Tre storbanker står för 57 procent av den totala bolånemarknaden i Sverige

Bankbarometern från Finansinspektionen ger en inblick i den svenska bankmarknaden och kommer ut två gånger per år. I rapporten presenterar myndigheten siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Denna rapport beskriver utvecklingen under de senaste tolv månaderna med fokus på det första halvåret 2023.

Tillväxttakten i utlåningen minskade något under det gångna året. Svenska bankers totala utlåning till allmänheten ökade med 2 procent, vilket är en lägre tillväxttakt än samma period föregående år då den ökade med 6,4 procent. Under det senaste året ökade både bostadsutlåningen och utlåningen till icke-finansiella företag, där bostadsutlåningen ökat med 2,5 procent och icke-finansiell utlåning har ökat med 2,1 procent.

Vid årsskiftet 2022/2023 stod de tre storbankerna för 57 procent av den totala bolånemarknaden i Sverige. Medelstora banker med fokus på bostadsutlåning tar fortsatt marknadsandelar på denna marknad och står nu för 20 procent av de totala bolånen på den svenska bostadsmarknaden.

De svenska bankernas avkastning på eget kapital har under de senaste åren varit högre än genomsnittet för europeiska banker. Efter pandemin var avkastningen omkring 11 procent. Från årsskiftet har avkastningen däremot ökat. Uppgången förklaras av att räntenettot, som överlag är svenska bankers viktigaste inkomstkälla, har fortsatt att öka under det senaste året. Övriga intäktskällor, exempelvis provisionsintäkter, har varit relativt oförändrade under det senaste året.

Svenska bankers lönsamhet har under en längre tid närmat sig genomsnittet för europeiska banker. Det senaste året har den trenden vänt och skillnaden har blivit större igen.

Räntenettot är den viktigaste intäktskällan för de flesta av de svenska bankerna. I figuren ovan visas räntenettomarginalen aggregerat för svenska banker. Räntenettomarginalen, som visar förhållandet mellan räntenetto och räntebärande tillgångar, kan förväntas vara högre för riskfyllda krediter (exempelvis konsumtionskrediter) än krediter med lägre risk (exempelvis bolån). Men räntenettomarginalen förklaras också av andra faktorer, exempelvis konkurrensförhållanden.

För den svenska bankmarknaden som helhet har räntenettomarginalen under en längre tid legat på en nivå mellan 1,2 och 1,3 procent men har ökat sedan det andra kvartalet 2022 Räntenettomarginalen uppgick det andra kvartalet 2023 till 1,7 procent.

En faktor som påverkat bankernas räntenettomarginaler under den här perioden är bankernas inlåning i Riksbanken. Räntan på dessa medel följer Riksbankens styrränta vilken har höjts under det gångna året. Genom att bankerna överlag har en väsentlig inlåning i Riksbanken bidrog denna faktor till uppgången i bankernas ränteintäkter under det senaste året, något som Realtids Per Lindvall har skrivit om i flera krönikor.

Den genomsnittliga lönsamheten för de tre svenska storbankerna – Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank – har under de senaste åren ökat. Det följer efter en period under den inledande fasen av pandemin då avkastningen på eget kapital försämrades, främst på grund av ökade reserveringar för kreditförluster för den förväntade effekten av pandemin. Vidare beslutade FI under första halvåret 2020 om sanktionsavgifter på 4 miljarder kronor respektive 1 miljard kronor mot Swedbank och SEB för brister i arbetet att motverka penningtvätt, vilket också påverkade lönsamheten negativt. Under 2023 har storbankernas lönsamhet fortsatt att öka till följd av ett högre räntenetto.

De svenska storbankernas lönsamhet var fortsatt högre än genomsnittet för andra europeiska storbanker8, vilket låg på 10,4 procent för det första kvartalet 2023. Uppgången i de svenska bankernas resultat under det första halvåret 2023 beror på ett ökat räntenetto, vilket ökade med 54 procent jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har storbankernas provisionsnetto och finansnetto varit relativt oförändrade.

Värdepappersbankernas avkastning på eget kapital uppgick till cirka 29 procent det andra kvartalet 2023. Det är fortsatt betydligt lägre än de höga nivåerna som rådde under pandemin, men avkastningen har samtidigt ökat med 9 procentenheter på ett år.

Konsumtionskreditföretagen fortsätter att öka sin utlåning även under 2023. Kategorin har en stor del av sin utlåning i utlandet men det är framför allt inom Sverige som utlåningen ökat det senaste året. Gruppens resultat uppgår nu till minus 1,4 procent.

Läs hela rapporten här>>