"Vi tar så mycket betalt som vi tycker att vi behöver för att bedriva en lönsam affär"

Landshypotek bildades för 186 år sedan för att finansiera svenska jord- och skogsbrukares företagande och gårdsboende.

Bankens ägare, Landshypotek Ekonomisk Förening, utgörs i sin tur av 36 000 medlemmar tillika lånekunder inom jord- och skogsbruksnäringen.

Det innebär att bankens överordnade syfte inte är att ge en hög avkastning på eget kapital, utan att ge medlemmarna – jord- och skogsbrukare – bra lånevillkor. Överskottet delas ut i form av årlig utdelning.

Under de senaste åren har dock Landshypotek gett sig in i något som skulle kunna betraktas som en verksamhetsfrämmande affär – bolån till villaägare.

Eftersom bolånen säljs via bland annat Avanza, och dessutom är en helt digital affär för Landshypotek, är det dessutom troligt att bolånetagarna kommer att vara koncentrerade runt städerna.

Och frågan är om bankens ägare – jord- och skogsbrukarna – faktiskt gynnas av den nya satsningen.

Lockar med lägsta ettårs-räntan

Landshypotek konkurrerar framför allt med sin ettårsränta som i snitt legat på 0,99 procent mellan februari 2021 och februari 2022. Det innebär också att Landshypotek erbjudit lägst ettårs-räntor av alla bolåneaktörer.

Detta samtidigt som jord- och skogsbruksbanken har de näst högsta finansieringskostnaderna för femåriga säkerställda obligationer, enligt DNB Markets Weekly Credit Report från i mars. (Det vanliga är att bankerna emitterar säkerställda obligationer på fem år.)

SBAB, den ”gamla” uppstickaren, har en betydligt lägre finansieringskostnad för femåriga säkerställda obligationer samtidigt som den statliga bankens ettårs-räntan mellan februari 2021 och februari 2022 i snitt legat på 1,30 procent. I likhet med Landshypotek är SBAB:s bolåneaffär helt digital.

SBAB har dessutom enorma skalfördelar jämfört med Landshypotek. SBAB:s och Landshypoteks bolåneportföljer ligger på runt 340 miljarder respektive 20 miljarder kronor.

Men samtidigt som Landshypotek fortfarande är en liten spelare, har tillväxten varit fenomenal. De låga räntorna har lockat kunder och de senaste tre åren har bolåneportföljen växt med i snitt drygt 70 procent. I slutet av 2021 stod bolånen för 20 procent av den totala utlåningen till allmänheten.

Binder kapital

Tillväxten på bolånefronten ställer i sin tur krav på en ökad kapitalbindning, vilket skulle kunna uppgå till 4 procent av bolånestocken.

Det innebär att Landshypoteks bolånesatsning binder cirka 750 miljoner kronor i eget kapital – en summa som skulle kunna delas ut till ägarna om Landshypotek hade ”blivit vid sin läst”. Alltså hållit sig till att låna ut till lantbruksföretagaren som vill låna till sitt ägande och brukande av jord och skog.

Lönsamheten ifrågasätts

Landshypotek är alltså en av bolånebranschens mest aggressiva aktörer i det här läget – samtidigt som banken inte synes ha relativt sett lägst insatsvarukostnader. Och branschfolk som Realtid talat med ifrågasätter om bankens bolåneaffär kan vara lönsam på dessa nivåer. 

Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef på Landshypotek, säger dock till Realtid att banken visst tjänar pengar på bolånen.

– Vi hade hela fabriken på plats när vi började med bolån. Vi hade alla kreditprocesser, upplåning, varumärke – vi hade allt. Vi har bara lagt till bolånen och en digital affär. Så den är jätteeffektiv, säger hon och fortsätter: 

– Frågan om hur mycket pengar man ska tjäna beror ju även på vilka avkastningskrav ägaren har. Vår grund har alltid varit att bevilja trygg finansiering till låg risk, vilket också innebär att vi kan ha lite lägre avkastningskrav och erbjuda ett konkurrenskraftigt pris.

Vad har era ägare för avkastningskrav?
– De är väldigt långsiktiga. Det är långsiktigheten som är det absolut viktigaste. Inte det kortsiktiga – det som en del andra kanske har, att man måste visa upp en tvåsiffrig avkastning.  

När du säger ”långsiktighet” så låter det i mina öron som att ni kanske inte tjänar så mycket på de här bolånen? 
– Vi tar så mycket betalt som vi tycker att vi behöver för att bedriva en lönsam affär. Sedan om övriga branschen tycker att de behöver ta mer betalt så får det stå för dem. Och vi är inte ensamma om att ligga på dessa nivåer. Det finns flera nya aktörer som har vår typ av prisnivå. Vi ser oss som en del av en större rörelse som utmanar på bolånemarknaden.

Catharina Åbjörnsson Lindgren syftar bland annat till bolåneuppstickarna Stabelo och Hypoteket som dock inte är banker, som inte binder eget kapital, som har en annan typ av finansiering och som dessutom har något högre räntor.

Fler kunder på befintlig räls

Enligt Åbjörnsson Lindgren var det föreningens styrelse som tillsammans med bankens styrelse bestämde sig för att satsa på bolån för ett antal år sedan.

– Kostnaden för att driva bank hade ökat och strukturomvandlingen gjort att antalet professionella lantbrukare i Sverige blivit färre till antalet. Jord- och skogsbrukare är fortfarande och kommer att fortsätta vara Landshypoteks kärnverksamhet. Det är där vi har vårt fokus och vår grund. Men för att kunna vara långsiktiga så behövs fler som nyttjar bankens tjänster, och där kommer bolånen in.

– Vi har funnits sedan 1836. Hur ska vi säkerställa att vi finns i ytterligare 180 år? Då tyckte man att vi behöver fler kunder på vår befintliga räls. Och det är klart att bolånesatsningen gynnar våra ägare. Ja, den gynnar både våra ägare och alla våra kunder. Ju fler kunder desto mer kan vi sprida ut kostnader och hålla konkurrenskraftiga priser.   

Hur stora vill ni bli på bolån?
– Vi vill bli större. Vi har ambitiösa mål och vill ha en fortsatt tillväxt. Jag skulle inte bli förvånad om vi har tredubblat vår portfölj till år 2026.