Avida Finans siktar på börsnotering nästa år

Avida har utlåning på cirka 7 miljarder kronor, varav runt 5 miljarder till privatpersoner och resten till företag. Målsättningen är att öka utlåningen till 10 miljarder kronor till nästa år och om tre år räknar finansbolagets vd Tord Topsholm med att utlåningen till företag ska vara ungefär lika stor som till privatpersoner. 

I samband med börsnoteringen planerar Avida att göra en nyemission på cirka 200-300 miljoner kronor för att finansiera fortsatt tillväxt. 

– Vi är inte helt självgenererande med den tillväxttakt som vi håller. Det är ett bra tillfälle med börsnotering i början på nästa år i samband med en sista större kapitalrunda, efter det är vi ganska självfinansierade, säger Tord Topsholm. 

Han beskriver företagssegmentet som en tillväxtmarknad med relativt få konkurrenter, till skillnad från lån till privatkunder som han betraktar som en mer mogen marknad med många konkurrenter. 

Produkterna till företag är finansiering främst i form av att sälja eller belåna fakturor (factoring), fakturahantering och även lån, medan det till privatpersoner handlar om konsumentkrediter utan säkerhet. 

– Vår tro är att för nischbankerna är företagsmarknaden i början av sin livscykel, medan konsumentkrediter har varit igång och mått bra länge så den börjar närma sig toppen av sin livscykel, säger Tord Topsholm.

– Företagen behöver fortfarande låna mycket pengar för att växa och anställa och det är inte alla som kommer åt traditionell bankfinansiering. Där finns en stor marknad som växer rejält och vi växer med den, det är vårt huvudfokus.

Inom företagssegmentet handlar det om allt från digitala lån på 1 miljon kronor till flera hundra miljoner kronor om man samarbetar exempelvis med ett riskkapitalbolag som ska köpa ett företag och är delaktig i finansieringen. 

– Den största tillväxten ser vi hos större och medelstora bolag. Hos mindre företag har inte marknaden kommit igång riktigt ännu, säger Tord Topsholm. 

Bland konkurrenterna inom företagssegmentet nämner han de fyra svenska storbankerna och i viss mån Collector, men när det gäller det slags automatiserade och digitaliserade factoringtjänster som Avida har är bolaget “ganska ensamma”. 

Konsolidering av branschen på gång

– På den här typen av factoringtjänster krävs det ganska mycket IT för att få till det på ett automatiserat sätt, säger Tord Topsholm. 

Han säger att om Avida köper fakturor av en stor kund med hantering av flera hundra tusen  fakturor per år måste det finnas ett helautomatiserat arbetssätt med filintegrationer och elektroniska fakturor till kunderna. 

– Där har de flesta inte den IT-infrastrukturen på plats för att hantera sådana volymer. Vi kan inte göra en affär på 500 miljoner kronor med en motpart, det skulle vara för stort för oss, men om man bryter ner det på kanske 400.000 fakturor mot deras slutkunder blir dels kredittiden kort med 30 dagar, dels blir storleken på varje motpart väldigt liten, säger Tord Topsholm.  

– Den produkten är vi väldigt exalterade över och passar oss väldigt bra som nischbank.  

Storbankerna har, enligt Topsholm, mer av mer manuell hantering inom factoringtjänster och har i stället konkurrensfördelen att kunna ge stora lån i och med sin billigare finansiering jämfört med nischbankerna. Avida har dyrare finansiering som till stor del består av inlåning på sparkonton med ränta på cirka 1 procent, vilket gör att bolaget operationellt måste vara mer effektivt än storbankerna, säger Topsholm. 

Avida har ökat sin lånevolym under det senaste året med nära 90 procent. 

– Vi ser en kraftig efterfrågan framför allt på företagsfinansiering, underliggande fortsätter det växa i den takten. 

Vad driver efterfrågan på finansiering?

– Företagen växer och vill investera. Antingen vill de köpa bolag och behöver pengar för det, det är en av de vanligaste anledningarna. Eller vill de växa organiskt och vill kanske göra mer digital marknadsföring. Det kan också vara riskkapitalbolag som vill köpa bolag med en kombination av eget kapital och olika lånestrukturer, säger Tord Topsholm. 

Ett av Avidas finansiella mål är att nå en avkastning på eget kapital på 25 procent, som Topsholm säger är baserat på ökade volymer och intäkter medan kostnaderna ska var ungefär oförändrade. För närvarande ligger avkastningen på 11 procent och Topsholm räknar med att kunna nå 25 procent inom ungefär tre år.  

Målet om att öka utlåningen till 10 miljarder kronor nästa år är också ett viktigt mål för Avida, eftersom bankverksamhet präglas av stordriftsfördelar. Topsholm hänvisar till höga fasta kostnader för compliance, riskbedömning, kreditgivning och analysavdelning.

Hur ser du på konsolidering i er bransch?

– Vi tror det kommer ske en ganska hård konsolidering, som har börjat. De flesta nischbankerna har Norden som hemmamarknad, jag tror på färre nordiska aktörer än idag och det sker troligtvis fler transaktioner under det kommande året. 

Han hänvisar till att Nordic Capital köpt in sig i Norwegian Bank och att riskkapitalbolaget tidigare också, även där tillsammans med Sampo, blivit delägare i Nordax. 

– Man kan tänka sig att Resurs Bank, som Nordic Capital tidigare var delägare i, kanske inte ville vara med och konsolidera branschen. Min gissning, det är inte alls faktabaserat, är att Nordic Capital har Nordax som plattform och kommer jobba med konsolidering med Norwegian till att börja med. 

– Det är en ren spekulation från min sida men det ser ut som en konsolidering av branschen på ganska stor nivå. Bank Norwegian och Nordax är några av de största nischbankerna. 

Topsholm säger att konsolideringen redan börjat i Norge där det även skett uppköp av ett par mindre nischbanker. 

– Vi tror det kommer fortsätta i Norge, där det finns väldigt många nischbanker jämfört med Sverige och det är därför det sker en del transaktioner där. Sverige har lite större spelare och det är inte lika uppenbart att det behöver konsolideras. 

Vad driver konsolideringen?

– Stordriftsfördelar. En annan anledning är att marknaden i Norge har bromsat in en del på privatutlåningssidan, till följd av regleringar, och då är konsolidering en naturlig effekt om man inte längre kan växa organiskt.