S&P sänker Landshypoteks utsikter – (det såg Lindvall redan för ett år sedan)

Banken kommer från ett 2022 som innebar det finansiellt mest framgångsrika året någonsin.

S&P pekar på förändringar i bankens kapitalplanering och att den starka utlåningstillväxten lett till en försvagning av kapitalbuffert enligt S&P:s modell. Med tillväxten 2022 har Landshypotek i modellen för riskjusterat kapital (RAC-ratio) sjunkit under de 15 procent som S&P sätter värdet för stark kapitalbuffert.

S&P bedömer att det är osäkert om banken kommer att återställa den väldigt starka kapitaliseringen, men anger samtidigt att det är en utmaning som banken förväntas klara:

”Based on our projection that the pace of lending growth will ease and revenues will remain strong in 2023 and 2024, we expect Landshypotek’s capitalization will recover to over 15%. We consider this is a very strong capitalization for the bank.”

Institutet bedömer också att det kan vara utmanande för banken att emittera en tillräckligt mängd nedskrivningsbar skuld som måste genomföras innan de fulla kraven införs 1 januari 2024. Dessa två delar ger att utsikterna i S&P:s modell förändras från stabila till negativa.

Så här skrev Realtids Per Lindvall i en krönika från mars förra året:

”Räknar man baklänges från vad Landshypoteks egen finansiering kostar och vad kostnadsmassan för denna nya verksamhet, att låna ut till välbesuttna villaägare i Stockholms och Göteborgs förorter, drar så hamnar man runt noll kronor i överskott. 

Landshyptekts dilemma är att det är en ganska liten aktör och kreditriskerna i deras traditionella utlåning till svenskt jordbruk och skogsbruk är ganska svårbedömda. Priserna på svenska jord- och skogsbruksfastigheter, som står för 80 procent av Landshypoteks kreditportfölj med tillhörande bostadsfastigheter, är, som allt annat, mycket upptrissade. Den underliggande lönsamheten i skogsbruket, men framför allt jordbruket, är svag till usel. Och den nuvarande energiprischocken och de skenande priserna på många insatsvaror, som konstgödsel och foder gör läget än mer svårbedömt. Kort sagt är det lite förståeligt att priset på Landshypoteks obligationer ligger klart över vad andra institut får betala. För en tioårig obligation kostar 35 räntepunkter mer än Stadshypotek (Handelsbanken). Men med lite mera riskkänsla i marknaden kan denna spread vidgas väsentligt.”

Landshypotek är av resolutionsmyndigheten, Riksgälden, bedömd som en av Sveriges systemviktiga banker och omfattas därför av kraven i krishanteringsdirektivet. Det innebär att banken är skyldig att emittera nedskrivningsbar skuld av typen senior non-preferred som Riksgälden kan använda som instrument för att återkapitalisera banken vid risk för konkurs. Banken behöver, enligt dagens prognos, emittera 1,3 miljarder kronor av den typen av skuld innan årsskiftet för att uppfylla kravet. Bankens bedömning är att det är fullt genomförbart.