57 procent fler samhällsviktiga startupbolag

För tredje året i rad har Danske Bank släppt en rapport som kartlägger och granskar så kallade ”impact startups”. Med det menas startupbolag som arbetar med innovativa lösningar som kan bidra till en bättre miljö och ett mer hållbart samhälle. 

Den globala marknaden 2019 för den här typen av bolag värderas till 502 miljarder dollar. Det är 50 gånger värdet 2013, som uppskattades till 9 miljarder dollar.

Danske Bank har hittat 1 018 företag i Norden som man kategoriserar som ”impact startups”.  Det är en kraftig ökning – 57 procent fler – jämfört med de 647 bolagen 2019. För tre år sedan, 2018, hittade man bara 317 bolag i sektorn.

En dryg tredjedel av ”impact startup”-bolagen finns i Danmark, en dryg fjärdedel i Sverige, en femtedel i Finland och en sjättedel i Norge. Fördelningen kan ha att göra med urvalet. Banken har gått via sina egna kanaler, startupintitiativen the Hub, ”+impact” samt danska Green Innovation Group. 

Danske Bank satsar särskilt på att nå ut till och hjälpa den här typen av bolagen genom vad man kallar ”+impact platform” och ”+impact accelerator”.

I rapporten undersöker Danske Bank ett antal myter. Den nordiska självbilden är att Norden är världsledande vad gäller startupbolag inom hållbarhet. De fyra nordiska länderna ligger också på topp tio inom många delparametrar, men inte i den översta toppen. För Europas del är Storbritannien totalt sett ledande, följt av Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Sverige är femma, följt av Finland. Danmark och Norge hamnar först på plats 12 och 13.

Tittar man exempelvis på hur mycket kapital bolagen i sektorn har lyckats få tillgång till är det bara Sverige som hänger med någorlunda efter de ledande europeiska nationerna som är Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Finland rankas som sjua, Danmark ligger på trettonde plats och Norge hamnar på plats 14. 

Tittar man på till exempel tillgång till expertis är Schweiz det ledande landet i världen, med bäst kompetensmix. USA är tvåa, Singapore trea. Även här hamnar Sverige på fjärde plats medan Danmark är femma, Finland sjua och Norge ligger på nionde plats.

När Danske Bank studerar de områden bolagen verkar inom ser man att de flesta fokuserar på enkla lösningar på den närmste marknaden. Men för att riktigt lyckas skulle fler nordiska bolag behöva jobba med mer komplexa lösningar för bredare marknader.

En av få myter som besannas är att företag som vill lösa samhällsproblem oftare än annars har kvinnliga grundare. Närmare bestämt en fjärdedel  av startupbolagen.

Globalt är bara en av sju tech-startupbolag, oavsett typ, grundat av kvinnor. Europasnittet är ett av fem. 

När Danske Bank detaljstuderar impact tech-bolagen visar det sig att kvinnorna är klart underrepresenterade när det gäller den mest avancerade tekniken, utom vad gäller området robotik och drönare. Andelen kvinnor ökar snabbt ju mindre avancerad teknik det handlar om.

Trots den relativt höga andelen kvinnor anser Danske Bank att den behöver öka och då förstås särskilt inom de djupare tekniska delarna. Hur det ska gå till kräver ytterligare studier enligt bankens analytiker.

Andra myter som man slår hål på är till exempel att den här typen av företag skulle skilja sig mycket mot hur andra typer av företag arbetar. De är i själva verket som de flesta andra inom majoriteten av kriterierna. 

Vad gäller affärsmodeller och teknik anser Danske Bank att de nordiska bolagen har en bra och normal fördelning. Hälften har traditionella intäktsströmmar av typen betala för produkt eller tjänst. Ungefär en fjärdedel har varianter på prenumerationsmodeller eller licenser. Nischmodeller är till exempel transaktionsavgifter på marknadsplatser.

En tiondel av de undersökta företagen arbetar med så kallad low tech, en tredjedel med deep tech och lite mindre än hälften med high tech. Deep tech handlar om mer avancerad teknik som AI, blockchain, robotik, biotech, fotonik eller kvantdatorer.