi inte än, utan vi får se vart det landar.

Vad skulle du säga är största nackdelen med blockchain?

– Generellt kan mycket bli säkrare med blockchain. Men jag tror som sagt inte att det är lösningen på allting. Så jag är glad att utvecklingen på blockchain-området ännu går ganska långsamt.