I takt med att vi använder allt mer väderberoende elproduktion blir det svårare att balansera tillgång och efterfrågan på el.

Men med energilagring kan man stabilisera kraftsystemet när sol- och vindkraft inte räcker till. Man kan även lagra elen när den är billig och använda när den är dyr. 

”Energilagring spelar en avgörande roll i den gröna omställningen genom att påskynda integrationen av förnybar energi”, skriver Ingrid Capacity.

Energi- och techbolaget ska tillsammans med SEB (börskurs Skandinaviska Enskilda Banken) bygga 13 storskaliga batterienergilagringssystem i Sverige.

Då blir netto nollutsläpp möjligt

En viktig typ av energilagring är batterier, som tillsammans med vätgas är särskilt intressant för det svenska kraftsystemet. 

Om netto nollutsläpp ska kunna uppnås globalt måste dock den globala kapaciteten för batterilagring öka från mindre än 200 gigawatt i år till över 1 terawatt år 2030 – och nästan 5 terawatt år 2050, om ett nettonollutsläpp ska bli möjligt. Det skriver The Economist, med hänvisning till Internationella energirådet, IEA.

Hård konkurrens kan främja innovation

I dag dominerar Kina batteriproduktionen i världen och har många företag som satsar kraftigt på att driva teknologin framåt. 

Branschen präglas dock av överkapacitet. Enligt Bloomberg producerar Kina redan tillräckligt med litiumbatterier för att tillgodose den globala efterfrågan av alla typer.

Landet planerar dessutom att öka produktionskapaciteten ytterligare, vilket skulle vara en katastrof för många företag inom batteriindustrin, skriver The Economist.

Ett företag som redan har drabbats hårt av är svenska Northvolt, som förra året gjorde en förlust på 12,5 miljarder kronor.

Läs mer:
Krisdrabbade Northvolt lägger ner anläggning. Realtid
SEB miljardsatsar på energilagring. Realtid