Dagens regler gör att det blir dyrt att säga upp bolån med bunden ränta. Detta eftersom banken har rätt till ränteskillnadsersättning. Tanken är att låntagaren ska kompensera banken för kostnader som uppstår när ett lån sägs upp i förtid till följd av att ränteläget har ändrats sedan banken gav lånet. Myndigheten tycker att det är rimligt att den som säger upp ett bolån med bunden ränta ska ersätta banken, men ersättningen som den ser ut i dag beskrivs som oskäligt hög.
– En rättvis ränteskillnadsersättning har flera positiva effekter. Det blir mer attraktivt för kunder att välja bunden ränta och därmed minska sin ränterisk. Dessutom är det bra för konkurrensen på bankmarknaden genom att det blir enklare för kunder att byta bank, säger Daniel Barr, generaldirektör på Finansinspektionen.
FI ser också att en förändrad ränteskillnadsersättning har fler positiva effekter. Exempelvis innebär det nya förslaget att låntagare som säger upp sina lån inte behöver betala oskäligt mycket till banken. Det rättar också till den ojämlika behandlingen av låntagare med svag förhandlingsposition som måste betala mer trots att bankens kostnad är densamma. Vidare innebär förslaget att rörligheten på bostadsmarknaden kan öka genom att färre hushåll bor kvar i en bostad enbart för att det är dyrt att säga upp lånet.
Finansinspektionen föreslog i sin hemställan att beräkningsmetoden bör utgå från räntor som gäller på marknaden för ränteswappar, så kallad swapränta. Detta är också utredningens förslag, med den skillnaden att utredningen föreslår att ett genomsnitt över de senaste 20 handelsdagarna används i stället för dagliga noteringar. Anledningen är att ett genomsnitt över flera dagar ger en mer stabil och förutsägbar ersättning.
