"Åklagarens åtal kommer att falla ihop som ett korthus"

Det var efter att Danske Bank-skandalen briserat som Swedbanks dåvarande vd Birgitte Bonnesen och dåvarande chefen för regelefterlevnad, Cecilia Hernqvist, reste till London för att träffa Bill Browder, grundare och vd för Hermitage Capital Management.

Enligt Browder var Bonnesens tydliga budskap att Swedbank inte hade problem med penningtvätt, vilket Realtid rapporterat. Och som han tolkar det hade Bonnesen också ett övergripande syfte med besöket:

–Om vi inledde en granskning – och om vi mot förmodan hittade något – ville hon att vi skulle visa dem först vad vi hade hittat. Jag svarade att, det har vi inte tid med. Ni borde göra er egen utredning och rapportera till myndigheterna om ni hittar något. För om vi hittar någonting kommer vi att rapportera till myndigheterna,  har han sagt till Realtid.

Detta är en helt felaktig beskrivning av Bonnesens och Hernqvists syfte med besöket i London, säger Per E. Samuelsson som är Bonnesens försvarsadvokat i samband med åtalet mot henne.

–Man måste förstå hur banken jobbar mot penningtvätt. I samband med medierapporteringen om Danske Bank kontrollerar man om detta på något sätt berör banken och frågar sig: Är vi i samma situation som Danske Bank? säger han och fortsätter:

–Samtidigt hade Bill Browder i media riktat allvarliga anklagelser – bland annat med anknytning till Magnitskyaffären – mot framför allt Nordea. Syftet med besöket var att undersöka om han kände till något som också berörde Swedbank.

Enligt Per E. Samuelsson var det för att ta itu med eventuella misstankar om penningtvätt som Birgitte Bonnesen och Cecilia Hernqvist reste till London.

–Hon ville inte lämna information om banken. Hon ville ha information om Browder hade något som hon inte kände till. Besöket var ett led i bankens normala arbete för att motverka penningtvätt. Man tog hjälp av alla som kunde ha information.

Per E. Samuelsson kommenterar också SVT:s uppgifter om Swedbanks kopplingar till den så kallade Magnitskij-affären.

Enligt interna dokument som SVT tagit del av utredde Swedbank kopplingar till den så kallade Magnitskij-affären redan 2013. Samtidigt finns det uppgifter som pekar på att det så sent som hösten 2018 fortfarande fanns kunder med Magnitskij-kopplingar kvar i banken.

Magnitisky-kopplingen återkommer också i åtalet mot Birgitte Bonnesen rörande i första hand grovt svindleri.

–Banken har – och det kommer att komma fram i skriftliga bevis – löpande tittat på alla dessa transaktioner vid upprepade tillfällen. Man har tagit tag i det, man har behandlat det, man har tagit det på fullt allvar, säger Per E. Samuelsson.

–Det har gjorts utredningar om det fanns några kopplingar mellan Swedbank och Magnitiskyaffären – det gjordes redan 2013. De promemoriorna kommer vi att lägga fram som bevis under rättegången. Och jag kan försäkra dig om att åklagarens åtal när det gäller Magnitisky-kopplingen kommer att falla ihop som ett korthus.

Kommer dessa promemorior att bli offentliga?
–Förmodligen kommer det inte att kunna offentliggöras utan föredras under rättegången bakom stängda dörrar allt på grund av banksekretess och meddelandeförbudet. Men det är inte riktigt säkert hur banken numera vill att vi behandlar dessa gamla promemorior.

Enligt Thomas Langrot, chefsåklagare på EBM, finns det bevis för att bankens och vd Birgitte Bonnesens strategi var att mörka penningtvättsproblematiken.

Men Per E. Samuelsson menar att det finns ingenting som tyder på att man ville mörka samt att Bonnesen hanterat den externa kommunikationen i enlighet med reglerna.

Han hänvisar till ett pressmeddelande som Swedbank skickade ut den 4 oktober 2018 där det bland annat framgår: ”Baserat på vårt sätt att förebygga penningtvätt har vi genom åren reagerat på alla misstänkta signaler, från såväl våra egna kanaler som externa samarbetspartners.”  

Han hänvisar också till ett av Bloomberg utskrivet analytikersamtal som Birgitte Bonnesen höll den 23 oktober 2018 under vilket hon redogjorde för hur Swedbank arbetar mot penningtvätt.

–Det är två exempel på att banken hösten 2018 lämnade korrekt information om bankens arbete mot penningtvätt. Sedan finns det ingen möjlighet för en bank att offentliggöra uppgifter på kundnivå. Såväl banksekretess som meddelandeförbudet i penningtvättslagstiftningen förhindrar detta, säger Per E. Samuelsson och fortsätter:

–Av Birgitte Bonnesens uttalanden på analytikersamtalet framgår med all önskvärd tydlighet att hon aldrig påstått att banken ”inte hade några som helst problem med penningtvätt”.