Lundaforskare förbereder unik studie om kryptovalutor

Vilka hushåll deltar på kryptomarknader? Har de hushåll som deltar olika egenskaper om de vanligtvis vinner eller förlorar pengar? Leder kryptoinvesteringar till ett ökat eller minskat intresse för traditionella aktieinvesteringar? Och kommer kryptoinvesteringar i slutändan att öka eller minska finansiell inkludering och ojämlikhet i förmögenhet? Det är några av frågorna som ett nytt forskningsprojekt ska besvara. 

I både Sverige och internationellt förs debatter om hur kryptovalutor bör regleras och vilket skydd konsumenterna behöver. Denna debatt behöver belysas med aktuell forskning. Det menar Anders Vilhelmsson, docent vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet och initiativtagare till forskningsstudien, som han genomför tillsammans med kollegorna Elin Molin och Talina Sondershaus samt kryptobolaget Safello.

– Kryptovalutor har på kort tid gått från att vara en liten nisch för personer med intresse för datorer, till att bli en investeringsklass för cirka 200 miljoner människor. Detta innebär att kryptovalutor har blivit viktiga för både hushållens ekonomi och samhällsekonomin, säger Anders Vilhelmsson till Realtid.

Forskarnas utgångspunkt är de tidiga bevis för att kryptomarknader har viktiga spridningseffekter till traditionella marknader med effekter på hushållens konsumtion och fastighetspriser.

– Det finns dock mycket vi fortfarande inte vet. I detta forskningsprojekt har vi bestämt oss för att besvara uppkomna frågor med hjälp av en unik kombination av registerdata, mäklardata och enkätdata, säger Anders Vilhelmsson

Han berättar att tidigare forskning i Storbritannien och USA visar att det främst är yngre vita män som handlar med kryptovalutor.

– När det gäller utbildningsnivå så är det personer med både lägst och högst utbildning som är aktiva handlare. Det finns dock begränsningar i datatillgängligheten som gör att vi endast känner till svaret på denna fråga under korta tidsperioder och i vissa länder, oftast i USA och Storbritannien, säger han.

En orsak till att skillnader i förmögenhet är större än skillnader i inkomst är att hushåll med högre inkomst investerar en större andel av sina besparingar i aktiemarknaden, vilket historiskt har gett högre avkastning.

– Många hushåll investerar inte alls i aktier, så det ska bli intressant att se om kryptovalutor attraherar nya grupper av investerare till aktiemarknaden eller om det istället är så att personer som redan investerar i aktier säljer av en del av sina placeringar för att investera i kryptovalutor. För att studera detta krävs en kombination av registerdata från SCB och data från kryptohandelsplatser, vilka nästan enbart finns i Norden, säger han.

Och det är med anledning av det sistnämnda som Safello kommer att vara och bidra med data.

– Som i den mesta forskningen inom finansiell ekonomi använder vi statistiska metoder för att analysera samband. Det som är särskilt intressant för oss är att samarbetet med Safello och den data som SCB tillhandahåller gör att vi kan kombinera registerdata såsom utbildning, inkomst, aktieinnehav, med enkätundersökningar och transaktionsdata från Safello. För närvarande finns det inga studier i världen som använder alla tre datakällorna samtidigt, säger han.

Att valet föll på just Safello och inte någon annan kryptomäklare är däremot lite mer av en slump.

– Jag råkade sitta bredvid Safellos vd Emelie Moritz på en konferens som Riksbanken anordnade i somras, och vi började diskutera möjligheten att samarbeta kring något intressant – och den här forskningsstudien blev resultatet, säger Anders Vilhelmsson.

För närvarande sker planeringen för studien, medan själva forskningen sedan påbörjas under hösten 2024.