SEB:s chefekonom: ”Vi har inte ännu sett toppen på bolåneräntorna”
Mest läst i kategorin
Inflationsutvecklingen är något som man måste hålla kolla på just nu – för siffrorna pekar inte ännu i rätt riktning.
– De flesta måtten är på väg ner men vi är inte i mål ännu. Och vi märker ju att Riksbanken och andra centralbanker, de är definitivt inte nöjda ännu utan fortsätter att höja, och planerar för att höja, räntan ytterligare. Så utvecklingen för inflationen och räntan måste vi hålla ögonen på framöver, säger Jens Magnusson, chefekonom på SEB, till Realtid.
Han poängterar att de som band sina räntor för ett eller två år sedan kan sitta lugnt i båten, medan vi övriga bör förbereda oss på rejäl sjögång.
– Om du har hela eller delar av dina lån till rörlig ränta eller korta räntor då kommer det att bli dyrare. Det finns inget exakt förhållande hur mycket bankerna höjer bolåneräntorna för att Riksbanken höjer med 25 punkter, men sambandet finns där och vi kommer få se ytterligare räntehöjningar, säger han.
När det gäller konjunkturen så är det lite blandade känslor:
– Många hushåll och företag säger att de är på väg in i deppigare tider och är lite dystra om framtiden. Men än så länge så har ju faktiskt både tillväxten och arbetsmarknaden varit mer motståndskraftiga än vi trodde. Konsumtionen har hållit emot bättre än vad vi trodde, även om den är på väg ner. Så länge vi klarar oss utan en ordentlig uppgång i arbetslöshet så har de flesta hushåll fortfarande bra förutsättningar att ta sig igenom det här, säger han.
Men kan det bli ett bakslag – kan det bli högre arbetslöshet?
– Ja det kan det bli. Jag tror att det kommer att bli högre arbetslöshet. Vad vi nu ser i våra prognoser är att det inte kommer att bli så hemskt farligt, den kanske kommer att stiga med någon procentenhet eller så. Men det är klart att det dessvärre finns utrymme för negativa överraskningar, säger han, och fortsätter:
– Till exempel så brukar vi lyfta fram att räntehöjningarna som vi ser nu, alltså den åtstramande penningpolitiken, den verkar ju med eftersläpning. Så nu höjer man ganska mycket och ganska snabbt, men vi vet fortfarande inte riktigt hur snabbt och hur hårt det här kommer att slå när det får full effekt. För det är flera månader, kanske flera kvartal, innan vi ser den fulla effekten, säger han.
Men då kommer det smälla till?
– Då kan det smälla till. Å andra sidan får man hoppas att inflationen vid det laget har kommit ner tillräckligt mycket för att regering och riksdag ska kunna vara lite mer offensiv och stöttande med finanspolitiken, alltså med skattesänkningar, bidragshöjningar och liknande, säger han.
Jens Magnusson förklarar att Sveriges låga statsskuld skulle kunna användas som ett verktyg, men att politikerna hittills inte har velat det, med hänvisning till att Riksbanken skulle kunna störas i sin inflationsbekämpning.
Är det några särskilda bidrag som du då tycker skulle vara lämpligt att sätta in?
– Ja, bostadsbidragen skulle man kan satsa på redan nu. Vi såg redan i vårbudgeten riktade satsningar som inte kostar jättemycket och som inte stimulerar ekonomin generellt, men som hjälper de hushåll som har det tuffast. Det tycker jag är bra. Underhållsstöd för ensamstående föräldrar skulle man kunna titta på att höja, och kanske även någonting för pensionärer med låga inkomster, säger han, och fortsätter:
– När vi kommer fram till ett läge där konjunkturen tydligt vänder ner och inflationen gör att det finns utrymme, då tittar vi mer bredare. Då kan det vara sänkt skatt på arbete, man kanske vill göra någonting på socialförsäkringsområdet och bredare höjningar. Definitivt mer pengar till kommuner och regioner, som kommer att ha det lite kämpigt framöver. Då kan man vara lite mer bred i sina satsningar, säger Jens Magnusson.
