"Akademien sjabblar bort knivskarpa kvinnor"

Kvinnor stoppas från att bli professorer. Endast en av fyra professorer är idag kvinna. Trots att universiteten på många nivåer domineras av kvinnor. Det visar stiftelsen Allbrights rapport ”Vetenskapsmannen inte kvinna”.

– Betyg och kompetens tycks inte gälla inom akademin. Vänskap verkar tyvärr vara akademins bästa merit, säger Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright.

Svenska lärosäten har sedan 2016 haft i uppdrag från regeringen att aktivt verka för ökad jämställdhet. Trots att projekttiden snart är till ända, har få lärosäten några konkreta resultat att visa upp.

Som kvinna är det extra svårt inom ekonomi och teknik. Här innehar männen hela fyra av fem professorsposter.

– Disciplinerna som ska förse näringslivet med spjutspets, sjabblar istället konsekvent bort knivskarpa kvinnor.

Inte ett enda av Sveriges universitet är idag jämställt på absoluta toppnivån – bland professorerna. I dagsläget har det mest jämställda, Göteborgs Universitet, 33 procent kvinnor bland sina professorer. Det visar Allbrights första ranking av akademin. Klart sämst är de tekniska lärosätena som alla återfinns i den sämre halvan av rankingen.

– Tekniska universitet har uppenbarligen missat hur jämställdhet skapar innovation. Allt fler studier pekar på att blandade grupper presterar bättre. Därmed äventyrar dessa tekniska bakåtsträvare inte bara sin existens, utan även näringslivets och landets tekniska framgångar, säger Amanda Lundeteg.

– De olika disciplinerna inom ekonomi är även de som i första hand kompetensförsöjer svenskt näringsliv. Denna utbildningsbakgrund är nämligen vanligast bland börsens ledningsgrupper. Det är tydligt att kvinnor möts av samma hinder inom akademin som inom näringslivet. Siffrorna tyder på att det ter sig lika svårt för en kvinna att bli ekonomiprofessor som börs-vd.

Kvinnor har utgjort hälften av ekonomistudenterna sedan 90-talets början. 44 procent av doktoranderna och 34 procent av lektorerna inom ekonomi är kvinnor. Trots detta är närmare fyra av fem ekonomiprofessorer män.

– Att inte näringslivet slagit larm är i sig förvånande. Dess framgång bygger i allt högre grad på forskning. Näringslivet lägger en allt större andel av sin budget på forskning och utveckling. Många bolag har också valt att flytta sin forskning utomlands de senaste åren. Istället borde de i första hand vända sig till universiteten och kräva att de bäst lämpade får jobben. Det skulle antagligen både ge bättre forskning och fler jobb i Sverige, säger Amanda Lundeteg.

– Ekonomiinstitutionerna är därmed några av landets största bakåtsträvare när det kommer till att befordra meriterade kvinnor till ledande positioner. Med 18 procent professorskvinnor ligger de hela tio procentenheter under universitetsvärldens snitt. När allt fler studier pekar mot att blandade grupper både är mer lönsamma och innovativa, är det ett stort frågetecken att just ekonomiinstitutionerna äventyrar framgång, säger Amanda Lundeteg.

– Sveriges universitet och högskolor ska blicka framåt och rusta samhället inför framtiden. Men tvärtemot utgör akademin i dag några av samhällets främsta bakåtsträvare. Trots att våra lärosäten länge har dominerats av kvinnor har männen sju av tio toppjobb som professorer.

Studenterna vittnar om föråldrade strukturer där män står i rampljuset trots att de är minoritet. Kvinnor har sedan länge dominerat bland studenter, lektorer och docenter. Men i den allra yttersta toppen, på professorsnivå, återfinns plötsligt 72 procent män.

– Om du inte känner rätt person, eller om du inte har en professor som tar dig under sina vingar, är det gruvligt svårt att göra karriär. Vänskap verkar vara akademikerns bästa merit, säger Amanda Lundeteg.

Där universiteten i stort kan stoltsera med 60 procent kvinnor bland studenterna, når de tekniska universiteten endast upp till 38 procent kvinnor. På professorsnivå ekar det kusligt tomt. Låga 18 procent av professorerna är kvinnor – hela tio procentenheter under universitetssfärens snitt.

Göteborgs universitet i topp

1 Göteborgs universitet

2 Örebro universitet

3 Stockholms universitet

4 Malmö universitet

5 Karlstads universitet

6 Umeå universitet

7 Karolinska institutet

8 Sveriges lantbruksuniversitet

9 Uppsala universitet

10 Linnéuniversitetet

11 Mittuniversitetet

12 Lunds universitet

13 Luleå tekniska universitet

14 Linköpings universitet

15 Handelshögskolan i Stockholm

16 Kungliga tekniska högskolan

17 Chalmers tekniska högskola

Universiteten har rankats utifrån närhet till jämställd representation (40/60). Rankingen har utförts i följande prioritetsordning: professorer, lektorer, doktorander, studenter (grundnivå och avancerad nivå)