Behovet av en tydlig social agenda för krediter ökar 

Socialt ansvarsfulla kreditgivare och förmedlare som är måna om en välfungerande marknad behöver kliva fram och visa en stark social agenda som minskar risken för överskuldsättning. Annars kan ett flertal kommande politiska regleringar på svensk och europanivå kombinerat med alltmer medial uppmärksamhet kring överskuldsatta konsumenter ge inskränkningar i, och en hård reglering av, kreditmarknaden.

Lån och krediter är viktiga delar av en modern ekonomi. Ansvarsfulla företag som ger ut eller förmedlar krediter möjliggör allt mellan hus- och bilköp till investeringar och ekonomiskt risktagande. För de flesta privatpersoner är krediter en möjlighet som används med sunt förnuft. I goda tider med stigande reallöner, hanterbar inflation och låga räntor är både den ekonomiska som anseendemässiga risken låg för kreditgivare. Men det är andra tider nu.

En perfekt storm av ekonomiska problem skakar hushållen. Stigande räntor, el-, drivmedels- och matpriser och den högsta inflationen på 30 år kommer att innebära att fler människor hamnar i skuldfällor. Svenskarnas skulder till Kronofogden är redan på rekordnivåer. Vid årsskiftet var skuldbeloppet hos myndigheten 101,5 miljarder kronor, en ökning med 8 procent på ett år.

När ekonomin fortsätter att vika och Sverige genomgår vad prognosmakare befarar kommer att bli en mångårig lågkonjunktur, kommer fler människor att drabbas. Den dystra utvecklingen banar vägen för ökad reglering. Förslag om skuldregister, räntetak och stärkt lokal konsumentvägledning ligger på riksdagens bord samtidigt som utredningen om överskuldsättning presenteras i juni.

Allt för få företag har precisa insatser för att motverka överskuldsättning som en del av sin sociala agenda, och ännu färre kommunicerar sina insatser i relation till sina intressenter, inklusive konsumenter, politiska beslutsfattare och myndigheter. Adresserar inte branschen dessa frågor på egen hand kommer politiken att göra arbetet åt dem. Med detta kommer risken att vi alla får en sämre fungerande kreditmarknad präglad av stelbenta regler och minskad egenmakt.

Att motverka överskuldsättning är en fråga om social hållbarhet. För ett kreditinstitut kan det innebära klara riktlinjer kring ansvarsfull kreditgivning, måttfull marknadsföring och socialt ansvarstagande i form av rådgivning och stöd. Företag kan minska sina anseendemässiga risker genom att kommunicera sina åtgärder och genom att engagera sig i samhällsdebatten. Det minskar också risken för långtgående politiska regleringar.

I EU leder Sverige förhandlingarna om ett uppdaterat konsumentkreditdirektiv i syfte att underlätta en väl fungerande inre marknad för konsumentkrediter, säkra en hög konsumentskyddsnivå och modernisera konsumentkreditreglerna. Parallellt med det arbetar två aktuella utredningar av stor vikt för kreditgivare: utredningen om hantering och köp av vissa krediter och överskuldsättningsutredningen. Den förstnämnda ska presentera sina slutsatser senast under Almedalsveckan.

Politiker behöver under det kommande året förhålla sig till ett utmanande ekonomiskt läge och en mängd förslag som reglerar kreditgivning. Socialt ansvarsfulla förmedlare eller utgivare av krediter som är måna om en välfungerande kreditmarknad behöver nu kliva fram och visa sin agenda för socialt ansvarstagande och hur de minskar risken för överskuldsättning. Strategisk kommunikation från både enskilda företag och branschen som helhet är avgörande för det politiska svaret och möjligheten att försvara en väl fungerande kreditmarknad.

Maria Eklöf 
Nordic Director & Partner, New Republic

Paulo Silva 
Partner, New Republic

Johann Arnljots 
ESG-specialist, New Republic