Höga löner och arbetstillfällen kan bli lidande av digitaliseringen av juristbranschen. Men hotet ifrågasätts. Klart står dock att datorerna redan har övertaget i vissa lägen. "Att göra en nyemission med ett digitalt verktyg kan idag ta 15 minuter", säger VQ:s Helena Hallgarn.
Tonar ner hotet från juridikrobotarna
Mest läst i kategorin
När Sveriges juristelit samlades på Grand Hôtel i Stockholm i oktober ifjol för den årliga konferensen VQ Forum var digitaliseringen av branschen ett av de hetaste ämnena.
Retoriken var stundtals alarmistisk och det talades om att nyutexaminerade jurister skulle behöva vänja sig vid låga löner då maskiner skulle ta över deras funktion.
– Arbetsmarknaden kommer inte att vara lika attraktiv för nyutexaminerade jurister framöver. Juniorerna kan säga hej då till sina höga löner i framtiden, och vi pratar inte 100 år, vi pratar fem till tio år. Automatiseringen kommer att äta upp lågnivåjobben. Så man måste välja vilken typ av advokat och vilken typ byrå man vill vara framöver och hur sofistikerad verksamhet man vill bedriva, sa Richard Åkerman, partner på Hannes Snellman, under en paneldiskussion vid konferensen.
Alla är dock inte helt överens med Åkerman om att vi behöver vara så pass oroliga. Jim Runsten, grundare och vd på Advokatbyrån Synch, som deltog i samma paneldiskussion, är exempelvis av en annan åsikt.
– Richard var ju helt övertygad om att alla unga biträdande jurister skulle vara utan jobb framöver. Jag tror att han har fel, av det enkla skälet att någon faktiskt måste hantera de här nya resurserna, förklarar Jim Runsten när vi ses på Synchs kontor på Birger Jarlsgatan några månader efter VQ Forum.
Finns det något att oroa sig för då?
– Det är klart att det gör det. Jag tror att problemet är att man inte längre blir relevant om man inte hänger med. Folk slutade inte fotografera för att Kodak försvann. Så det är mer det som det handlar om. Man behöver rycka bort skygglapparna och inse att det här är något som man behöver jobba med och fånga upp.
Jim Runsten lämnade sitt jobb på Bird&Bird för två år sedan för att tillsammans med kollegorna Andreas Börjesson, Sara Sparring och Johan Tydén starta upp Synch. Ett uttalat mål som byrån har är att vara mer flexibla i sin verksamhet och därigenom vara förberedda för den digitala sturkturomvandlingen, när den väl kommer.
– Vi tycker helt enkelt inte att det funkar med en "one size fits all approach". Vi jobbar med alltifrån den allra tidigaste entreprenören till ett globalt bolag. Det är ett ganska brett spektrum, och det går inte att använda samma angreppssätt och arbetsätt. Utan då behöver man istället vara flexibel för att klara av att hantera det. Så det handlar mer om att ha en så stor flexibilitet som möjligt överhuvudtaget, säger han.
De traditionella byråerna utmanas – men inte ännu
I en nyligen publicerad rapport från Georgetown University i Washington D.C. fastslås att den amerikanska markanden för affärsjuridiska tjänster är i stor förändring. Fler och fler alternativa kanaler gör att advokatbyråerna får en allt mindre del av kakan.
Denna utveckling har dock ännu inte nått Sverige i riktigt samma utsträckning, något som Jim Runsten inte är särskilt överaskad av.
– Egentligen är jag inte förvånad. Man ska ju komma ihåg att det är så otroligt mycket som händer och så tar det lite tid innan det kommer till England, och sen tar det ytterligare några år innan det kommer till oss. Och även om man säger att det sker en strukturomvandling så är det en sanning med modifikation. För det är fortfarande så att de största byråerna fortsätter att växa, blir ännu större och ännu mer globala, lägger till fler tjänster, ökar i antal anställda samt ökar i omsättning, säger han.
Helena Hallgarn, en av två grundare av strategikonsultbolaget VQ, som arrangerar den årliga konferensen VQ Forum, är inte riktigt inne på samma linje som Jim Runsten. Hon hade väntat sig en snabbare förändring.
– Vi har ju länge tyckt att det borde börja hända lite mer på den här marknaden än vad det kanske har gjort. Men det bygger på att det kommer nya erbjudanden, alternativa lösningar och förändrad efterfrågan och det är jättesvårt att säga när det kommer att ske. Vi har ju en del klassiska exempel på företag som har gått omkull för att de inte riktigt har ställt om affärsmodellen och anpassat den till nya förutsättningar. Jag tror att när utvecklingen väl tar fart kommer det att gå väldigt snabbt, säger Helena Hallgarn.
Även om efterfrågan på juridiska tjänster i stort bara fortsätter att öka menar Helena Hallgarn att de tradtionella advokatbyråerna kommer att behöva vara på sin vakt när föränringen väl sker – annars finns risken att nya aktörer kommer in och tar stora marknadsandelar.
– Den totala efterfrågan på juridiska tjänster minskar inte, men däremot sker det en förskjutning eftersom man får allt fler alternativ. Det kommer fler och fler onlinetjänster samt olika typer av alternativa leverantörer, och därmed minskar ju andelen som går till de traditionella byråerna, säger Helena Hallgarn.
"Behovet av juristtjänster bara kommer att öka"
– Det finns mer lättillgängliga tjänster även i de segment där man tidigare kanske ansett att man inte har råd eller har prioriterat att köpa juridiska tjänster. Där finns det ju en annan tillgänlighet om man enkelt och billigt kan köpa det. Så en positiv effekt av digitaliseringen och den här utvecklingen är ju att tillgången på juridik kan öka, fortsätter hon.
Det pratas ofta om att det är de så kallade enkla jobben inom juridiken som kommer att försvinna i och med digitaliseringen, är det en uppfattning du delar?
– Absolut, när det börjar komma sådana lösningar som visar att du kan utföra vissa uppgifter på ett annat sätt, då blir det ju inte konkurrenskraftigt att göra det manuellt. Att göra en nyemission med ett digitalt verktyg kan idag ta 15 minuter, istället för flera timmar, och det är klart att det påverkar arbetssättet i branschen.
Finns det en risk att det kommer att finnas för många utbildade jurister?
– Nej, det tror jag inte. I Sverige har vi ju inte en särskilt hög juristtäthet idag heller. Snarare kommer det att handla om att fundera på vilka arbetsuppgifter man ägnar sig åt. Det kommer inte bara finnas den traditionella juridiska rådgivarrollen, utan det börjar utkristalliseras en mängd olika typer av juristroller, där den klassiska rådgivarrollen bara är en av alla dessa.
Inte heller Jim Runsten tror som sagt att dagens juridikstudenter behöver vara särskilt oroliga, tvärtom. Behovet av juridiska tjänster växer i takt med en annan megatrend – globaliseringen – får en allt större påverkan på branschen, menar han.
– Behovet av juristtjänster bara kommer att öka, för världen blir bara mer och mer komplex. Allt vi gör involverar flera jurisdiktioner, flera kulturer, flera sätt att hantera avtal, vilket någonstans i grunden är affärsjuridiken, säger han.
Hur ser branschen ut om tio år tror du?
– För hoppningsvis kommer det att se annorlunda ut. Många av de byråerna som inte är med i matchen kommer inte att ha överlevt. Och vi kommer att se ett större inslag av teknik, men hur långt det har kommit får vi väl se. Det kommer att finnas ett antal verktyg som jurister använder i sin verksamhet. Men det kommer fortfarande vara en människa som står vid rodret, säger Jim Runsten.