"Att släppa på amorteringskravet kan bli nästa steg"

Det är extrema marknadsrörelser just nu. Den ”svarta måndagen” 1987 börjar blekna i jämförelse och allt fler hänvisar nu till den svarta torsdagen 1929 – inledningen på Den stora depressionen. Hur ser experterna på läget? 

Vi kommer att ha ett mycket ansträngt läge i Sverige fram till sommaren. 

Robert Boije, chefsekonom SBAB:

Vad ska man göra nu?
– Mörkertalet är gissningsvis stort, men än finns inga starka bevis för en omfattande smittspridning bland allmänheten i Sverige. Den svåra frågan för regeringen och myndigheterna är nu därför hur man ska kunna begränsa vidare spridning av viruset bland allmänheten på ett sätt som ger så lite störningar på ekonomin och viktiga samhällsfunktioner som möjligt. Det är en mycket svår balansgång där jag personligen (till skillnad från många andra) anser att det är just det Folkhälsomyndigheten försöker göra. 

– I det korta perspektivet är det helt centralt att med alla tillgängliga medel upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Vi kan förstås – som en del verkar anse – stänga ner allt för att minimera smittspridningen, men blir den utdragen i tiden kommer en kraschad ekonomi och därmed också blödande offentliga finanser försvåra arbetet på längre sikt.   

När vänder det?
 – Ska man tro på uppgifterna från Kinas ledning så har man cirka 2,5 månad efter att det första coronafallet observerades nått kulmen i de värst drabbade områdena i och kring Wuhan där väldigt få nya smittade nu registreras. Låt oss hoppas att detta är sant och verkligen är ett tecken på att det nu vänt i världens näst största ekonomi som har så stor påverkan på den globala ekonomin. Håller den utvecklingen tror jag ändå optimismen kommer att öka något framöver – inte minst på börsen – även om coronavågen nu träffat även Europa och USA med full kraft. En gissning så god som någon annan är att vi nu ändå kommer att ha ett mycket ansträngt läge i Sverige fram till sommaren.

Finns det några lärdomar att dra från historien?
– Att virusspridning av det här slaget normalt sett har temporära effekter på ekonomin. Och att börserna alltid överreagerar. Det som dock skiljer sig nu från tidigare gånger är att vi på grund av våra resmönster fått en väldigt snabb global spridning av viruset och att olika länders ekonomier nu är väldigt mer beroende av varandra. Det senare är en styrka ekonomiskt sett i normala tider men blir istället en stor sårbarhet i en sådan här situation. Hur det ska hanteras för att undvika liknande situationer i framtiden kommer att bli den stora lärdomen och frågan efter att dammet från den här krisen har lagts sig.

Vilka tillgångsslag är tryggast just nu?
– Med risk för att jag uppfattas som biased: För privatpersoner banksparande med insättningsgaranti. För investerare: svenska stats- och bostadsobligationer. Staten behöver nu låna medel till de åtgärder som måste vidtas och ge ut nya statsobligationer. Sveriges låga statsskuld är en styrka och borgar för lägre riskpremier framöver även om statsskulden skulle öka markant, vilket det finns risk för. 

– Det sista folk överger i en sådan här situation och slutar betala på är sitt boende. Till skillnad från till exempel USA har vi dessutom i Sverige ett väl fungerande trygghetssystem som borgar för att hushållens inkomster inte påverkas lika negativt som i annat fall. Under krisen på 1990-talet i Sverige var det mycket små kreditförluster kopplade till just bostäder. I USA är riskerna betydligt större för investerarna då hushållen helt kan göra sig kvitt sina bolåneskulder genom att lämna över nyckeln till bostaden till banken.

Hur påverkas företagens finansiering?
– Detta är kanske den viktigaste frågan just nu vid sidan av att säkerställa att centrala samhällsfunktioner kan upprätthållas. Sedan förra finanskrisen har nya bestämmelser införts som bidragit till att bankerna och banksystemet som helhet har betydligt mer kapital och likvida medel för att kunna överbrygga tillfälliga men ändå mer varaktiga störningar på finansmarknaden. För att säkerställa att i grunden välskötta och livskraftiga företag inte går i konkurs för att intäkterna temporärt sjunker är det A och O att regeringen och våra myndigheter med olika åtgärder underlättar för företagen att kunna klara av sina löpande betalningar. Det är viktigt att bankerna nu inte hamnar i en situation där bindande kapital- och likviditetskrav blir en hämsko. I denna extraordinära situation kan de därför behöva ses över.

Vilka åtgärder bör politiker och myndigheter vidta?
– De åtgärder som regeringen hittills gjort i form av att skjuta till medel till vården, slopa karensdagen för att minska smittspridningen, möjliggöra för företag med temporärt fallande intäkter att kunna skjuta upp vissa skatte- och avgiftsinbetalningar bedömer jag alla vara välavvägda åtgärder. Men om det negativa läget blir utdraget kommer mer att behövas för att inte många företag ska gå omkull. Reformen med korttidsarbete är viktig att få på plats så snabbt som möjligt. Att flytta över de två första veckornas sjuklöneansvar från arbetsgivare till staten är också en åtgärd som jag tycker man bör överväga i detta läge. Allt detta kommer förstås att kosta statskassan stora pengar men det kommer också en kraftigt ökande arbetslöshet göra om inget görs för att förhindra det. Alla dessa åtgärder kan dessutom snabbt reverseras om utvecklingen inte skulle bli fullt lika negativ som nu befaras.

– Finansinspektionen beslutade idag precis som Bank of England gjorde i förrgår att den kontracykliska bufferten sänks till nolI i syfte att underlätta bankernas kreditgivning till företag. Det är en välavvägd åtgärd i detta läge. Men Finansinspektionen bör också överväga justeringar i flera olika makrotillsynsåtgärder för att underlätta väl fungerande banktjänster i övrigt. Att släppa på amorteringskravet är ett exempel.

 – I händelse av en mycket negativ ekonomisk utveckling över en längre period så har Riksbanken – som ”lender of last resort” – till uppgift att med olika medel säkerställa att det finansiella systemet och betalsystemet ändå fortsätter att fungera. För att upprätthålla likviditeten i den finansiella systemet och undvika att bankerna och andra aktörer slutar att låna ut till varandra är min bedömning att det är betydligt viktigare just nu att Riksbanken tillför likviditet än att den sänker reporäntan. Därför var dagens beslut att Riksbanken lånar upp 500 miljarder kronor för att säkerställa kreditförsörjningen till coronadrabbade företag mycket välkommet. Sen kan man inte utesluta att det kommer bli nödvändigt även med en räntesänkning – i synnerhet om riskpremierna börjar klättra uppåt.

De vi ser nu är att många företag som inte fullt ut haft verktygen för distansarbete skaffar dem.

Johan Nilke, förvaltare av Lannebo Teknik och Lannebo Teknik Småbolag, Lannebo Fonder:

Vad ska man göra nu?
– Just nu befinner sig marknaden i panik och börsen har gått in i bear market. Mycket på grund av att konsekvenserna av coronaviruset och åtgärderna för att hindra spridningen är svåra att överblicka. Hittills är det bara Italien som stängt ner i stor skala men mycket tyder på att allt fler länder i Europa följer efter och därefter finns en risk att USA vidtar liknande åtgärder. Det kommer att slå negativt mot BNP-tillväxten och inga företag står opåverkade. Marknaden ser inte heller att åtgärder och stimulanser räcker i det här läget. Varken Feds, Trumps eller Lagardes åtgärder i veckan bet på marknaden.”

När vänder det?
– Ingen aning tyvärr.

Vad krävs för att de ska vända?
– Att man lyckas få kontroll på, eller i alla fall bättre förståelse för, spridningen av viruset och virusets effekter.

Finns det några lärdomar att dra från historien?
– Liksom i tidigare kriser, såsom finanskrisen, gäller det att lyfta blicken, tänka långsiktigt och hålla sig till sin investeringsprocess. Det blir oftast väldigt mycket brus och icke faktabaserad information när det är stora rörelser. Därför kan det vara bra att koppla ner och göra sin egen analys, inte agera förhastat utan tänka rationellt och framförallt långsiktigt.

Hur agerar ni i era fonder?
– Vi försöker i första hand bedöma konsekvenserna för befintliga innehav och se om det ändrar vår analys. Därefter har vi börjat jobbet med att analysera och investera i bolag som påverkas mindre eller rentav kan vänta sig en positiv påverkan. En sak som är intressant, som skiljer sig från tidigare pandemier under 1900-talet, är att ny teknik har gjort det möjligt för många företag att fortsätta sin verksamhet på distans. Ekonomin stannar inte fullständigt även om kontor, skolor och till och med butiker stänger. De vi ser nu är att många företag som inte fullt ut haft verktygen för distansarbete skaffar dem. Vi tror att det kan innebära en långsiktig beteendeförändring som kan tänkas leda till ökat användande av digitala säkerhetslösningar, molntjänster och liknande även efter att den akuta smittspridningen är över. Därför tittar vi extra på företag som levererar den typen av lösningar.

Vilka tillgångsslag är säkrast just nu?
– Vi investerar uteslutande i aktier. För långsiktigt sparande har aktier historiskt varit den bästa sparformen, vi ser inte att det som händer nu kommer att ändra på det.

Vilka åtgärder bör politiker och myndigheter vidta?
– Det viktigaste av allt är självklart att politiker, myndigheter och allmänheten ser till liv och hälsa. Alla måste göra sitt för att se till att viruset inte sprider sig exponentiellt och når riskgrupper såsom äldre och sjuka. Förhoppningsvis kan ny teknik sedan vara en del av lösningen för att stoppa och för att behandla sjukdomar både nu vad det gäller covid-19 och andra sjukdomar i framtiden.

Kortsiktiga pengar ska inte vara på börsen. Sälj, för jag tror det kommer gå ned ännu mer.

Frida Bratt, sparekonom, Nordnet:

Vad ska man göra nu?
– Man måste vara beredd på att rasen fortsätter. Osäkerheten är extrem och det som marknaden nu ser framför sig är något mycket större, något okänt. Man har tappat tron på Feds förmåga att vända detta, på att Opec ska kunna stabilisera oljepriset och dessutom finns farhågor för en frossa på kapitalmarknaderna. Dels att för att kreditlinorna inte fungerar men också för att ett nedstängt Italien blottlägger det redan bräckliga banksystemet. Hur många dåliga lån finns? Hur stor exponering mot det har tyska banker? Det är bara spekulationer, men så länge vi inte har någon mer information finns inget att handla på. Då är det bara famla i beckmörker.

– Även om det känns enormt svårt så tror jag det bästa är att orka vara långsiktig. Har man långt kvar till pensionen eller när barnen ska ha pengarna kommer man få vara med om en uppgång från det här, även om det kan dröja innan den sker. Paniksäljer man missar man då att vara med på viktiga uppgångsdagar – enskilda dagar kan ha väldigt stor inverkan på den slutliga långsiktiga avkastningen. Men när vi är i ett så exceptionellt läge är det klart att var och en måste känna hur mycket risk och nedgångar man mäktar med. Kortsiktiga pengar ska inte vara på börsen. Sälj, för jag tror det kommer gå ned ännu mer

När vänder det?
– Det är omöjligt att veta. Det finns inget facit. Vi måste helt enkelt vara beredda på att det kommer att gå ned mycket mer. Ingen vet när detta slutar och det vore oseriöst att påstå något annat.

Vad krävs för att de ska vända?
– Men generellt krävs mer information; om smittspridningen, från börsbolagen, om hur kapitalmarknaden står pall. Nu famlar vi i mörker. Mer information ger åtminstone ett ankare att handla på. Sedan behövs förstås mer; att smittsprindingen begränsas, att effekterna på kredit- och bankmarknaderna begränsas, att likviditet inte torkar upp, att företag får hjälp att överleva. Ett vaccin – det skulle ge en rekyl som heter duga.

– Men nu har detta ju växt till något större. Skadan i vissa sektorer i den reella ekonomin är redan verklighet. Vi kommer att gå in i en lågkonjunktur med högre arbetslöshet. Centralbankernas möjligheter att agera är begränsade, även om koordinerade åtgärder lär behövas. Men får vi en oroväckande press på bankssystemen kan ju sänkta räntor bli kontraproduktivt och förvärra situationen.

– Vad vi inte behöver är att världens ledare gör storpolitik av detta, tror att problemen enbart är asiatiska och europeiska och struntar i att vidta inhemska kraftfulla åtgärder. Ja, jag pratar om Trump. Hans tal kan ha varit historiens mest kostsamma.

Finns det några lärdomar att dra från historien?
– Både ja och nej. Vad gäller börsraset drar många nu paralleller både till 1987 men också 1929. Och trots dessa krascher, samt IT- och finanskrisen, har börsen gått upp på lång sikt. Det är det som motiverar att den som sparar på lång sikt inte bör paniksälja. Börsen kommer gå upp igen, men frågan är när.

Å andra sidan; något liknande detta har vi inte varit med om. Sars fick inte spridning och påverkan av den här magnituden. Och nu är vi i ett läge där en kris kan blottlägga annat som inte är så vackert i ekonomin – som hög skuldsättning hos länder, företag och konsumenter.

Vilka tillgångsslag är tryggast just nu?
– I princip allt dras med när vi ser sådana här fall. Tryggast och tråkigast är korta räntefonder. Som sparare tycker jag inte man ska göra misstaget att sätta in pengar i företagsobligationsfonder i det här läget, i tron att de är en säker hamn som kan ge lite mer i avkastning. Företagsobligationsmarknaden är i gungning – high yield-obligationer är inte att rekommendera nu. Guldet har ju faktiskt fungerat hyfsat som en krockkudde, men att säga att det är ”tryggt” är missvisande. Det har också hög volatilitet och kan falla eller stiga snabbt.

Hur påverkas företagens finansiering?
– Tyvärr negativt, och det är det som är oroväckande. Vi kommer se att när lån löper ut på obligationsmarknaden kommer företag få svårt att refinansiera sig i det här klimatet.

– Regeringens åtgärdspaket var viktigt att få på plats och man har signalerat att man är beredd på ytterligare åtgärder. Vi kommer ta oss igenom detta men vi måste få våra företag, särskilt småföretagare, att överleva. Se till att kreditlinor fungerar, att banker vågar låna ut.

Vilka åtgärder bör politiker och myndigheter vidta?
– Hjälpa företag att överleva. Bra med åtgärdpaketet, vara beredda med mer. Möjligen minska kapitalkrav på banker så de inte blir försiktigare med att låna ut. Kreditmarknaden måste ta sig igenom detta.

En björnmarknad som är eventdriven som den här har i genomsnitt tagit nio månader att ta sig ur.

Dick Ingvarsson, investeringsstrateg på Söderberg & Partners Wealth Management:

Vad ska man göra nu?
– Det är väldigt lätt att drivas av panik när börsen faller så här kraftigt. Däremot är det sällan en bra strategi att låta känslorna styra över sina investeringsbeslut. Istället ska man försöka tänka långsiktigt och förhålla sig till den investeringsplan som man satte upp när man började investera. Att månadsspara är kanske ett tråkigt ord att använda, men genom att fortsätta investera en slant varje månad kommer du oftast ut bättre på andra sidan gentemot de som försökt ”tima marknaden”.

– För ett drygt år sedan genomförde vi en analys där vi bland annat kollade på effekten av att vara långsiktig i sitt sparande. Genom att utöka sin investeringshorisont från ett till några år lyckas man begränsa den negativa nedsidan betydligt samtidigt som man lyckas behålla stora delar av uppsidan. Med andra ord visade det historiska sambandet på att, med en längre investeringshorisont, så har aktier på indexnivå hämtat igen eventuella initiala förluster. Det finns med andra ord ett värde i att av vara långsiktig i sina investeringar.

När vänder det?
– Det är det givetvis väldigt svårt att sia om i dagsläget och det kan säkert bli sämre innan det blir bättre igen. På kort sikt tror jag dock mycket handlar om de åtgärder som världens regeringar och centralbanker väljer att införa och huruvida de är tillräckliga för att övertyga de finansiella marknaderna eller inte. Annat som skulle kunna lugna marknaden på kort sikt är om man ser en tydlig avmattning i antalet nya bekräftade coronafall till följd av de drastiska åtgärder som införts i till exempel Italien. Utöver detta kan lugnande besked från bolagen eller till och med nyheter om ett eventuellt vaccin vända den negativa trenden på de finansiella marknaderna.

Vad krävs för att de ska vända?
– Först och främst behöver vi se att uppenbara tecken på att regeringarnas åtgärder, såsom karantän, nedstängning av skolor och så vidare får en effekt på den fortsatta smittspridningen och att nya bekräftade coronafall tydligt mattas av. Det andra är att Kina, som nu ser ut att ha tagit sig ur coronakrisen, höjer produktionstakten och snabbt återgår till något typ av normalläge. Det tredje är att världens regeringar och centralbanker för en koordinerad expansiv finans- och penningpolitik i ett försök att lugna marknaderna. Något som åtminstone skulle kunna lugna marknaderna en aning, är om bolagen lämnar lugnande rapporter, men framför allt om det skulle komma nyheter om att man lyckats ta fram ett vaccin mot coronaviruset.

Finns det några lärdomar att dra från historien?
– Ur ett marknadsperspektiv går det oftast att dra lärdomar från historien, så även i det här fallet. Ser man till exempel på samtliga så kallade björnmarknader som har inträffat i USA sedan mitten av 1800-talet, det vill säga när aktiemarknaden har fallit mer än 20 procent på kort tid, har det i genomsnitt tagit 28 månader innan vi kommit ur den igen. Men om man däremot delar upp dessa så kallade björnmarknader i strukturella, cykliska eller eventdrivna björnmarknader, skiljer sig perioderna åt betydligt. En björnmarknad som är eventdriven, som den här, har i genomsnitt tagit nio månader att ta sig ur. Detta är baserat på historisk data och det är inget som säger att så kommer bli fallet den här gången, men det ger samtidigt lite perspektiv på saker och ting.

Vilka tillgångsslag är tryggast just nu?
– Under gårdagen fanns det inte många tillgångsslag som visade på positiv avkastning. Men historiskt sett brukar så kallade säkra hamnar prestera relativt bra under sådana här marknadsklimat. Då talar vi till exempel om guldet som historiskt presterat väldigt bra under perioder med fallande långräntor och ekonomisk avmattning. Därutöver finns det ett gäng valutor som historiskt lyckats stå emot bra under rådande marknadsklimat och då talar jag om den schweiziska francen, den amerikanska dollarn och den japanska yenen. Under de senaste åren har en del påstått att bitcoin besitter liknande egenskaper som en klassisk säker hamn. Gårdagens nedgång på mer än 30 procent tyder dock på motsatsen.

Hur påverkas företagens finansiering?
– Coronaviruset, som till en början är en utbudschock, kan så småningom leda till en efterfrågechock och till och med till en finansiell kris. Om det skulle utvecklas till en finansiell kris skulle det kunna försämra de finansiella villkoren drastiskt och därigenom försvåra företagens möjligheter till såväl kortsiktig som långsiktig finansiering. I ett sådant skede gäller det att världens centralbanker och regeringar genomför drastiska åtgärder för att säkerställa likviditeten på de finansiella marknaderna, så att företagens fortsatta finansiering kan säkerställas.

Vilka åtgärder bör politiker och myndigheter vidta?
– Det finns två sidor av ett lands BNP, en utbudssida och en efterfrågesida. I ett historiskt perspektiv är världens regeringar och centralbanker vana vid att hantera så kallade efterfrågechocker – kriser som framför allt påverkar konsumtionen av varor och tjänster negativt. Vid sådana kriser brukar centralbankerna hantera krisen genom att sänka räntorna och därigenom stimulera efterfrågan. Utbudschocker, av det här slaget, är däremot inte alls lika vanligt förekommande och centralbanker och regeringar har därmed inte samma vana att hantera dessa typer av kriser. 

– Den senaste utbudschocken som drabbade världsekonomin inträffade under 1970-talet i samband med de globala oljechockerna. Under utbudschocker, som framför allt drabbar utbudssidan och därigenom tillverkning av varor och tjänster, har finanspolitiken historiskt visat sig vara mer effektiv än penningpolitiken till att ta itu med problemen. Coronakrisen, är enligt oss en blandning av utbuds- och efterfrågechock och därför är det av yttersta vikt att världens regeringar och centralbanker genomför koordinerade finans- och penningpolitiska åtgärder för att ta itu med krisen.