2,5 miljarder back för Klarna första kvartalet

Förlusten före skatt skrevs till drygt 2,5 miljarder kronor under årets tre första månader, en rejäl ökning från minus 800 miljoner kronor under samma period 2021.

Under måndagen blev det också känt att bolaget genomför ett omfattande besparingsprogram där 10 procent av jobben beräknas dras in.

Ungefär hälften av Klarnas förlust under kvartalet kommer från kreditförluster. Den andra halvan består av operationella kostnader. I rapporten uppger Klarna att de utöver uppsägningarna också ska införa en stramare kostnadskontroll i hela bolaget.

Klarna hade ett negativt kassaflöde om 7,3 miljarder kronor under det första kvartalet, att jämföra mot plus 7,65 miljarder kronor under samma period 2021. Merparten av det negativa kassaflödet härstammar från den ”operativa verksamheten”, vilket bland annat inkluderar räntekostnader, men den dramatiska förändringen preciseras inte närmare än så. Experter har flaggat för att Klarnas inlåningskostnader kommer att stiga i det rådande marknadsklimatet, men bolaget uppger samtidigt att de under kvartalet finansierade 9 av 10 utlånade kronor på balansräkningen med hjälp av sina egna sparkonton.  Klarna gjorde av med 40 procent av sina likvida medel under kvartalet.

Realtids Per Lindvall skriver i tisdagens krönika: Statliga garantier, såsom insättningsgarantin för en enskild persons inlåning upp till motsvarande 1 miljon euro har drivit upp risktagandet i banksektorn, och då framför allt hos de tidigare finansbolag och kreditmarknadsinstitut som numera är klassade som banker. Dessa har därmed även tillgång till Riksbanken som ”lender of last resort”. Två billiga försäkringar till priset av en! Eftersom avgiften för insättningsgarantin inte har någon verklig koppling till den underliggande risken i dessa bankers tillgångsportföljer, tänk Hoist, Resurs Bank och förlustbringande Klarna så har risktagandet flyttats från dessa enskilda institut till det allmänna (staten) och då inte minst Riksbanken, som ”Lender of last resort”.

Kreditförlusterna ökade med ungefär 51 procent under kvartalet, samtidigt som de totala intäkterna i jämförelse växte betydligt långsammare med 20 procent på årsbasis till 3,55 miljarder kronor.

I rapporten pekar Klarna ut lanseringarna i Frankrike, Nya Zeeland, Irland, Polen och Portugal som en orsak till att kreditförlusterna fortsätter stiga i absoluta tal.

Merparten av Klarnas intäkter kommer från avgifter från handlare, snarare än räntor och avgifter från bolagets 150 miljoner anslutna konsumenter. Under helåret 2021 klarade Klarna av att öka sina intäkter med 38 procent, men att tillväxttakten nu har mattats av till 20 procent menar bolaget beror på att e-handeln i stort genomgår en tuffare period.

Den utstående lånestock till allmänheten ligger kvar kring 62 miljarder kronor. Bolaget menar att de under inledningen av 2022 skärpt sina lånekrav och att de kan bedriva god riskhantering eftersom hela balansräkningen omsätts elva gånger per år, då bolaget enbart ställer ut kortare krediter.