Finansministern vill inte rucka på Riksbankens oberoende

Inflationen är det absolut viktigaste som finansminister Elisabeth Svantesson (M) har i fokus just nu. Hon var under onsdagen på plats i Göteborg tillsammans med statsminister Ulf Kristersson (M), för att besöka Volvo Cars, träffa studenter och akademi på Handelshögskolan samt hålla föredrag på Börssällskapet. Realtid tog rygg på ministern – framförallt för att få ett svar på hur hon ser på Riksbankens oberoende.

Det formella beslutet att Sveriges riksbank skall ha en självständig ställning gentemot riksdag och regering trädde i kraft den 1 januari 1999, med motiveringen att det skulle ge ”penningpolitiken en långsiktighet som skulle förbättra trovärdigheten för politikens prisstabilitetsmål”.

Realtids krönikör Per Lindvall har länge förundrats över att det inte förs någon diskussion om detta, mot bakgrund av Riksbankens och andra centralbankers enorma subventioner av sina penningpolitiska motparter – bankerna. Lindvall anser att de 20-25 miljarder kronor per år som utgör skillnaden mellan vad bankerna får betalt från Riksbanken och vad de betalar för kundernas inlåning ska betraktas som en ren subvention från Riksbankens sida. 

De personer som Realtid har varit i kontakt med inför intervjun med Elisabeth Svantesson lyfter alla fram bankernas ansvar att hålla nere räntorna – men ingen förordar möjligheten att införa sådan styrning av Riksbanken som Per Lindvall efterlyser.

– Ekonomijournalister har någon sorts bisarr hatkärlek till banksystemet. Bankerna tjänar för lite pengar. Bankerna tjänar för mycket pengar. Bankerna har för lite reserver. Bankerna placerar alldeles för mycket pengar hos Riksbanken, och så vidare. Det är svårt att förstå vad krönikören vill egentligen, förstatliga bankerna eller i alla fall kraftig reglera dem enlig 70-tals modell verkar idealet. Herregud vem vill tillbaka till det samhället? Inte jag i alla fall, säger Joakim Bornold på Levler till Realtid.

– Att reglera vinstuttag funkar ju inte på en fri marknad. Mycket hänger förstås på att hushållen bidrar till konkurrensen genom att vara otrogna sin bank och verkligen flytta sina lån om en bank ger dåliga villkor. De senaste decenniernas regeringar hade kunnat kyla ned bostadsmarknaden om de verkligen hade velat det genom att behålla eller återinföra fastighetsskatt, eller att slopa ränteavdragen. Men det har ingen regering orkat med, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi och vice dekan på Handelshögskolan i Göteborg, till Realtid.

– Regeringen gav i december 2022 Finansinspektionen i uppdrag att analysera åtgärder för att stärka konsumenters ställning på bankmarknaden. Fokus är just på räntor och avgifter för bolån och sparkonton. Jag ser fram emot att ta del av Finansinspektionens slutsatser. Vi kommer efter sommaren att ta emot utredningen om ränteskillnadsersättningen. Det kommer vara en prioriterad fråga för regeringen att ta vidare. Som vi sagt tidigare förväntar vi oss också att det i närtid kommer bli lättare för alla att få del av sina amorteringsunderlag digitalt, så att det blir lättare att byta bank. Om så inte sker får vi överväga att agera från regeringens sida, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman till Realtid, och tillägger att det inte finns några planer på att ändra riksbankslagen som klubbades igenom i november. 

Inte heller Elisabeth Svantesson tycker att det är någon bra idé att reglera Riksbanken på 70-talsmanér:

– Riksbanken ska vara så oberoende som den är idag. Det är ju en de viktiga delarna att vi faktiskt fått stabilitet i Sverige. Det handlar om ett ramverk i finanspolitiken. Vi har en oberoende riksbank och väldigt ansvarstagande parter. Med det sagt, så betyder det ju inte att vi inte kan prata med varandra och samspela. Men vi ska inte påverka vilken ränta som Riksbanken ska sätta, säger Elisabeth Svantesson till Realtid.

Samtidigt kan man se att när Riksbanken lånar ut pengar till bankerna så tjänar de i sin tur ganska stora pengar – hur ser du på det?
– När det gäller bankerna så reagerar jag på att de är väldigt snabba på att höja sin utlåningsränta, men inte lika snabb att höja inlåningsräntan. Och det är någonting som jag verkligen tycker att de ska ändra på och ta ansvar för.

Kan du sätta press på dem på något sätt?
– Vi har ju kontakter med bankerna och det kommer jag också fortsätta ha. Jag kommer att återkomma till denna fråga flera gånger, men jag är väldigt tydlig med att bankerna måste ta ansvar och vi från den politiska sidan ska se till att det blir lättare att byta bank och att konkurrensen ökar. Det tror jag är väldigt viktigt, säger Elisabeth Svantesson.

Se snabbintervjun med finansminister Elisabeth Svantesson i Realtid-TV, där hon även ger sin syn på om Sverige behöver fler storbolag eller startups, vad hon och statsministern gjorde på Volvo Cars och om att hon hoppas att vi nu börjar se slutet på inflationskrisen.