Efter penningtvättsboten – så har banken förändrat sitt arbetssätt

Böterna från det norska Finanstilsynet berodde på att DNB brustit i sitt compliancearbete mot penningtvätt, och banken medgav brister i sin kundkännedom.

I dag arbetar banken annorlunda när det gäller just compliance.

– DNB har de sista åren investerat betydande i verktyg, teknologi och kompetens i arbetet mot penningtvätt. Vi har också upprättat goda rutiner och övervakningssystem för att kunna upptäcka brott mot sanktionsregelverket och för att följa upp sanktioner som kommer från myndigheterna, säger Vidar Korsberg Dalsbø, kommunikatör på DNB, till Realtid.

Samtidigt är DNB husbank för bland annat resebolaget TUI, vars storägare – oligarken Alexej Mordashov – drabbades av så kraftiga sanktioner att han lämnade styrelsen med omedelbar verkan.

Vidar Korsberg Dalsbø vill inte kommentera enskilda fall, men konstaterar att banken har en viktig roll i att motverka sanktionsbrott.

– Bankernas roll är att ha bra övervakningssystem och att utreda förhållanden som kan strida mot sanktionsbestämmelserna. När något upptäcks rapporteras detta till berörda myndigheter, säger han.

Hur stor koppling har DNB gentemot Ryssland idag?
– DNB har mycket begränsad exponering mot Ryssland, Ukraina och Vitryssland och utför heller inte tjänster åt företag med adresser i dessa länder. Det gäller även våra fonder. Innan kriget minskade vi vår exponering i en fond som hade placeringar i ryska aktier. Dessutom har vi bara minimal exponering genom en global indexfond, där ryska aktier utgör 2,5 procent. Vi har också beslutat att stoppa försäljningen av externa ryska och östeuropeiska fonder via våra plattformar, säger Vidar Korsberg Dalsbø.