Wallenbergsstiftelserna skänker totalt 1,6 miljarder kronor till AI-forskning. "Ska Sverige fortsätta att vara en toppnation måste vi ligga i framkant", säger Peter Wallenberg Jr, ordförande i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Wallenberg donerar 1,6 miljarder till AI-forskning
Mest läst i kategorin
Linköpings universitet har utsetts till så kallat ”värduniversitet” för en forskningssatsning på artificiell intelligens.
Satsningen ska ledas tillsammans med Chalmers i Göteborg, KTH i Stockholm och universiteten i Lund och Umeå. Totalt tilldeles universiteten 1 miljard kronor från Autonomous Systems and Software Program (WASP), en gren inom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
”Under några år stod forskningen inom AI-området och stampade. Intresset sjönk och finansieringen uteblev så till den milda grad att det pratades om en ’AI-vinter’. Men när genombrottet inom djupinlärning, ’deep learning’ kom runt 2012 tog utvecklingen ett språng. Hittills har utvecklingen dessvärre drivits utan större svensk påverkan”, skriver Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse på sin hemsida.
En annan gren inom stiftelsen vid namn Wallenberg Centre för Quantum Technology (WACQT) donerar ytterligare 600 miljoner till KTH, Chalmers och Lunds universitet. I det fallet är Chalmers värduniversitet.
”AI (…) ger oss möjlighet att skapa datorer som ställer medicinska diagnoser bättre än läkare, självkörande trafiksystem, självlärande datorer som överlistar mänskliga specialister och robotar som inte bara löser enklare uppgifter utan även kan lösa mer avancerade problem.”
Kina och USA som investerat stora summor i området leder utvecklingen. En stor del av den sker också inom företag såsom Google, IBM och Facebook.
– Om Sverige ska fortsätta att vara en toppnation måste vi ligga i framkant inom dessa två områden. Vi satsar därför nu totalt 1,6 miljarder kronor på en uppbyggnad av grundforskning inom AI och kvantteknologi de kommande tio åren, kommenterar Peter Wallenberg Jr, Stiftelsens ordförande.
Satsningen har tonvikt mot den matematik som är nödvändig för AI, robotik, datorseende och/eller visuell.
– Sverige måste behålla sin konkurrenskraft i forskning och utbildning inom AI-området. USA, Kanada och Storbritannien har gjort stora satsningar på AI och vi måste göra detsamma. Detta bör vara ett strategiskt område för alla lärosäten i Sverige kommenterar professor Danica Kragic, KTH som leder satsningen på deep learning och machine learning.
På eventet Women in tech i början på mars berättade hon att det är svårt att programmera mänsklig intuition och att många av dagens fysiska robotar är ganska osofistikerade och klumpiga. Det är exempelvis svårt att lära dem till synes enkla moment som att diska och laga mat. De har också svårt att känna igen ansikten, vilket MIT-forskaren Joy Buolamwini kunnat visa i sin forskning.
Pengarna ska också användas för forskning in om så kallat ”förklarande AI” som innebär att AI-system kan motiverar sina beslut på tydligt sätt. Wallenbergstiftelserna tycker även att kvantfysik är högintressant.
”Kvantteorin leder till oväntade förutsägelser och flera av dessa strider mot vårt sunda förnuft. Ett exempel är att en elektron kan färdas två vägar samtidigt”, skriver man. Stiftelsens satsning innebär att Wallenberg Centre for Quantum Technology, WACQT, ska byggas upp.
– (Det) ger oss möjlighet att bygga bred svensk kompetens inom kvantteknologi, men också möjligheten att bygga en svensk kvantdator, säger professor Per Delsing, Chalmers tekniska högskola, och programdirektör för centrumet.
Centrumet kommer att ha fyra inriktningar: kvantdatorer, kvantsensorer, kvantsimulatorer och kvantkommunikation. Genom kvantsensorer kan man, med hjälp av att se täthetsskillnader som påverkar gravitationen, till exempel upptäcka håligheter som rör eller tunnlar i marken som inte är utmärkta på kartan.