Chefsekonomen varnar: Risker med att inte lätta på amorteringskraven

– Det saknas analytiskt stöd för att en sådan åtgärd väsentligt skulle spä på inflationen och försvåra Riksbankens arbete med att få ned inflationen. Detta trots att såväl Riksbanken och Finansinspektionen som regeringsföreträdare har hävdat med hänvisning till dessa bägge myndigheters uttalanden. De har inte heller publicerat några egna beräkningar som stöd för denna slutats. Mina beräkningar tyder på att det maximalt skulle handla om en tiondels procentenhet, säger Robert Boije till Realtid.

En tredjedel av alla hushåll i Sverige bor i hyresrätt och har därmed inga bolån. Bland de som äger sin bostad är det oklart hur många som inte har några bolån alls, men Bankföreningen har tidigare gjort en uppskattning att det handlar om ungefär var femte bostadsägare.

För ett år sedan gav Svenska Bankföreningen ut en rapport som visade att 64 procent av hushållen i Sverige äger sin bostad, och att 81 procent av dessa hushåll har ett bostadslån. Under 2021 hade drygt 500 000 hushåll en bostadsbelåningsgrad på mindre än 25 procent, och drygt 800 000 en belåningsgrad på 25–50 procent. Totalt sett utgör dessa två grupper 58 procent av de 2,3 miljoner hushåll som då hade bolån.

– Vi ser nu en relativt stor ökning i antalet bolånetagare som ansöker om amorteringslättnad, även om det fortfarande handlar om låga tal sett till den totala stocken av bolånetagare. En majoritet av alla bolånetagare omfattas ju inte av amorteringskraven, säger Robert Boije.

Nu hoppas han ändå på att diskussionerna till slut landar i att amorteringslättnader tillåts med höga räntekostnader som giltiga skäl.

– Det sitter ju en utredning som ska utreda både amorteringskraven och bolånetaket, men som inte ska vara färdig förrän nästa år. Finansinspektionen bör redan nu fundera över om det verkligen är bättre att hushållen nu helt tömmer sina finansiella buffertar i stället för att få en temporär amorteringslättnad i en mycket besvärlig situation med kraftigt stigande räntor. Detta med avseende både på hushållen själva, men till viss del även för den finansiella stabiliteten i Sverige, säger Robert Boije och fortsätter:

– I debatten kring vilka regler som egentligen gäller för att få amorteringslättnad har Finansinspektionen förtydligat att oväntat höga levnadsomkostnader kan vara ett giltigt skäl till amorteringslättnad men inte likaledes oväntat kraftigt och snabbt stigande bolåneräntor, säger Robert Boije.

Danske Bank med chefanalytiker Michael Grahn i spetsen ser dock ljus i tunneln för bostadspriserna – men först efter en tuff höst. Banken beräknar att bolånekostnaderna stiger med cirka 10 miljarder kronor, om Riksbanken höjer 50 punkter under hösten.

– Det är en myt att 2023 är ett år då många svenska hushåll binder om lånen. Fakta är att endast drygt 3 procent respektive knappt 5 procent av småhus- och bostadsrättslånen ska läggas om. Om ett till två år räknar vi med att räntorna gått ner, säger Michael Grahn.

De flesta låntagare bedöms välja rörliga räntor för att kunna ta del av förväntade räntesänkningar från Riksbanken nästa år. Räntenivån på kortfristiga bundna lån, kortare än ett år, ligger redan i paritet med den rörliga räntan vilket innebär att det inte blir någon stor ränteeffekt, menar han.

– Dock ska ungefär 25 procent av de totala lånen läggas om inom en ett-treårsperiod. Räntan på dessa är avsevärt lägre än rörliga räntan och där kan potentiellt en stor ränteeffekt uppstå. Rimligtvis har Riksbanken börjat sänka räntan under nästa år vilket bör dämpa omläggningseffekten, säger Michael Grahn.