Under de senaste åren har jag fått en hel del glada tillrop från läsare som önskat mig glädje i min självvalda fattigdom. Eller de har alla uttryckt sig på engelska; ”Have fun staying poor” och ibland bara HFSP. Jag har heller inte haft någon större FOMO, ”Fear of Missing Out”, och inte heller riktigt övertygats om  WAGMI, ”We are all gonna make it”.

Jag har dock försökt med DYOR, ”Do your own reserach”. Det har förstås handlat om bitcoin och kryptovalutor. Likt Einsteins definierade idiot så har jag gjort samma efterforskningar år efter år och kommit fram till samma slutsats.

 ”Bitcoin är bubblornas bubbla” | Bitcoin? Tja, skulle möjligen fungera i Mumindalen | Bitcoin är en meningslös valuta |

Men till skillnad från denne (idiot) så har jag nog inte förväntat mig att komma fram till något annat än att detta är ett gigantiskt kedjebrev och därmed ett stort bedrägeri.

Kanske lider jag av ”confirmation bias”, men årets utveckling för kryptovalutorna och inte minst den ”industri” som vuxit upp runt detta indikerar i alla fall för mig, att jag har haft mer rätt än fel. Att ECB kommit till samma slutsats Bitcoin’s last stand (europa.eu) är en fortsättning på denna bekräftelsevandring. Jag har dock ingen förhoppning om att detta ska övertyga de riktigt frälsta, för de är i mycket del i en kult och likt många andra kulter så ser de motgångarna som ett reningsbad, vilket ska leda till att krypto, framför allt bitcoin, återuppstår renare och starkare än någonsin.

En paradox i sammanhanget, som jag ändå vill lyfta fram, är att den ekonomiska kärnan som underbygger bitcoin och andra kryptovalutor, att centralbankerna är politiska djur, vars förda penningpolitik under de senaste decennierna har urholkat valutornas värde relativt andra finansiella tillgångar, vilka har formerat sig till bubblor, delar jag. Skillnaden är nog att jag ser bitcoin och hela kryptosektorn som ett av de mest illustrativa exemplen på detta.

Och att ”kryptohypen” har möjliggjort lurendrejeri i en extrem skala framstår nu i all sin tydlighet. Fallissemangen för kryptovalutorna Terra/Luna under försommaren, liksom ”hedgefonden” Three Arrows och ”kryptobanken” Celsius, samt en mängd mindre verksamheter i undervegetationen, var bara början.  Kollapsen för ”kryptobörsen” FTX, som vid förra årsskiftet värderades till 32 miljarder dollar, och dess ”web” av närstående bolag med ”hedgefonden” Alameda Research i spetsen, i november är den riktigt stora händelsen. Att så välrenommerade investerare som Blackrock, Sequoia Capital, Ontario Teachers Pension Plan och Singapores statliga investeringsfond Temasek satsade stort i detta FTX och prioriterade FOMO framför DYOR, eller med ett gammal ”boomer ord” ”due dilligence”, vittnar inte bara om att genomlysningen av FTX har varit mer än usel, utan att detta med all sannolikhet karaktäriserar hela sektorn. Ingen har velat påpeka kejsarens nakenhet, även om FTX grundare och huvudägare Sam Bankman-Fried normalt har gått omkring halvnaken.

När nu USA har beslutat att väcka åtal mot Sam Bankman-Fried så beskriver man det ”som ett av de största finansiella bedrägerier i USA:s historia”. Det som avtäcks är en organisation där frågan är om det är skamlösheten eller inkompetensen, eller kombinationen, som har varit det värsta.

Kundernas pengar har aldrig hanterats på ett säkert sätt utan har från starten under försommaren 2019 kanaliserats från FTX till konton hos systerföretaget Alameda, som har använt dem för att ta egna positioner i kryptovalutor, spendera dem på andra ”venture” projekt, fastighetsköp och politiska donationer. Alameda hade helt egna spelregler än andra för sitt agerande på FTX handelsplattform. De hade inte de begränsningar av risktagande, som ställande av säkerheter, som andra aktörer hade på plattformen. Alameda hade enligt åtalet ”en praktiskt taget obegränsad kreditlina som finansierades av andra kunders inbetalningar”.   Att säga att detta skapade utrymme för vårdslös spekulation och manipulation är nog ett understatement.

Enligt åtalet så var det klart att Alameda inte kunde betala sina andra långivare redan i maj i år, när de nämnda kryptoskandalerna började eskalera. Bankman-Fried förde då över ännu mer av kundernas tillgångar till Alameda för att fylla hålen. Han fortsatte med detta under hela sommaren fram till den 11 november då man lämnade in konkursansökan. Det finansiella hål, som den miljon fordringsägare ska fördela mellan sig, har än så länge uppskattats till 8 miljarder dollar.

FTX kollaps har naturligtvis fått spridningseffekter. Själv börjar jag nynna på det gamla progbandet Hoola Bandoolas klassiker ”Vem i hela kryptovärlden kan man lita på?” Och jag har svaret. Ingen.