Annons

Annons

Politik

Sverige har för få tillväxtföretag. Bara drygt två procent av alla aktiebolag räknas dit. Det riskerar att underminera Sveriges ekonomiska tillväxt och skapa permanent hög arbetslöshet. Allvaret belyses av nationalekonomen John Hassler som nyligen visade att ekonomiska tillväxten per capita är historiskt låg, har varit så ett antal år och inte kan tillskrivas befolkningstillväxten i Sverige. Enligt min uppfattning är en bidragande orsak till den låga tillväxten per capita just bristen på tillväxtföretag. Varför har vi relativt sett få företag som växer och hur ska vi få fram fler sådana? Det frågar sig ekonomen Peter Tovman, som menar att det är en ödesfråga för Sverige.

DEBATT: Att brett förankrad produktivitet hänger ihop med stabil tillväxt och låg grad av ojämlikhet har länge varit en politiskt bekväm sanning. Den har drivits fram av en socialdemokratisk världsbild med en förenklad syn på ojämlikhetens sammansättning och effekter. Men att enbart belysa frågan utifrån den egna politiska agendan räcker inte, skriver Robin Nyman, ordförande ekonomisk-politiska arbetsgruppen, Liberala Ungdomsförbundet.

Fastighetsmäklarinspektionen kommer att utlokaliseras till Karlstad den 1 december. De anställda har genom sina fackliga organisationer förgäves klagat hos Arbetsdomstolen mot kravet att flytta med eller säga upp sig. Men det finns andra lösningar än en utlokalisering, skriver Lennart Göranson, marknads- och konsumentpolitisk talesperson för Medborgerlig Samling.

När företag ska finansiera sin expansion ligger fokus oftast på externt kapital, till exempel via lån från bank, ägarspridning, statliga och privata riskkapitalbolag eller olika finansieringsprogram vid statliga myndigheter. Sammantaget är finansieringsmöjligheterna relativt bra, men samtidigt finns det ett underliggande problem med extern finansiering för företaget. Därför måste ett ökat fokus ligga på organisk finansiering, det vill säga hur företaget kan finansiera tillväxten med eget genererat kapital, skriver Said Abdu, Liberalernas talesperson för näringslivs- och företagarfrågor.

"Juridiken och politiken hänger samman. Under de senaste åren har juridiken kommit att bli en viktig maktfaktor med större betydelse för politiken, inte minst på grund av vårt medlemskap i EU. Och ibland blir frågor, som till sin natur egentligen är politiska, juridiska". Det säger Per Claréus, Moderaternas nya chefsjurist, och efterfrågar fler kontaktytor där politiker och jurister kan mötas. 

"Politik är spännande på det sättet att det är extremt trögrörligt samtidigt som saker inträffar väldigt snabbt. Spelplanen kan ibland ändras över en natt" säger Håkan Tribell, talskrivare åt Moderaternas partiledare. För Realtid berättar han om talskrivarens mytomspunna värld och vilka likheterna är mellan att hålla ett tal och att höra en symfoniorkester spela. 

Respektera och erkänn kurdernas suveränitet om de med fredliga, rättvisa och demokratiska val beslutar så, och låt Sverige stå i främsta ledet för vidare relationer och handel med den förhoppningsvis framtida kurdiska staten. Det skriver Markus Wiechel, utrikespolitisk talesperson och riksdagsledamot (SD), tillsammans med fyra andra SD-politiker, apropå den kurdiska folkomröstning om ett självständigt norra Irak.

Vi ser tydliga tecken på överhettning på arbetsmarknaden. Företagen har mycket svårt att hitta arbetskraft. I Stockholmsregionen är arbetskraftsbristen den högsta på tio år, och statsbudgeten saknar strukturreformer för att komma till rätta med detta, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare, när han kommenterar regeringens budgetförslag.

I Storbritannien finns en möjlighet för politikerna att göra insatser, att göra skillnad. Men i Sverige händer ingenting, vilket visar att valet av politiker här inte gör någon skillnad. Den ekonomiska politiken är så lika mellan blocken att det för finansmarknaden inte spelar någon roll om vänster, höger eller ens gröna regerar, skriver Anders Elgemyr.

Kommer det svenska politiska systemet klara av att hantera de samhällsproblem vi ställs inför framöver? Det finns sex grundläggande skäl till varför det politiska ledarskapet i Sverige är svagt och illa rustat för att möta dessa utmaningar, skriver den disputerade statsvetaren Jan Kallberg.

Sidor