Informationsutbyte trots sekretess: Så ska nya lagen minska penningtvätt

Riksdagsbeslutet igår omfattar ett antal ändringar i penningtvättslagen och innebär att brottsbekämpande myndigheter, tillsynsmyndigheter och kreditinstitut ska få samverka i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt. Förslagen innebär också att uppgiftsskyldigheten enligt penningtvättslagen utvidgas till fler företag.

Idag är möjligheterna för myndigheter att dela med sig av sekretessbelagda uppgifter till kreditinstitut begränsade. Kreditinstitutens arbete försvåras också av att de har begränsade möjligheter att dela uppgifter om misstänkta aktiviteter och transaktioner med andra kreditinstitut. Vid årsskiftet kommer detta dock att förändras.

Det ökade informationsutbytet gäller alla typer av uppgifter men förutsätter att den mottagande deltagaren har behov av uppgiften – och uppgifterna ska lämnas trots sekretess eller tystnadsplikt.

– Det är positivt att man kommer med konkreta förslag på området som vägleder arbetet men det är viktigt att ändamålen inte helgar medlen och att man därför mycket noga överväger vilka personuppgifter som behöver delas, säger Gastón Fernández Palma, compliance officer på Cirio Advokatbyrå, till Realtid.

Intresseavvägning är något som han har stort fokus på, och senast förra veckan presenterade han en längre analys i ämnet, då med koppling till en förvaltningsrättsdom och ett beslut från Integritetsskyddsmyndigheten.

Han ser dock vissa utmaningar med den kommande laguppdateringen:

– Det kan möjligen bli svårt för aktörerna att exakt veta vilka uppgifter som inte ska delas, i och med att uppgiftslämnande inte får strida mot den tystnadsplikt som gäller för advokater – vilket är ett oundgängligt och fundamentalt inslag. Det kan också uppstå tillämpningsproblem när det gäller att göra avvägningar mellan sekretess och uppgiftsskyldighet, säger han.

Han tycker att det är bra att det närmare och tydligare regleras hur samverkan ska ske mellan myndigheter och kreditinstitut, men har även ett kvarhängande frågetecken:

– Utan att ha djuplodat i beslutet undrar jag varför exempelvis betalningsinstitut inte ingår i de aktörer som kan ingå i samverkan. I deras verksamhet sker det många överföringar och här kan det finnas ett behov av samverkan, säger Gastón Fernández Palma.