Annons

Annons

Charlotta_Wark_techjattar.jpg

Techjättar som Google, Apple och Facebook utmanar storbanker med egna fintech-tjänster, berättar Charlotta Wark. Foto: Pixabay/Tieto

Tieto-chef: "Banker kan förlora stora inkomstkällor"

En av tre svenskar vill låta techbolag som Google, Apple och Facebook hantera deras finans- och betaltjänster med hjälp av AI. "Bankernas lönsamhet kommer gå ner när vi öppnar upp för global konkurrens på fintechområdet", säger Charlotta Wark, affärsansvarig för bank- och finanstjänster på Tieto, till Realtid.se.

 

Den digitala utvecklingen inom banksektorn accelererar och utbudet av fintech-tjänster är större än någonsin.

En ny undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Tieto, visar att digitala bank- och betaltjänster i dag är en stor del av svenskars vardag. Mer än sju av tio använder Swish och har en internetbank. Nästan lika många har använt Klarna någon gång, följt av Paypal (40 procent), Kivra (19) och iZettle (15).

– Svenskar är mer öppna för teknik och teknikens utveckling än vad våra banker och finansiella institutioner är, säger Charlotta Wark, chef för finansiella tjänster på Tieto, till Realtid.se.

Annons

Annons

En tredjedel (34 procent) är positiva till att överlåta vissa eller alla banktjänster till AI-system, respektive 56 procent i åldergruppen 16-35 år. Men, på det hela taget, vill fortfarande mer än hälften (54 procent) av de svarande fortfarande sköta sina bankärenden manuellt. Det förvånar Charlotta Wark.

– Jag tror att folk i allmänhet inte funderat så mycket på det här. Men jag förväntade mig ändå att det skulle vara fler som var intresserade av att få riktigt bra, skräddarsydda erbjudanden baserade på artificiell intelligens i ljuset av det utbredda bankmissnöjet, säger hon.

Flera av de stora tech-aktörerna har redan börjat utveckla nya och innovativa bank- och betaltjänster som potentiellt kan hota bankernas lösningar. När dessa lösningar får ett brett genomslag kommer också allmänhetens intresse öka för AI och andra framtidsteknoliger, tror Charlotta Wark – och då lever bankerna farligt.

– Det styckar upp hela deras värdekedja som de i dag har monopol på från i stort sett kundernas födsel till död.

38 procent av de svarande i undersökningen kan tänka sig att låta Apple, Samsung, Google och Facebook sköta deras banktjänster. Motsvarande siffra i åldrarna 16-35 år är 45 procent-.

– Apple och Facebook har till exempel väldigt hög trovärdighet som varumärken. Vi känner oss ganska trygga med dem. Annat är det med bankerna. Jag har en dotter som är 13 år och som skulle öppna sitt första bankkonto nyligen. Jag och min man fick då ta ledigt från jobbet för att tillsammans åka till banken och skriva på flera luntor med papper. Därefter fick jag hämta min dotter så att banken kunde installera Swish, bank-id och annat på hennes mobil. Om det istället fanns en aktör som lät mig göra detta med två knapptryck på mobilen så skulle jag som kund byta bank direkt, säger Charlotta Wark.

Varför har de resursstarka bankerna hamnat på digital efterkälke?

– I Sverige ställer vi oss gärna i kö och accepterar att visa saker är krångligare än andra. Vi förväntar oss att banktjänster ska vara komplicerade, eftersom vi litar på vår bank. Det stämmer i alla fall väl in på min generation som nu är i 40-årsåldern. Men de som är uppväxta med techtjänster finner sig inte i det här. De har helt andra ramar för vad de tycker är ok. Men fram tills nyligen har bankerna inte känt något större förändringsbehov. I och med PSD2 [EU:s nya betaltjänstdirektiv] öppnar man dock upp spelplanen för nya alternativ och då vinner de med mest bäst erbjudanden.

Enligt undersökningen är tre av tio öppna för att låta stora tech-företag sköta deras e-handelsbetalningar, medan 26 procent ställer sig positiva till att de driftar överföringar mellan vänner och 21 procent för betalningar i butik.

Kommer banker, som vi känner dem i dag, att bli utkonkurrerade av techbolag i framtiden?

– Nej, jag tror det finns behov av dem även i framtiden. Det som främst händer är att nya aktörer styckar upp deras värdekedja. Det blir svårt ta betalt för vissa tjänster långsiktigt. Ponera att ett techbolag bestämmer sig för att låta småföretagare göra gratis betalningar. Banker tar ju i dag betalt för varje transaktioner. Men om utmanaren gör det kostnadsfritt så kan bankerna på kort tid förlora stora inkomstkällor och kundgrupper.

Charlotta Wark frågar sig retoriskt vad som händer den dagen som bankernas lönsamhet börjar falla? Kanske utlöser det en bankkris? Och vad händer i så fall med med våra pensionspengar som förvaltas av banker och försäkringsbolag – och vad får det för konsekvenser för välfärdssamhället?

– Det är viktiga och intressanta frågeställningar som jag inte har något svar på, men som måste debatteras och diskuteras. Samtidigt försöker försäkringsbolag och andra finansiella institutioner att rusta för framtiden. De testar AI på bred front och försöker förbättra kundresan med hjälp av exempelvis olika persona-lösningar, säger hon.

Seavus Stockholms vd Dimitris Panagio sa i en intervju med Realtid.se i somras att bankerna – i och med den snabba digitala och teknologiska utvecklingen – har två vägval: Antingen blir de renodlade produktbolag som levererar infrastruktur och överlåter kundrelationen till till techföretag och mellanhänder såsom pris- och räntejämförelsesajter. Eller så storsatsar de själva på kundrelationen och investerar stora summor i marknadsföring och tar hjälp av exempelvis kända Youtube-profiler som berättar om sina sparmål.

Men Charlotte Wark anser inte att bankerna behöver göra ett sådant vägval om de agerar nu.

– Men för att klara av det behöver de isolera sitt framtidsarbete för att kunna arbeta dedikerat och ostört med  innovativa lösningar. De behöver också samarbeta mer med fintech-bolag och ibland göra förvärv.

I dagsläget ligger Riksbanken i framkant på fintech-området. Den ska tillsätta en utredning för att undersöka möjligheten kring att lansera en helt digital krona, en så kallad e-krona, vilket väckt stor uppmärksamhet internationellt. Bank of England och Bank of Canada experimenterar med liknande lösningar. Den sistnämnda har till talat om behovet av ett bitcoin-baserat finansiellt system i Kanada.

– Historiskt sett har Sverige varit duktigt på digitalisering. Hem-PC-reformen på 90-talet är ett exempel. Men senaste tiden har man faktiskt inte hört så mycket i samhällsdebatten kring digitalisering. Men Riksbanken är i alla fall framåtlutad här, säger Charlotta Wark.

Tekniken bakom kryptovalutor som bitcoin och ether kallas blockchain som enligt de flesta experter är det mest banbrytande och revolutionerande teknologin sedan internet slog igenom för över 20 år sedan. Charlotta Wark gör en liknelse med kylskåp.

– Efter att det första kylskåpet uppfanns fanns det ingen anledning att släpa in is från sjön längre. På samma sätt är det med blockchain. Nu när det är uppfunnet finns inget återvändo.

Blockchain – som är en oberoende och alogoritmbaserad teknik för lagring och överföring av information och kapital mellan parter i ett nätverk utan mellanhänder – slår ut banker och andra samhällsfunktioners informationsmonopol, menar Charlotta Wark. Det var något som även NYU-professorn David Yermack var inne på under sin föreläsning i Stockholm förra veckan. Clearing-institut som banker och börser blir överflödiga om blockchain når sin fulla potential, sa Yermack under sitt anförande.

– Jag vill inte gå så långt, men tror att det är viktigt att våra beslutsfattare förstår hur det här kan kan påverka samhället på längre sikt, säger Charlotta Wark.

I dag involverar exempelvis ett bilköp en hel del pappersarbete och flera parter, såsom återförsäljare, försäkringsbolag och kanske en bank. Men med blockchain skulle ett det kunna genomföras via en app med två knapptryck. Och vid bostadsrättsförsäljningar skulle pantbrev kunna byta ägare automatiskt med hjälp av tekniken. I dag är den en bank som godkänner och genomför detta byte.

– Bankernas lönsamhet kommer att gå ner och samhället måste vara medvetet om att när vi öppnar upp för global konkurrens på fintechområdet så kan det skapa en sårbarhet i vårt finansiella system. Det finns en systemrisk i att lyfta bort delar av värdekedjan för traditionella finansaktörer och låta bankernas förvaltning tas över av nya aktörer.

Hon uppmanar bankerna att ta upp kampen med techbolagen. Det handlar om att vässa kundresan, alltid ha kundnyttan i fokus – och hela tiden ha i åtanke att "banking" inte är något man är utan något man aktivt gör och ständigt utvecklar. Men det handlar också om att hitta fruktbara fintech-samarbeten för att bli en naturlig del av det nya finansiella ekosystemet.

– Om jag exempelvis ska köpa en ny lägenhet så kan banken, förutom att låta mig skriva under ett bolån, även leverera kringtjänster på det. Den kanske kan ge mig några bra försäkringserbjudanden och hjälpa mig med mitt flyttlass.

Hon uppmanar också stater, regeringar och samhället i stort att börja fundera kring ny teknik ur ett bredare och mer långsiktigt perspektiv. Framatidsteknologier utmanar våra invanda föreställningar kring skatter, jobb och finanspolitik.

– På en hamburgerkedja kanske du beställer mat av en person i kassan, varpå en annan person tillreder hamburgaren och en tredje bär ut maten till dig. Inte sällan är det skolungdomar som gör det här. Men inom kort kan de ersättas med en robot som inte kostar några arbetsgivaravgifter eller kollektivavtal; en skattebefriad robot som fråntar skolungdomar arbetslivserfarenhet och undergräver skattebasen. Det är viktigt att man funderar kring vad det kan få för konsekvenser för samhället i stort.

Det talas ibland om robotskatt för att upprätthålla statens skatteintäkter i framtiden. Är det en bra idé?

–  Ja, det tycker jag är en utmärkt idé och något som borde diskuteras mer. Frågan är om vi gjort tillräckligt djupa utredningar av hur robotar påverkar vårt välfärdssamhälle?

Hon framhåller samtidigt att robotiseringen också innebär många fördelar. Baserat på de enorma datamängder som finns i dag kan AI och maskininlärande system fatta bättre, mer faktabaserade och mindre känslobaserade beslut. De kan också processa betydligt större mängder information än en människa och således skapa mer relevanta kunderbjudanden.

– Ett problem med självinlärande system är dock att om de lär sig fel saker från början så är det inte bara attt programmera om dem. Man måste då lära dem att lära om och det är lite mer komplicerad, säger Charlotta Wark.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons