"Internationella betalningsflöden måste skyddas bättre"

Rörligheten är bra för både människor och företag. Större marknader ger konsumenterna större utbud och lägre priser. Ekonomin utvecklas eftersom företag uppmuntras till förnyelse och samarbeten. Om varor och tjänster kan röra sig smidigt, kommer också idéer att göra det. Så stärks freden och skapas öppna samhällen.

Betalningar över nationsgränser är därför avgörande för det europeiska samarbetet. Samma roll spelar internationella betalningar för internationell ekonomi. Globaliseringen möjliggjordes bland annat genom globala standarder och tekniska lösningar för företag och konsumenter att betala varandra oavsett var de befann sig. Så småningom blev dessa betalningsflöden i stor utsträckning digitala.

Men trots att de politiska och tekniska förutsättningarna finns, är betalningar onödigt osmidiga i Europa och globalt. SEPA (Single Euro Payments Area) är en standardisering som ska göra digitala betalningar i Europa enklare, säkrare och snabbare. Men även europeiska betalningar är ofta omständliga, dyra, tar flera dagar och medför bedrägeririsker.

Betalningar från eller till vissa SEPA-medlemsstater får enligt SEPA:s principer inte stängas ute. Trots detta har tusentals fall rapporterats där företag och myndigheter vägrat befatta sig med betalningar från eller till konton i andra länder. Detta bidrar till en fragmenterad inre marknad. När dessutom globaliseringen och den europeiska integrationen idag prövas, drabbar det internationella betalningsflöden. Indirekt – som spänningarna mellan Kina och USA och handelshinder mellan länder – och direkt – som ekonomiska sanktioner specifikt inriktade på betalningsflöden.

Det internationella samfundets sanktioner mot olika ekonomier är troligen nödvändiga för att agera mot politiska övergrepp och militär aggression, som Rysslands angrepp på Ukraina. Men det är också viktigt att vi får en diskussion om riskerna med att inskränkningar i betalningsflöden permanentas. Hur undviks att detta långsiktigt försvårar och bryter ned den internationella ekonomin som helhet?

Framför allt behöver vi en diskussion om hur internationella betalningar ska fungera smidigt i framtiden, med eller utan dessa internationella spänningar. Hur kan nya tekniska möjligheter skapas, där öppenhet och säkerhet balanseras? Hur kan vi skapa ännu fler möjligheter för konsumenter och företag att handla på allt större marknader?

En bra grund finns i den roadmap till förbättrade gränsöverskridande betalningar, som G20-länderna har tagit fram sedan de 2020 gjorde detta till en prioritet. Men som vanligt skulle de politiska överenskommelserna behöva fart så att de leder till politisk handling. Industrin kan dock snabba på utvecklingen med marknadsdrivna initiativ.

Zimpler möjliggör för företag och privatpersoner att betala i realtid mellan bankkonton. Vi ser en stor efterfrågan på betalningar mellan länder just nu. Därför har vi vidareutvecklat tjänsten, så att pengar i realtid och utan dolda avgifter och krångel kan överföras mellan konton i SEPA-länderna – det vill säga de 20 länderna i Eurozonen samt Sverige, Danmark och Storbritannien och delar av Latinamerika.

En sådan transaktion går snabbare, vilket frigör kapital. Det handlar om ökade kassaflöden med 30-40 procent. Ett litet eller medelstort företag som omsätter 30 miljoner kronor kan därigenom alltid ha 9 miljoner kronor mer i kassan. Samtidigt får företagen tillgång till nya marknader utanför sina hemländer.

Återigen påminns vi om att smidiga flöden för pengar hör ihop med fri rörelse för kapital, varor och människor. Då kan även innovationer och idéer röra sig fritt inom Europa.

Detta är ett exempel på hur näringslivet – kanske fintech i samverkan med finansindustri och handeln – kan göra sitt för att demokratisera och tillgängliggöra betalningar. Politiken kan bidra med att skala bort krånglig byråkrati, så att vem som helst enkelt ska kunna betala och ta betalt inom Europa. I alla fall nästan vem som helst – systemet stärker också möjligheterna att upptäcka och förhindra brottslighet.

Efter finanskrisen 2008 infördes nya regelverk för att skapa robustare finansiella system och motverka illegal verksamhet. Som betalningsaktör måste vi idag till exempel ”känna vår kund” för att förebygga penningtvätt. Vi har många verktyg på plats för att förhindra att internationella betalningar missbrukas. En önskvärd princip är att inskränkningar i betalningsflöden så långt det går avgränsas på detta sätt.

Europa – särskilt Sverige och Norden – hyser några av världens mest innovativa fintechbolag. Som en del i denna sektor bjuder jag in övriga betalningsaktörer – som bank- och detaljhandelsföretag – att samarbeta för att utveckla tekniken ytterligare. Det vore ett bra sätt att fira 30-årsjubileet för Europas inre marknad.

Johan Strand
Vd, Zimpler