- Publicerad
- Uppdaterad
Med stigande skulder och minskade möjligheter till husägande satsar både Kamala Harris och Donald Trump på att vinna medelklassens röster i presidentvalet. Men vem ingår egentligen i denna åtråvärda klass?
Joakim K E Johansson
Både Kamala Harris och Donald Trump fokuserar på att vinna stöd från den amerikanska medelklassen inför det kommande presidentvalet.
Genom att lova olika ekonomiska reformer som skattesänkningar och minskade kostnader för barnomsorg, försöker båda kandidaterna att få medelklassens röster, skriver Marketwatch.
”Vi kommer att rädda vår medelklass”, sa Trump vid ett möte i New York nyligen, medan Harris under ett tal i Pittsburgh slog fast ”att bygga en stark medelklass kommer att vara ett centralt mål för min presidentperiod”.
Minskat över tid
Men vem tillhör egentligen medelklassen i USA?
Enligt Pew Research Center är medelklassen hushåll som tjänar mellan två tredjedelar och det dubbla av den amerikanska medianinkomsten.
För 2022 innebar detta en årlig inkomst som motsvarar mellan 574 000 och 1,7 miljoner svenska kronor för ett hushåll på tre personer.
Trots detta har medelklassen minskat över tid och andelen vuxna som tillhör denna inkomstgrupp har sjunkit från 61 procent år 1971 – till 52 procent år 2022.
Skuldbenägen
Enligt rapporten är medelklassen också mer benägen att ha skulder – särskilt kreditkortsskulder.
En rapport från Fed i St. Louis från maj visar att 61 procent av hushållen i övre mitten av inkomstskalan hade sådana. Utöver detta har medelklassens ekonomiska osäkerhet förstärkts av ökande räntor, vilket gjort det dyrare att betala av lån.
De möter även stora utmaningar när det gäller sjukvårdskostnader och bostadsägande, där många inte längre har råd med nya bilar eller att spara tillräckligt för pension.
Färre äger sitt hem
Harris påpekade i sitt tal att kostnaderna för boende har blivit för höga för många i USA, vilket gjort det svårt för medelklassen att spara till en bostad.
Pew Research visar att andelen medelklasshushåll som äger sitt hem har sjunkit betydligt sedan den stora recessionen, från 78,1 procent 2010 till 69,7 procent 2020.
Läs även:
Trump och Harris – finanspolitisk pest eller kolera? Realtid
Vinner Harris eller Trump? Fråga börsen. Realtid
USA:s Kinapolitik förblir tuff oavsett president. Realtid