Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3 procent i februari. En höjning med 0,25 procentenheter skulle dock vara mer ändamålsenlig, enligt SBAB.
SBAB: Då är styrräntan nere på 2 procent
Mest läst i kategorin
Det finns flera skäl till det. SBAB:s beräkning indikerar att den underliggande trendmässiga inflationen redan har toppat. Detta är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 1, 2023.
– Vi har som komplement till SCB:s siffror beräknat trenden för inflationen när man tar bort effekten av varierande energipriser och andra tillfälliga effekter. Den beräkningen indikerar att den underliggande inflationen redan har toppat. Med hänsyn tagen till att hushållen även har justerat sina varukorgar mot billigare alternativ och att det dessutom tar tid för räntehöjningar att få full effekt på inflationen, bör Riksbanken efter räntehöjningen i februari vila på hanen. Vi tror att Riksbanken i februari utifrån sitt vanliga sätt att resonera höjer med 0,5 procentenheter, men att det mot bakgrund av vår utvidgade analys vore mer ändamålsenligt med 0,25 procentenheter, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i en skriftlig kommentar.
–I Riksbankens senaste prognos bedöms styrräntan höjas till 3 procent för att sedan ligga kvar på den nivån ända till och med 2025. I likhet med den bedömning Konjunkturinstitutet gör är vår bedömning att inflationen kommer att vara väsentligt mycket lägre mot slutet av detta år och att vi också går in i en lågkonjunktur, vilket talar för att styrräntan behöver sänkas mot slutet av året. Från mitten av 2024 är vår bedömning att styrräntan är nere på 2 procent, säger Robert Boije.
SBAB bedömer att den rörliga bolåneräntan toppar på 4,2 procent i juli för att sedan falla tillbaka. De längre bundna räntorna bedöms toppa tidigare under våren.
– Det är ett fortsatt lurigt läge att göra prognoser i. Dels har bolånemarginalen fortsatt att sjunka, dels hoppar de längre marknadsräntorna upp och ned över tid i takt med marknadens skiftande förväntningar om hur väl centralbankerna ska lyckas tygla inflationen. När det gäller bolånemarginalen har den sjunkit mycket till följd av att storbankerna har kompenserat det genom att inte höja inlåningsräntorna i paritet med uppgången i marknadsräntorna. Det borde inte vara en hållbar strategi på lite sikt när andra aktörer höjer sina inlåningsräntor och fler och fler bankkunder blir medvetna om detta, säger Robert Boije.
Givet prognosen för både den rörliga bolåneräntan (tremånaders) och de längre bundna räntorna framstår den rörliga räntan jämte ett års bindningstid som mest ekonomiskt fördelaktiga just nu, enligt SBAB:s beräkningar. Jämförelsen har då gjorts utifrån att lånet med rörlig ränta binds om var tredje månad och så jämförs den genomsnittliga årsräntan som det ger med om man i stället hade valt 1–5 års bindningstid från början.