"Vi har ett bra ekosystem för fintech-investeringar"

Förra finanskrisen blev ett dråpslag för Litauens ekonomi. Men sedan dess har landet återhämtat sig och haft en god tillväxt som väntas nå tre procent i år. Den drivs främst av privatkonsumtion och reallöneökningar. Landet bedöms också ha mycket ljusa jobbutsikter tack vare stora direktinvesteringarna.

Sverige har stark närvaro i Litauen och är den största utländska investeraren, enligt Regeringskansliet. Nu vill baltlandet även locka svenska fintech-finansiärer. The IBM Global Location Trends rankar det redan som ett land i världsklass för investeringar finansiella tjänster.

Lättare få licens

Realtid.se fick en exklusiv intervju med Mantas Katinas vd för det statliga investmentbolaget Invest Lithuania som nu jobbar aktivt med att sätta Litauen på fintech-kartan. Han berättar att den litauiska staten bland annat snabbat upp processen för att få banklicens för att locka startups och kapital.

– Litauen erbjuder licens för betaltjänster och elektroniska valutor på tre månader, vilket är två till tre gånger snabbare än i många andra länder. Bank of Lituania har också skapat en banklicens för "speciella syften" vilket kräver fem gånger mindre minimumkapital jämfört med vanliga banklicenser. Detta skapar ett bra ekosystem för fintech-startups och hjälper dem operera globalt, säger Mantas Katinas till Realtid.se.

Betalningssystem

Startups som etablerar sig i Litauen kan också ansluta sig till SEPA-MMS – ett betalningssystem som driftas av centralbanken. Systemet låter bankkunder och finansbolag att göra snabba överföringar i euro till låg kostnad.

Tjänsten SEPA-MMS är en del av EU-initiativet SEPA, förkortning för "Single Payment Area" som är ett gemensamt betalningsområde för euroområdet. Målet är att göra det enklare för privatpersoner, företag och myndigheter att göra affärer och betalningar inom EU och Europeiska ekonomiska samarbetssområdet, EES.

15 startups

Mantas Katinas menar att satsningar som SEPA-MMS bidragit till att locka fler utländska fintech-startups till Litauen.

– Senaste året har Vilnius attraherat 15 nya utländska fintech-bolag, varav tre till exempel är israeliska och ett är kinesiskt. Sedan tidigare har Barclays även öppnat ett IT-centrum i huvudstaden, säger han.

Vad finns det för skillnader mellan litauisk och svensk fintech-sektor?

– Sverige har en stark innovationskultur med många inhemska fintech-bolag som attraherar utländskt kapital. Litauen lockar istället utländska finansbolag. Vi är en ung ekonomi och försöker skapa en bra miljö för disruptiva tjänster.

Barclays-närvaro i Vilnius

Barclays och Danske Bank driver i dag de största IT-labben för utveckling av fintech-lösningar i Litauen. Invest Lithuania, som Mantas Katinas är vd för, gör också många besök i tech-hubbar som London och Telaviv för att öka kännedomen om den litauiska fintech-scenen.

– Litauen har också otroligt många finans- och IT-talanger som levererar produkter i världsklass. Barclays, Nasdaq och Western Union har kontor i Vilnius, liksom större skandinaviska banker som SEB och Swedbank , säger Mantas Katinas.

Hur tror du fintech-branschen utvecklas framöver?

– Finansbranschen genomgår samma stora förändring som telekom-branschen gjort de senaste 10-15 åren. Peer-to-peer-bolagen blir oumbärliga på blancolånsmarknaden och Google och Facebook kommer troligen att erbjuda de bästa användarplattformarna och tillhandahålla enorma mängder data, säger han.