Riksbankschefen Erik Thedéen kommenterade den nya riksbankslagen i ett tal på torsdagen. Realtids Per Lindvall saknar ett och annat.
"Anmärkningsvärt att Riksbanken inte kan tala klartext"
Mest läst i kategorin
–Den nya riksbankslagen innebär en uppdelning mellan finansiell stabilitet och penningpolitik som i grunden är bra men den är alltför detaljerad på vissa punkter, sa riksbankschef Erik Thedéen när han på torsdagen talade vid Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet.
Styrningen är, enligt honom, alltför stark när det gäller förstärkningar av valutareserven och köp av värdepapper i finansiellt stabilitetssyfte. Riksbanken hade också haft en bättre handlingsfrihet om förutsättningarna för de verktyg som finns tillgängliga hade varit desamma för både penningpolitik och finansiell stabilitet, enligt Thedéen.
När räntorna steg under 2022 gjorde Riksbanken förluster på de obligationsköp som banken tidigare gjort mdd syfte att stötta ekonomin. Dessa förluster har inneburit att banken i dag har ett för litet eget kapital. Den nya riksbankslagen kräver nu att Riksbanken begär förstärkning av det egna kapitalet.
– I lagen är huvudregeln att eget kapital ska återställas till grundnivån på drygt 40 miljarder kronor. Detta kommer att vara utgångspunkten när Riksbanken i mars månad gör sin framställning till riksdagen, sa riksbankschefen.
Erik Thedén avslutade sitt tal med:
– Det är centralt att Riksbanken inte hamnar i en situation där vi regelbundet behöver gå till riksdagen för att be om mer kapital. Det skulle strida mot principen om finansiellt oberoende.
Realtids Per Lindvall känner att en hel del frågor lämnas obesvarade.
– Det är mycket märkligt att Thedéen inte nämner de stora förluster som har uppkommit genom att räntan på de egna skulderna, reserverna, vida har överstigit räntan på de obligationer som man har köpt. Det har dels lett till att Riksbankens förluster har ökat, men även en penningpolitisk ”stimulans” genom att det har finansierats med nya reserver, säger Per Lindvall.
– En annan effekt är att de höga räntorna på reserverna, som är skulder till bankerna, har bidragit till bankernas enorma ökningar av sina räntenetton. Den stora mängden reserver, som matchas av inlåning i banksystemet, har också gjort att bankerna inte har behövt höja sina inlåningsräntor lika mycket. Det har spätt ut den penningpolitiska effekten av räntehöjningarna, men som sagt gött bankernas vinster.
Enligt Per Lindvall så säger Erik Thedéen samtidigt att de 40 miljarderna inte kommer att räcka för att säkerställa Riksbankens finansiella oberoende och stabilitet.
– Det är anmärkningsvärt att de inte kan tala klartext över vilka åtgärder som de behöver vidta för att säkerställa sin intjäningsförmåga.