Bolåne-vd:n om SVB-kollapsen: ”Fed var nära att bryta ryggen på systemet"

Den omedelbara effekten av kollapsen för Silicon Valley Bank och de regionala banker som åkte med i fallet är troligen att de ansvariga på Fed blir nervösa: De blir nervösa över att de med sina snabba räntehöjningar var nära att bryta ryggen på systemet. Det är Hampus Brodéns snabbanalys av läget. Han är vd för den digitala bolåneutmanaren Stabelo, som i höstas fick Folksam att investera 5 miljarder kronor i bolagets fond, / samt lanserade objektsspecifika lånelöften. 

– Det är många dominobrickor som man måste följa om man ska beskriva effekterna av SVB:s snabba kollaps för svenska bolånekunder. Det faktum att Fed gick in och satte inlåningsreglerna ur spel och garanterar alla SVB:s inlånares medel tyder på att de på Fed blev rejält skrämda, säger Hampus Brodén.

Han konstaterar att Fed också vidtog en annan drastisk åtgärd, nämligen att lova bankerna att de kan låna pengar med långa statspapper och bostadsobligationer som pant, även om dessa papper inte är värda det belopp de emitterades på.

– Om Fed-folket är så nervösa för en systemkollaps så har de högst sannolikt också tappat aptiten på ytterligare drakoniska räntehöjningar. Helt klart är att detta är vad marknaden har kommit fram till eftersom räntan på tvååriga amerikanska statsobligationer kraschade från 5 procent till 4 procent. Den typen av snabba fall har vi bara sett i samband med 11 september 2001 och Lehmankraschen, säger Hampus Brodén.

Han menar att SVB:s fall, den påföljande stressen och Feds agerande högst troligt bidrar till att de flesta av världens centralbanker blir försiktigare med ytterligare räntehöjningar.

– Det bör, allt annat lika, vara bra för svenska bolånetagare på kort sikt eftersom de då kan slippa lite räntehöjningar. Men det kommer vara en dragkamp mellan inkommande inflationsdata och nervositet för att knäcka systemet. Helt klart är att ECB höll kursen och höjde räntan vid senaste räntebeslutet, säger han.

Han säger att amerikanska banker har flörtat lite med katastrofen genom att fortsätta att erbjuda sina inlåningskunder väldigt låga räntor – trots att det allmänna ränteläget har gått upp.

– På medellång sikt är det ju farligt för stabiliteten i inlåningen att erbjuda inlåningskunder 1 procents ränta när kunderna samtidigt kan få nära 5 procent ränta om de sätter pengarna i en penningmarknadsfond med liknande risk, vilket är en ganska vanlig grej att göra för amerikanska hushåll, säger han, och tillägger:

– Det blir väldigt intressant att se om det blir en debatt om huruvida bankerna ska få maxa sina inlåningsmarginaler och tjäna räntenetto för att i nästa ögonblick behöva bailas ut när inlåningen flyter ut, säger han.

På lång sikt menar Hampus Brodén att vi kan hamna i en situation där vi får leva med förhöjd inflation under en längre tid – i alla fall om centralbankirer i regioner med hög skuldsättning inte höjer räntorna. Anledningen till att inte höja räntorna skulle vara att man vill undvika att skapa någon form av kollaps, bank-runs, eller ohanterliga förluster på tillgångar med lång löptid.

– Detta förlopp är vanligt under den delen av den långa ekonomiska cykeln där skulder har nått väldigt höga nivåer och räntor väldigt låga nivåer. I den delen av cykeln har det vid upprepade tillfällen i historien blivit så att centralbanker får lägga inflationsbekämpningen på hyllan och istället ägna sig åt ”yield curve control” och fokusera på att hålla nere räntorna samtidigt som inflation tillåts vara hög, säger han.

Det kan till exempel handla om att köpa långa obligationer av olika slag, eller hur?
– Ja, för på det sättet kommer man ur sin överskuldsättning genom att inflatera bort skulderna. Det finns många kvalificerade bedömare som tror att vi nu kan vara på väg in i en sådan situation för första gången sedan 1940-talet. Om det händer har vi en väldigt spännande och potentiellt lite turbulent tid framför oss, säger Hampus Brodén.