Aspia redo för nya förvärv

Det var 2018 som riskkapitalbolaget IK Investment Partners köpte ut PWC:s svenska redovisningsdel – affärsområdet Business Services – som blev Aspia. Därefter radades förvärven upp i rask takt: KPMG:s enhet för redovisning och lön köptes upp liksom skatterådgivaren Skeppsbron Skatt.

Med förvärvet av den nordiska lönespecialisten DLN fick Aspia kontor även i grannländerna Norge, Danmark och Finland och bolaget har idag 1 450 medarbetare.

Ola Gunnarsson, vd sedan drygt ett år tillbaka, säger att den offensiva tillväxtstrategin ligger fast.  

–Aspia gjorde fyra förvärv i ganska rask takt under 2018 och början på 2019. Sedan dess har vi fokuserat på att bygga grunden i verksamheten för att med full kraft kunna ta för oss på marknaden. Nu har vi rätt infrastruktur, kompetens och erbjudande på plats. Vi har konsoliderat, integrerat och känner oss helt klart sugna på förvärv, även om fokus just nu ligger på organisk tillväxt.

Deloitte och Grant Thornton är revisionsjättar som fortfarande har sin redovisningsdel kvar. Kan det vara något för Aspia?
–Jag tror att alla revisionsbolag gått det varvet och funderat på vad de vill göra med redovisningsverksamheten – och man har kommit fram till olika lösningar. Nu har det i och för sig gått ett par år och det är ju möjligt att vissa kanske börjar tänka om.

Med DLN finns ni på plats på lönesidan i Norge, Danmark och Finland. Funderar ni på att etablera även övriga ben – redovisning och skatterådgivning – i övriga nordiska länder?
–Vi är – och ser oss – som en nordisk aktör. Än så länge i begränsad omfattning. Men vi finns ju nu i Norge, Danmark och Finland, så det finns definitivt förutsättningar att växa även där.

Samtidigt är Ola Gunnarsson tydlig med att fokus ändå måste vara att hitta en organisk tillväxt.

– Basaffären – som löpande bokföring och att ta hand om utbetalning av anställdas löner – tror jag kommer att tuffa på ungefär som idag. Tillväxten ser vi framför allt inom rådgivningsaffären. Det är också där jag tror vi kan bygga det stora värdet, säger Ola Gunnarsson och fortsätter:

–Rådgivningsaffären är ju det som händer efter att ett korrekt bokslut levererats och löner har betalats ut som de ska. Då har vi experter som kan svara på frågor vad ett bolag kan göra med ett eventuellt överskott, hur man kan lösa en ansträngd likviditet och hur ett bolag ska hantera incitamentsprogram och utlandsanställda. Vi har en rådgivningsaffär – specialister – inom alla segment, såväl redovisning som skatt och HR/lön.

Det är framför allt de stora kunderna – företag som omsätter 500 miljoner kronor och mer – som förväntas efterfråga mer rådgivningstjänster.

–Med större storlek följer exempelvis ofta krav på att bolaget ska börja redovisa i enlighet med IFRS. Ju större ett bolag är, desto större behov av specialister. Men även mindre och mellanstora företag har behov av rådgivning och där ser vi också en stor potential.  Vi vill utveckla rådgivningstjänsterna med våra befintliga kunder, men jobbar också ut mot marknaden.

Samtidigt möter basaffären – de löpande, enklare tjänsterna – en allt större konkurrens från uppstickarbolag.  

–Det kommer in nya aktörer i vår bransch som kommer från teknikhållet. De erbjuder enkla lösningar och kan erbjuda ett bra pris men det bygger på att man ska göra ganska mycket själv”, säger Ola Gunnarsson och fortsätter:

– Men kommer man från teknikhållet har man sällan möjlighet att tillhandahålla rådgivning. En digital aktör kanske inte heller har kompetensen att svara på enkla frågor som hur kunden ska kontera en viss faktura. Hos våra kunder ser vi ett stort behov av att få hjälp med både komplicerade och enklare frågor.”

Hur ser du på framtiden för branschen?
– Branschen växer cirka 4 till 5 procent per år. Det startas väldigt många nya företag – 60 000 till 70 000 företag om året. Komplexiteten i den allmänna, finansiella administrationen både på redovisningssidan, löne- och skattesidan ökar. Det är inte enklare att driva företag idag jämfört med vad det var för tio år sedan.

En växande vana vid att köpa tjänster talar också för branschen, menar Ola Gunnarsson.

– Jag tror att den generation som startar företag nu är mer van vid att köpa tjänster jämfört med tidigare generationer. Man är van vid att köpa tjänster privat och gör det också som företagare. Folk vill fokusera på sin kärnverksamhet – det som de är bra på – istället för att lägga en massa tid på bokföring och löneadministration.”

Aspia ställde om på 16 timmar

När IK Investment Partners köpte ut PWC:s svenska redovisningsdel – affärsområdet Business Services – uppgick omsättningen till cirka 1 miljard kronor.

2019 växte försäljningen till cirka 1,25 miljarder kronor och resultatet landade på minus 69 miljoner.

Aspia har inte presenterat siffrorna för 2020 men enligt Ola Gunnarsson ligger de i linje med de förväntningar man hade inför 2020.

– Covid 19 påverkade oss och branschen i viss omfattning, men min känsla är att vi lever upp till de förväntningar som finns på oss.

Samtidigt som corona-krisen orsakat mycket lidande har pandemin också tvingat fram förändringar – och vissa av dem är positiva.

– Jag tycker att vi har utvecklats. 16 timmar tog det för oss att ställa om verksamheten och för 1 450 medarbetare att börja jobba hemifrån. Och det gjorde vi på ett jättesnyggt sätt – det blev inget kundbrus, tekniken fungerade och vi kunde fortsätta leverera. Wow, jag hade bara varit på Aspia i några månader och tyckte faktiskt att det var jättecoolt.

Mycket som många trodde krävde fysiska möten, skedde plötsligt på distans.  

–Vi kan anställa personal digitalt och vi kan sälja till nya kunder utan att ha träffat kunden fysiskt en enda gång. Det var inte många som trodde man kunde göra det för exakt ett år sedan.

Så varför återvända till ett kontor?
– Det tror jag inte vi kommer att göra fullt ut. Jag tror att vi kommer att se kontoret mer som en mötesplats än som en arbetsplats. Om vi ska kunna attrahera de bästa medarbetarna – och därmed kunna leverera det bästa kundvärdet – måste vi tillhandahålla en flexibel arbetsmiljö.

Finns det fortfarande ett behov av att kontrollera att medarbetarna faktiskt jobbar?
– Även om mycket handlar om förtroende och ansvar så tror jag man måste ha någon form av uppföljning om man ska jobba på distans och digitalt. Men en lösning kan vara att fokusera mer på output än på input, och då finns det många olika typer av mätverktyg man kan använda sig av.