Annons

Annons

veronica.jpg

Veronica Augustsson är vd för Cinnober. Hon anställdes som programmerare mitt under dotcom-kraschen år 2001. 16 år senare leder hon bolaget.Foto: Press

"Vi vinner fler affärer inom realtidsclearing än Nasdaq"

Veronica Augustsson gick ut KTH mitt i dotcom-kraschen. Ändå fick hon jobb på Cinnober – ett av få företag i världen som bygger börs- och clearingteknik. I dag 16 år senare leder hon bolaget som vill utmana Nasdaq.

Svenska Cinnober är ett First North-noterat finansit-bolag med huvudkontor i Stockholm som utvecklar affärskritiska systemlösningar för börshandel, riskhantering och andra finansiella tjänster. Målgruppen är främst internationella börser, clearinghus, banker och mäklarhus. 

Cinnober grundades 1998 och har i dag cirka 350 medarbetare. Senaste året har bolaget gjort offensiva satsningar inom främst marknadsövervakning för att utmana Nasdaq.

Realtid.se fick en intervju med vd:n Veronica Augustsson som jobbat på Cinnober sedan 2002; först som programmerare i tio år, därefter som försäljningschef – och sedan fem år tillbaka är hon vd. Hon är utbildad till dataingenjör på KTH och Cinnober blev hennes första it-jobb efter examen. 

– Jag gick ut 2001 mitt i it-kraschen. Det var slump att jag hamnade på Cinnober. Få it-bolag anställde, men jag kom i kontakt med företaget via kontakter, minns Veronica Augustsson.

Hon började som programmerare, utan finanskunskaper. Hon lockades av tekniska utmaningar och en platt företagskultur.

– Det var också en väldigt nyfiken organisation som byggde extremt avancerade system för börser. Jag var bland annat med och byggde handelssystem åt American Stock Exchange [AMEX]. 

Hon skickades till New York och fick stödja systemet på plats hos kunden. Där förstod hon vidden av it-systems komplexitet och hur de hänger samman. 

– AMEX hade då både handlargolv och ett elektroniskt tradingsytem och jag mötte dagligen traders som gjort dåliga affärer och som försökte skylla det på systemet, minns hon.

I dag leder hon ett av få bolag i världen som tillverkar clearingsystem och börsteknik. Bolagets huvudkonkurrenten är Nasdaq.

– De har fler kunder, men tittar man på antalet affärer har vi en extremt stark ställning. Och vi vinner fler affärer inom realtidsclearing än Nasdaq. Vi konkurrerar även med clearinghus och en uppsjö av leverantörer som gör nischprodukter, säger Veronica Augustsson.

Bolagets bokslut för 2017 tyngs av tillväxtsatsningar och Cinnober redovisar en resultatförlust på 96 miljoner kronor. Styrelsen föreslår även slopad utdelning. Till synes dystra siffror och Cinnobers nya Mifid2-anpassade tradingplattform Tradecho blev dyrare än väntat. 

– Det hade fått katastrofala konsekvenser om vi inte blivit klara med plattformen [då Mifid2 infördes i början av januari i år]. Nu är situationen tryggare och stabilare, säger Veronica Augustsson som inte vill ge några prognoser i media för när bolaget visar svarta siffror. Hon räknar dock med att Tradeecho blir en intäktsström.

Cinnober-aktien är noterad på First North och handlas för runt 50-60 kronor i dagsläget. Toppen nåddes i februari i år, då den steg över 80 kronor, men föll tillbaka efter bokslutet för 2017. Veronica Augustsson vill inte kommentera kursen, men upplever att allt fler får upp ögonen för Cinnober som utökat sin aktieägarkrets ganska rejält senaste året, säger hon.

Annons

Annons

Cinnober planerar inga nyanställningar under året. I dag arbetar 200 i Stockholm, 100 i Umeå och 50 i London.  

I Umeå har man främst utvecklare inom bank-clearing. Staden har en av landets bästa teknikskolor, enligt Veronica Augustsson, och bolaget samarbetar med universitetet. I mindre städer är det också lättare att sticka ut som arbetsgivare och därmed enklare att rekrytera.

I London återfinns främst affärsutvecklare och säljare. Men även utvecklare för de brittiska plattformar för marknadsövervakning som Cinnober köpte i fjol: Ancoa och Irisium.

Hon räknar med fortsatt stor efterfrågan på bolagets produkter, nu när finansbranschen genomgår en stor teknologisk förändring. 

– Vi hade inte satsat om vi inte trott på ett teknikskifte. Vi har byggt upp vår verksamhet inom clearing och börsteknik i 20 år och ser att även banker nu väljer externa system. Många aktörer har gamla system och biland global integration med stor komplexitet. De som agerar nu får stora kund- och konkurrensfördelar i framtiden.

Samtidigt är svenska storbanker digitalt världsledande. Kunder kan logga in på sina internetbanker från både dator och mobil. Å andra sidan har investment banking-bolagen knappt inlett sin digitala resa, enligt Veronica Augustsson.

– Jag brukar [retoriskt] fråga "om [Facebooks grundare och vd] Mark Zuckerberg var vd för Sveriges största bank, skulle hans infrastrukturstrategi se annorlunda ut?". Svaret är troligen "ja". Tyngdpunkten i hans beslut skulle ligga på teknikplattformar, tror hon.

Banker är styrda av ekonomer och behöver fler ingenjörer i sina ledningsgrupper, enligt Veronica Augustsson. De bör även samarbete med fintech-uppstickare som bygger effektivare system till lägre kostnad.

– Mindre fintechbolag står för innovation och bör ges grogrund för att växa medan banker står för trovärdighet och finanskunnande kring hur man servar kunder.

Det är främst techjättar som hotar banker, tror Veronica Augustsson. Apple, Google, Amazon och Facebook erbjuder redan finanstjänster. Det är inte osannolikt att någon av dem skapar en egen bank. Och de har bra slagläge. Deras varumärken upplevs inte sällan som trovärdigare än traditionella storbankers. Framför allt bland yngre.

– Logiken är att "om de jag litar på valt Facebook kan jag också välja det". Man litar på den stora massan. Storbanker förknippas inte sällan med skandaler och bristande insyn, säger Veronica Augustsson

Det återstår dock att se hur Facebooks varumärke påverkas av den nyligen briserade Cambridge Analytica-skandalen.

Banker och försäkringsbolag och andra traditionella finansaktörer dras också med stora "teknikarv"; gamla, trögrörliga, komplexa och därmed svårutbytta kärndatasystem med ofta uppåt 40 år på nacken. Istället lappas och lagas dem.

– Det kanske håller ett till fem år till. Men om de vill vara med och konkurrera i framtiden som moderna digitala banker, får de extremt stora utmaningar. Ändå går mycket pengar till att lappa och laga. 

Teknikarv är resultat av kortsiktiga och otaktiska beslut som skapat ett garnnystan av olika system, enligt Veronica Augustsson. Många har försökt lösa det genom att flytta ut it-drift till låglöneländer. Men det är ökar också komplexiteten och jakten på billig arbetskraft har nått vägs ände, tror hon. Reallönerna ökar varje år i till exempel Indien och Östeuropa.

– Vill du ha kostnadseffektivare plattformar krävs nya system. Det är för mycket handpåläggning och svårt att affärsutveckla gamla systemen. Du når en punkt när hårdvaran inte ens säljs längre och då blir det kritiskt.

Vissa storbanker har en tydlig plan, medan andra är skräckslagna, upplever Veronica Augutsson. De flesta förstår vad som behöver göras, men många vet inte riktigt hur.

– [Cinnober] har [självt] gjort stegvisa processer under många år. Det är viktigt att bryt loss och inte bara bygga på, för annars du inte tjänat pengar eller effektiviserat någonting. Ett alternativ är att, vid sidan av sitt gamla kärnbanksystem, skapa en digital bank där innovativa tjänster erbjuds, säger Veronica Augustsson och tillägger att några Cinnober-kunder har valt den vägen, men hon får inte avslöja några kundnamn.

Många av bolagets erbjudanden till banker är molnbaserade. Bolaget har dock inga molnlösningar för EU:s nya betaltjänstlag PSD2 och datalag GDPR.

– Det är inte vår hemmabana. Vi har valt att fokusera på Mifid. Vi har redan sedan många år tillbaka haft en Mifid-anpassad rapporteringstjänst för högfrekvenshandel.

Tjänsten ska öka transparensen i så kallade "dark pools", det vill säga slutna digitala "rum/forum" för bland annat handel med aktier och derivatinstrument. Nu är plattformen även Mifid2-kompatibel och har i dag 548 kunder.

– Inför mifid2 [som infördes i januari i år] gjorde vi ett superryck och har varit väldigt framgångsrika med vår realtidsclearing som vi nyligen bland annat sålde till en japansk börs. Vi har alltid nästan bara haft utländska kunder. I Sverige finns det bara en börs och den drivs av Nasdaq som är vår huvudkonkurrent, säger Veronica Augutsson.

Det finns stor efterfrågan på ökad transparens och säkerhet i just "dark pools". Det finns flera fall där sådana "pooler" har riggats till högfrekvenshandlares och storbankers fördel. "Poolerna" har gett dem förhandsinformation om bland annat orderläggningar och de har därigenom kunnat tajma optimala köp- och säljtillfällen före och utan andra investerares vetskap, vilket genererat enorma vinster. Flera sådana upplägg har avslöjats de senaste åren och i vissa fall har det lett till böter. Något som författaren Michael Lewis beskriver i sin bästsäljare "Flashboys".

– Om man använder sig av "dark pool" är det trovärdigare att ta in ett tredjepartssystem, vilket vi erbjuder, så det alltid går att utreda vad som hänt och bevisa hur [aktie- och logg]boken såg ut från början.

Cinnober köpte i fjol även den brittiska plattformen Minium, en plattform för klientclearing som säljs till främst mellanstora och stora banker i London. 175 miljoner kronor tog in via en nyemission för att finansiera Minum-köpet. Det finns docka inga emissionsbehov i år, enligt Veronica Augustsson. Förra året köpte Cinnober också brittiska Ancoa som bygger system för marknadsövervakning. Förvärvet belastade bolagets helårsresultat med 25,3 miljoner. 

Känner ni någon Brexit-oro för er London-verksamhet?

– Vi har en "actionplan" för olika utkomster. Det är möjligt att banker flyttar sina huvudkontor från London, men det spelar ingen roll för oss var någonstans systemen installeras. Men vi kan behöva ändra vissa funktionaliteter för att anpassa plattformar till lokal lagstiftning.

Det finns inga planer på fler förvärv i år. Veronica Augustsson berättar att Cinnober dock får "en hel del förfrågningar".

– Vi har tydligt kommunicerat till mäklare att vi inte har någon aktiv förvärvsstrategi, utan att vi växer organiskt och förvärvar om vi behöver kompetens inom ett nytt område eller vill kom åt något visst kundsegment, säger Veronica Augustsson och tillägger att teknikbolag generellt är högt värderade. 

Ser du bubbelrisker?
– Det är en enorm bevisbörda framöver på många techaktörer att leverera. Det är upp till bevis.

Ser du några likheter med dotcomkraschsen?
– Nej. I slutet av 90-talet fick man nästan pengar så fort man hade en idé. Leveransen kom i andra hand. Nu slänger ingen pengar efter en. I dag måste du ha kunder, rätt tajming, finansieringar och satsningar på plats. 

Finns det några hot i er sektor?
– Vi måste förstå de teknikskiften som sker och inte underskatta generationsskiften och de som är uppvuxna med internet. Vi måste också se vad techjättar gör och hur vi kan samexistera samt vara bättre än dem.

Somliga menar att blockchain utmanar börser och banker då tekniken tar bort mellanhänder. Veronica Augustsson är tveksam till det.

– Det handlar om förtroende. Man vill veta vem man har som motpart. Om man likställer blockchain med internet kan man inte säga att "hej internet, min transaktion försvann". Även om man kanske inte kallar sig börs så måste någon ta ansvar för ens affärer. Vem ska se till att en blockchain-plattform är Mifid-compliant?

Experimenterar ni med blockchain i era system?
– Vi följer blockchain-utvecklingen och gör en hel del koncepttester för att förstå vart tekniken är på väg. Men jag tror inte att det händer så mycket förrän branscher kommer överens om gemensamma blockchain-standarder. 

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons