"Bankernas konkurrenskraft bör inte påverkas av vilken tolkning man gjort av FI"

Anders Stenkrona, sparekonom på Nordea

Hur ser intresset ut för att få undantag av amortering?
– Det finns olika skäl till att man kan få undantag från amorteringskravet. Exempelvis kan det handla om ökade kostnader för el, något som varit på tapeten sedan i höstas. Men amorteringsfrihet kan du också få om du är föräldraledig eller blir arbetslös exempelvis. När jag hört mig för förstår jag att intresset för amorteringsfrihet var större under årets kallare månader. Det känns rimligt eftersom man konsumerar mindre el nu när det är varmt och elpriserna är lägre nu än de var i exempelvis november och december.

Är regelverket kring vem som kan ges amorteringsfrihet inte tillräckligt tydligt?
– Finansinspektionen har varit tydlig med att ökade kostnader för el och liknande kan ge rätt till en periods amorteringsfrihet. Men det rör inte ökade kostnader som är kopplade till själva lånet. Det vill säga, du får inte amorteringsfrihet för kostnader kopplade till räntor och amortering. Andra exempel som också är tydliga och ger dig rätt till amorteringsfrihet är om du tar föräldraledigt eller blivit av med jobbet.

Hur ser kundernas marginaler ut efter tidigare och förväntade framtida räntehöjningar?
– Ser du till hela marknaden så har exempelvis Finansinspektionen understrukit att de allra flesta bolånetagare har goda marginaler. Marginalerna kan bero på flera saker men ett exempel är att banker generellt räknar med en kalkylränta. Kalkylräntan kan ibland beskrivas som en stressränta och snittet på denna på marknaden har sen 2021 varit 6,4 procent. Något som i sin tur betyder att hushållen väntas klara en högre kostnader för sina bolån än idag. Boendekostnaderna är oftast en tredjedel av ett hushålls kostnader och det är såklart att det svider i plånboken när kostnaderna ökar så snabbt som de gjort under det senaste året. På ett generellt plan kan man då säga att de kommer bli mindre marginaler än idag om Riksbanken höjer räntan och marginalerna är mindre idag än för ett år sedan.

Elin Fornbrandt, Handelsbankens expert på boendeekonomi

Hur ser intresset ut för att få undantag av amortering?
– Vi har sett att antalet som ansöker om amorteringsfrihet ökade i januari och därefter har efterfrågan sjunkit något. Men om man tittar på hur många som har undantag från amorteringskravet totalt sett så är det väldigt få. Det som är främsta orsaken till undantag från amorteringskravet hos våra kunder är föräldraledighet, som räknas som bortfall av inkomst.

Är regelverket kring vem som kan ges amorteringsfrihet inte tillräckligt tydligt
– Finansinspektionens regelverk för när man kan få tillfällig amorteringsfrihet lämnar idag en del öppet för tolkning, något man kan se som både bra och dåligt. Fördelen med hur det ser ut idag gör att den kan anpassas utifrån olika situationer och beslutet ligger hos handläggaren som har helhetsbilden av kundens situation.

– Nackdelen med ett regelverk som lämnar det öppet för tolkning är att det kommer att tolkas på många olika sätt vilket kan skapa en osäkerhet för både kunder och banker om vad som faktiskt gäller. Om det ska bli mer enhetligt och lättare att tolka för samtliga parter behöver det finnas ett tydligare regelverk, men jag tror fortfarande att det måste finnas en viss flexibilitet, eftersom alla kunders situationer är unika.

Hur ser kundernas marginaler ut efter tidigare och förväntade framtida räntehöjningar?
– De ökade levnadskostnaderna tillsammans med stigande räntor minskar onekligen hushållens marginaler om man jämför med hur det såg ut förra året. För att ta ett exempel så kommer en familj med två vuxna med medianlön och två barn kunna låna 14 procent mindre jämfört med i fjol. Med det sagt så har vi inte märkt av några stora förändringar gällande betalningssvårigheter, vilket skulle kunna bero på att våra kunder har sparat duktigt under tidigare år när marginalerna varit bättre. Jag tror inte heller att man ska underskatta hushållens förmåga till att ställa om och justera sina befintliga utgifter när deras ekonomiska förutsättningar förändras.

Claudia Wörmann, tillträdande boendeekonom på Hypoteket med start den 1 september

Hur ser intresset ut för att få undantag av amortering?
– Intresset har ökat, vilket inte är så konstigt med tanke på ökade räntekostnader i kombination med att det mesta i vardagen blivit dyrare. Till följd av högre omkostnader går fler hushåll igenom sin ekonomi grundligt och i det ligger att undersöka möjligheten till amorteringslättnader.

Är regelverket kring vem som kan ges amorteringsfrihet inte tillräckligt tydligt?
– Hypoteket har en egen process när en ansökan om amorteringslättnader kommer in. Det kan möjligen vara ett problem om bolånegivares processer och tolkningar skiljer sig åt.

Hur ser kundernas marginaler ut efter tidigare och förväntade framtida räntehöjningar?
– Ganska goda marginaler för många. Pandemin bidrog ju till ett ökat sparande, det kan leda till bättre marginaler. Ränteökningarna känns ju förstås, och kombinationen av högre omkostnader i vardagen påverkar hushållen negativt nu. Man kan inte generalisera, alla har olika marginaler och även lika möjlighet att påverka sin privatekonomi. Barnfamiljen som under pandemin köpte hus som kräver mycket el till exempel. Och om en har fått gå ned på deltid, och man har redan innan inflationen stuckit iväg, varit duktig med sin hushållsekonomi, de har sämre marginaler än paret med utflugna barn som amorterat ned sin skuld och har inkomsten tryggad.

Anneli Adler, privatmarknadschef på Danske Bank Sverige

Hur ser intresset ut för att få undantag av amortering?
– Allt fler kunder efterfrågar amorteringsfrihet och fler får också undantag från amortering beviljat. Det ska dock kommas ihåg att ökningen sker från mycket låga nivåer, men att intresset ökar är tydligt.

Är regelverket kring vem som kan ges amorteringsfrihet inte tillräckligt tydligt?
– Regelverket lämnar alltför stort utrymme för olika tolkningar, vilket lätt leder till att olika banker tolkar regelverket på olika sätt. Detta gäller till exempel frågan om amorteringsfrihet vid högre elräkningar än normalt, samt om någon i hushållet är föräldraledig.

Hur ser kundernas marginaler ut efter tidigare och förväntade framtida räntehöjningar?
– Det kommer att bli ännu större utmaning för hushållens plånböcker. Dels är vår prognos att Riksbanken höjer räntan med 0,25 procent i juni och 0,25 procent i september. Och dels mot bakgrund av att inflationen ännu inte kommit ner på önskad nivå vilket leder till fortsatta prisökningar. I kombination med att reallönerna inte har ökat i samma takt kommer hushållens marginaler förmodligen krympa.