"Algoritmerna skapar inget nytt – utan använder sig av sådant som skapats tidigare – av människan. Allt som vi människor skapat över tid är inte bra – vi har skapat mycket skräp också." Helena Nordman-Knutson efterlyser policys och personligt engagemang.
AI kan inte ersätta ledarskap
Nu är vi inne i AI-tidevarvet där artificiell intelligens driver fram teknikutvecklingen även inom kommunikation och i skapandet av innehåll. Generativ AI spås komma att ha lika viktig betydelse för utvecklingen som ångloket eller internet.
Många använder redan Chatbot-applikationer som skrivverktyg, där Chat GTP och Jasper AI är några exempel. De här olika verktygen använder avancerade algoritmer för att skapa texter, video och bilder. De kan bland annat optimera ordanvändning, analysera språkmönster och översätta texter. Man kan till och med be Chat GDP skriva om en text så att det känns som om en viss författare skrivit den.
Applikationerna tar data från hela internet – även sådant som inte stämmer eller som skyddas av upphovsrätt. Eftersom skrivverktygen tar data från hela internet så finns det bland annat risk för ensidighet. Forskare har till exempel visat på att verktygen beskriver män och kvinnor med olika ord, eftersom det är så som kvinnor och män har beskrivits över tid (Scientific American, Chat GDP Replicates Gender Bias in Recommendation Letters Nov.22 2023). Med detta i bakhuvudet, så måste man vara medveten om riskerna och ha ett mänskligt filter när man använder sig av de här skrivverktygen professionellt. Demografiska, diskriminerande och kulturella utmaningar, desinformation och så alla dessa floskler, är några aspekter som kräver noggrannhet. Allt innehåll som applikationen skapar efter våra anvisningar, behöver granskas och kvalitetssäkras av ett mänskligt filter innan det publiceras.
Börsbolagen behöver ta fram AI-policys som säkerställer detta. Algoritmerna skapar ju inget nytt – utan använder sig bara av sådant som skapats tidigare – av människan. Allt som vi människor skapat över tid är inte bra – vi har skapat mycket skräp också.
Många stora svenska börsbolag har idag engelska som koncernspråk och utgår från engelska när de skriver texter. Alla språk har olika uttrycksmöjligheter, så även engelskan och svenskan, och när orden sedan översätts till svenska med ett AI -verktyg kan resultatet bli väldigt fel. Direkt översättning fungerar sällan, ordet kan saknas i svenskan och en mening på engelska som är kort och koncis kan bli dubbelt så lång på svenska. Bland de engelska modeord som används flitigt, och sedan översätts till svenska, hittar vi ord som ”big picture”, ”bottom line”, ”flywheel effect”, ”pain points”, ”thought leader”, ”upskilling”, ”headwinds”, ”leverage”, ”resilience”, ”retargeting” och ”future proof”. Inte alltid så enkla att översätta ord för ord, samtidigt som kraven är att översättningen skall vara så exakt möjlig.
Då hjälper det inte att man har avancerade algoritmer som översätter textens sammanhang i stället för ord för ord. Så även under översättningsprocessen behövs ett mänskligt filter som är bekant med bolagets språkanvändning och begrepp. En människa som rättar till språkgrodorna och ser till att texterna blir tydliga och begripliga.
Med olika typer av AI-applikationer kan man förbättra effektiviteten i Investor Relations (IR). AI blir som en aktiv del i IR:s verktygslåda. Till exempel så kan man använda Chat GPT till ramverk för kvartalsrapporter och pressmeddelanden. Eller använda AI till att göra fokuserade investerarpresentationer, intressanta grafer, och ta fram preciserade budskap till en definierad grupp av potentiella investerare. Man kan med stöd av AI generera textutskrifter från konferenssamtal eller använda chatbots som IR-kanal. Det finns alltså mycket man kan göra med AI som stöd i den dagliga IR-verksamheten, så länge som man har kunskap och förståelse för vad generativ AI är och är medveten om att den kvalitet som går in också går ut,
Vd-ord är ofta skrivna i en kollektiv process som startar med ett utkast som skrivs av vd, CFO eller IR/kommunikation – eller en konsult. Sedan justeras det av samma funktioner och far fram och tillbaka mellan de ansvariga. Slutligen åker det i väg till styrelsen och sedan tillbaka för ett par sista korrigeringar innan rapportsläpp.
Den rundgången har resulterat i att många vd-ord är så processade och tillrättalagda att de lika gärna hade kunnat vara skrivna av ett AI-baserat skrivverktyg.
Jag tror fortfarande att äkta, tydliga och begripliga vd-ord är värdeskapande, även om det kostar tid att ta fram. Bra exempel på välskrivna kommunicerande texter med personlig framtoning är Johan Forssells vd-ord i Investors bokslutskommuniké för 2023 eller Johan Torgebys vd-ord i SEB:s senaste kvartalsrapport.
Vi människor är berättare. Homo narrans. Vi har berättat sedan vi satt vid lägerelden och jag jag anser att det här med att kunna kommunicera är en grundförutsättning för att kunna vara en bra ledare.
Helena Nordman-Knutson
Senior rådgivare, Safir Communication