New Law stöper om advokatbranschen

New Law. Legal tech. Som många trender uttrycks de på engelska och startade i USA. Ungefär för tio år sedan, berättar Ulf Lindén, grundare och operativt ansvarig på juristbyrån Legal Works.

– Den har vuxit sig allt starkare de senaste fem åren, säger han.

–Den är inte så tydligt definierad, men det är en ny typ av alternativa aktörer som skiljer sig från de etablerade. Ja, vi räknar oss som en av dem.

Ulf Lindén startade Legal Works tillsammans med Leif Frykman 2016. De hade som bolagsjurister i höga positioner irriterat sig på att det fanns så få alternativ för den som ville köpa juridiska tjänster. Antingen fick man gå till en advokatbyrå och betala per timme på löpande räkning eller anställda egen personal. De såg en efterfrågan på ett mer diversifierat utbud av juridiska tjänster, inte minst genom digitaliseringens möjligheter.

Hittills verkar de få rätt: under de två verksamhetsår byrån funnits, 2017 och 2018, har de ökat omsättningen med 75 procent varje år och omsätter idag runt 30 miljoner på 16 heltidsanställda och runt 20 frilansare.

Ett av kännetecknen på New Law-trenden är att den är mycket mer disparat än den traditionella juristbranschen som är väldigt homogen.

– Det finns en otrolig spännvidd av alternativa legal service providers, säger Ulf Lindén och nämner Precisly, en teknisk utvecklare av plattformar för avtalshantering, som en spelare i den juridiska ytterkanten, men centralt som digitalt bolag.

Men vissa kännetecken går att lista:
1. Organisationsmodellen inom New Law är inte advokatbyråns klassiska partnerpyramid där en bred bas jobbar för att tjäna pengar till partners som både äger och driver företaget, och jobbar som advokater. Inte heller plockar man ut vinsterna från verksamheten varje år, utan betalar ut vanlig lön och återinvesterar vinst i företagets utveckling.

– Inom New Law finns det ägare som inte är advokater. Bolagen drivs mer som vanliga företag helt enkelt, säger Ulf Lindén.

2. Prissättningen utgår mer från fasta priser för en abonnemangstjänst eller produkt så att kunderna kan förutse vad de ska betala.

– Snarare än att ta betalt för debiterbar tid som varit det allenarådande i den traditionella affärsmodellen.

3. Man jobbar mer industriellt och processifierar sina tjänster istället för att skräddarsy en tjänst för varje kund. Ofta digitaliseras de till en grundstandard som kan anpassas till kundens specifika behov.

–  Jag tror att det kommer att leda till bättre och billigare tjänster för kunderna.

4.  Det finns ett annat tilltal, ett öppnare och mer världstillvänt fokus. De traditionella byråerna har ett starkt partnerfokus och marknadsför den expertis och de tjänster byrån säljer till de som vill köpa.

–  Inom New Law utgår man mer ifrån kundernas fokus och designar tjänster utifrån deras behov.

Om man ser till hela marknaden präglas New Law fortfarande av att vara ”alternativt”. Men segmentet växer, de tio största aktörerna ökar med 50 procent årligen bedömer Ulf LIndén. Och antalet bolag blir också allt fler. Som exempel nämner han globala Axiom med 3 000 anställda i världen, finska Fondia, veteranen i sammanhanget Avtal24, Law Line, Familjens jurist, Lexiq i Göteborg.

Trenden är tydligast bland juristbyråer, men det finns även advokatbyråer som anammat detta nya sätt att tänka. Advokatbyrån Synch grundades 2014 och firar i år fem år. Där är Sara Sparring en av grundarna och operativ chef.

–Vi mötte viss skepsis när vi startade, men nu har vi ”gjort the walk” och de flesta börjar förstå att det går finfint att göra så här även i en advokatbyrå.

Nu börjar de få efterföljare, till exempel så har MSA startat ett ”innovation lab”.

– Fem år efter att vi startade Synch Lab. Det känns verkligen som ett kvitto på vårt nytänk och vilja att driva innovation i branschen, säger Sara Sparring.

Att detta inte har hänt förrän nu tror Ulf Lindén delvis beror på regleringar i kombination med lönsamhet:

– Du får inte äga en advokatbyrå om du inte är advokat, enligt advokatsamfundet. Om man tjänar bra med pengar under lång tid finns ingen anledning att ändra affärsmodell.

Den partnerstruktur som finns är också en trögrörlig beslutsorganisation. Frågan är om intresset finns, affärsmodellen skapar heller inte incitament att investera i stora tekniska system:

– Ju mer pengar du lägger på investeringar, desto mindre får du i fickan som partner, säger han, och poängterar att det krävs investeringar, inte bara i teknik.

– Det svåra är att strukturera juridiskt material så att det går att automatisera.  

Den andra frågan är om man kan låta bli. Utvecklingen har drivits fram av hög och otydlig prissättning, bristande kundfokus och digitaliseringens nya möjligheter att göra på ett annat sätt.  Ulf Lindén berättar om ett kundprojekt de har gjort med att träna robotar granska försäljningsavtal:

– Det som tar en juniorkonsult ett par dagars arbete kan ta tre månader för en robot att lära sig. Idag finns de robotarna på marknaden, men du måste fortfarande träna upp dem själv. Om fem år kommer du att kunna köpa en robot som redan är tränad för uppgifterna.

En annan aspekt av framtiden är att de yngre som kommer in i branschen inte värderar samma sak som de som blev jurister på 70-talet. Den generation som kommer ut på arbetsmarknaden nu är mer intresserade av ett hållbart familjeliv med fritid istället för att arbeta dygnet runt för ett framtida partnerskap.

Vad kommer att hända med juridikbranschen?

Ulf Lindén tror att den kommer att bli hårdare specialiserad.

–  De traditionella byråerna kommer nog att finnas kvar, men tappa en del av det hantverksmässiga som kan göras billigare, som avtalshantering och due dilligence. Det kommer nischaktörer som erbjuder dels djupare kunskap, dels billigare tjänster. Vi lär få se en segmentering i premiumbyråer, som Vinge och Mannheimer Swartling, en viss typ av kunder vill ha sådana, och i expertbyråer till exempel inom M&A såsom Wigge och Partners. Det är sunt och bra för det ger kunderna fler valmöjligheter.

Men han ser ingen anledning till oro för ”old law”byråer:

–  Det är ingen undergångsstämning. Behoven av affärsjuridik ökar. Men även av fler alternativ på marknaden.

Sara Sparring har börjat vackla. Hon har pratat med byråledare som hävdat att den typen av innovation New Law innebär inte är deras grej.

– De har inställningen ´Vi är högkvalitativa advokater som sysslar med högkvalitativ rådgivning´. Det gör ju vi med. De har inte fattat att det går att göra både och, säger hon.

– Länge kände jag att det finns utrymme för alla som säger så och för oss. Men nu tror jag att det blir svårt att klamra sig fast vid den traditionella rollen. Kunderna digitaliseras ju – då måste vi utvecklas med dem.