Därför är hela systemet mera störningskänsligt nu

För att citera ur en rapport mgi-the-rise-and-rise-of-the-global-balance-sheet-full-report-vf.pdf (mckinsey.com) som också är citerad i ovanstående artikel. Det är en rapport från McKinesy Global Institute från 2021 som beskriver hur mycket de globala finansiella värdena har stigit till väders sedan år 2000. Men även McKinsey ställer några viktiga frågor om stabiliteten i denna utveckling i rapportens förord: ”Varför har de stigande nettovärdena inte resulterat i uthålliga ökningar av de ekonomiska flödena ? Finns det en risk för återgång till historiska genomsnitt , som potentiellt skulle medföra ett kraftigt fall för de finansiella nettovärdena och en ”knock-effekt” på de finansiella marknaderna.

Vi kan nog enas om att vi idag nu ser dessa ”knock-effekter” i det finansiella systemet. Alla var inte eniga om dessa frågors betydelse, då. De båda ”Timbro-ekonomerna” Stefan Fölster och Dag Detter tog exempelvis rapporten som utgångspunkt för att driva på ytterligare privatiseringar, det vill säga ”finansialisering” av offentligt ägda tillgångar för att maximera de finansiella värdena. Det vill säga fortsatt ”värdeskapande” a la Samhällsbyggnadsbolaget.

För det är inget nytt mönster som vi nu ser vävas fram i de finansiella vävstolarna. Vi har sett det förut. Vi som var med under den svenska finanskrisen börjar av någon anledning nynna på strofen ”Låna hos Götabanken, låna hos oss” Götabanken – Låna av oss – YouTube. Även dåliga melodier kan fastna. Och även om det kan se ut att vara ett långt kliv från det sena 80-talets Götabanken, som då ”konsoliderats” in i Robert Weil och Gabriel Urwitz skapelse Gota-group, till de nyhavererade bankerna Silicon Valley Bank, Signature Bank och den schweiziska jätten Credit Suisse så finns det underliggande likheter. Allt för snabb kredittillväxt relativt den underliggande ekonomiska aktiviteten och därmed skuldbetalningsförmågan kommer förr eller senare att hitta sina offer.

Det är inte alltid lätt att på förhand identifiera vilket fordon som inte har skruvat fast hjulbultarna ordentligt, men det visar sig snabbt när de ekonomiska vägarna börjar bli skakiga. Ett bra tips är att börja titta hos de som har expanderat sina balansräkningar allt för snabbt. Där hittar vi Silicon Valley Bank och Signature Bank. Riskerna tenderar i många fall att på ett eller annat sätt ackumuleras på sådana ställen. Jag tänker också på att den under lågränteperioden snabbt expanderade affärsmodellen ”buy now pay later” har samlat på sig en del risk i balansräkningarna. Vi ser exempelvis att börskursen för amerikanska Affirm nu har halverats från årstoppen i början på februari för att åter vara tillbaka på krisnivåerna från strax före årsskiftet. Affirm har ju en svensk kusin. Just ja, Klarna.

Ett annat är att identifiera fordon som har dålig väghållning trots att vägbanan är slät och fin. Där hittar vi Credit Suisse som har åkt på punktering efter punktering under det senaste decenniet. Det handlar bland annat de stod stå fel sida av kurvan vid två av 2021 års stora finansiella haverier, Greensill Capital och Archegos. Förtroendet för den schweiziska storbanken följer författaren Ernest Hemingways beskrivning över hur huvudpersonen i romanen ”Och solen har sin gång” hamnar på obestånd, ”först gradvis, sedan plötsligt”.

Det brukar lyftas fram att banksystemet är mycket bättre rustat nu än det var vid finanskrisen 2008. Bankerna är generellt mycket bättre kapitaliserade. Tillsynsmyndigheterna har varit bättre på att stresstesta dem för olika scenarios och är mera på tårna när några institut börjar hänga på repen, som Federal Deposit Insurance Corporation FDIC vad gäller Silicon Valley Bank och Signature Bank och Schweiz centrabank vad gäller Credit Suisse.
Det är emellertid en sanning med modifikation. För även om bankerna generellt är bättre kapitaliserade så trumfas det av att risknivån i hela det finansiella systemet har skruvats upp genom den generellt ökade skuldsättningen. Det har gjort hela systemet mera störningskänsligt. Påminner lite om ett korthus, som det är lite svårt att plocka ner utan att det rasar. Amerikanska Federal Reserve, som just börjat krympa sin balansräkning, har i samband med den senaste bankkrisen fått pumpa ut 297 miljarder dollar i ny likviditet i systemet. Feds balansräkning är därmed tillbaka där den var i november i fjol. Det påminner om när Bank of England fick lov att öppna upp kranarna under ”giltkrisen” i höstas då priserna på brittiska statspapper rasade.