Bakslag för Jools och Nords investerare – pantvärde punkterat

Det började som en dröm om ett liv nära naturen, en hållbar livsstil, egenodlade ekologiska morötter i maskrossalladen – men med närhet till storstan. Norska fastighetsutvecklaren Filago hade ett koncept som låg i tiden. Bolaget byggde så kallade aktivhus – hus som producerar energi – och utvecklade ekobyar med andelsjordbruk.

Filago kunde också skryta med att en av storägarna, Tom Vidar Rygh, hade en gedigen meritlista. Tidigare hade han varit chef för norska industrikonglomeratet Orklas investeringsverksamhet och medlem i bolagets ledning. Nu arbetade Tom Vidar Rygh på Nordic Capital – ett välkänt och av många investerare ansett riskkapitalbolag med kontor i bland annat Stockholm, London, New York, Frankfurt och Jersey.

Tillsammans med Pål Lund-Roland, bror till Filagos styrelseordförande Helge Lund-Roland, ägde Tom Vidar Rygh två tredjedelar av fastighetsutvecklaren. 2016 hade Filago precis avslutat byggnadsfas ett av Norges första fullskaliga ekoby i Hurdal, en ort bara en timmes bilfärd från Oslo och 25 minuters bilfärd till Oslo flygplats. 64 bostäder hade blivit sålda, byggda och levererade.

Obligationslån

Nu ville bolaget bygga vidare i Hurdal, men hade också projektplaner i Tjøme och Gran – orter som i likhet med Hurdal ligger på pendlingsavstånd till Oslo.

För att finansiera verksamheten reste Filago två obligationer. En obligation om 140 miljoner norska kronor arrangerades 2017 av firman Jool Markets AS med svenska moderbolaget Jool Capital Partner. Med hjälp av en ränta om 12 procent såldes obligationen in till investerare som fick löfte om att pengarna skulle betalas tillbaka två år senare.

Samma år reste Nord Fondkommission en obligation om närmare 34 miljoner kronor. Även här uppgick löptiden till två år och räntan till 12 procent.

Trots obligationslånen kämpade Filago med likviditetsproblem och under 2018 fortsatte jakten på finansieringslösningar. Men det gick trögt. Samtidigt hade problem uppstått med aktivhusen i Hurdal. Boende klagade på dåliga material och på att bostäderna hade brister som fastighetsutvecklaren inte rättade till på ett tillfredsställande sätt.

I augusti 2019 försattes bolaget i konkurs. Då hade storägaren Tom Vidar Rygh sålt av sitt innehav.

– Jag försökte hjälpa dem med kapital, men jag ingenting med bolagets drift att göra. Och jag ägde inte aktier vid konkursen, säger Tom Vidar Rygh till Realtid.

Kännbara förluster att vänta

Hur mycket som Jools och Nord Fondkommissions kunder kommer att förlora på drömmen om den gröna ekobyn är två år efter konkursen fortfarande oklart.

I Jools fall är det säkerhetsagenten Intertrust i Norge som företräder investerarna. Obligationsinnehavarna har röstat för ett förslag som innebär en vinstdelning. Det går ut på att norska företaget Bright View AS, som backas av Skandinaviska Kreditfonden, köper en rad fastigheter i Tjøme och Gran. För varje byggt och fullt ut betalt hus får obligationsinnehavarna en viss summa pengar. Som mest kan det bli 57 miljoner – alltså cirka 40 procent av de satsade 140 miljoner norska kronorna.

Ingenting är dock klart. Bright View har ännu inte fullföljt budet, enligt uppgift på grund av att bolaget inte kommit överens med konkursförvaltaren.

– Om de inte fullföljer måste ett annat alternativ till, säger Tom Olander, vd för Jool Capital Partner, och tillägger att det nu är Intertrust som företräder investerarna.

I Nord Fondkommissions fall är det Nord självt som är panthållare. Enligt dokumentation som Realtid tagit del av har Nord tagit en säkerhet i form av en fastighetspant i Hurdal. När lånet såldes in till investerarna sades panten vara värd drygt 47 miljoner norska kronor – alltså med god marginal till obligationslånet på 34 miljoner. Nords kunder såg alltså ut att han en rejäl krockkudde i händelse av en krasch i Filago.

Men i torsdags i förra veckan lämnade Nord ett tungt besked till investerarna. Det skedde vid ett digitalt möte där företrädare för Nord informerade om arbetet med att säkra tillgångar efter konkursen. Enligt en ny värdering av säkerheten bakom obligationen är värdet endast 5,5 miljoner – bara 12 procent av det tidigare uppgivna värdet.

Står sig denna värdering kan Nords kunder alltså förvänta sig att förlora majoriteten av sina investeringar.

På Realtids fråga om vilket ansvar Nord har för att man accepterade en pant som uppenbarligen inte alls var värd det som påstods, svarar värdepappersbolaget inte på.

Nord lägger istället skulden på den värderingsman som gjorde ursprungsvärderingen. Vem denne värderare är avslöjas inte men Nord har anlitat en advokatfirma i Norge och ber nu kunderna om en fullmakt för att kunna företräda fordringshavarna i en process mot värderingsmannen.

Enligt Nord har man dock inte lyckats på tag på personen i fråga. På frågorna vem värderingsmannen är, vilken firma denne var knuten till och hur det kommer sig att det inte går att få tag på hen, svarar Nord inte heller på.