KPMG har studerat hållbarhetsrapporteringen hos 4.900 företag i 49 länder. De senaste årens trend att hållbarhetsrapportering ökar globalt håller i sig. 

Trots att Sverige fortsatt ligger på en hög nivå förlorar Sverige sin placering som topp 10 i världen. Sverige halkar även efter när det gäller integrerad rapportering och hamnar på nionde plats jämfört med en tidigare femte plats. 

Sverige hamnar i topp gobalt sett vad gäller att rapportera om FN:s hållbarhetsmål. 68 procent (60 av de 88 svenska hållbarhetsrapporterande bolagen) inkluderar dessa mål i sina redovisningar och kopplar målen till sina verksamheter. Det kan jämföras med det globala snittet på 39 procent. Utöver Sverige är Portugal och Mexiko de enda länder i vilka en majoritet av bolagen omnämner hållbarhetsmålen.

Ett annat område som bolag i allt större utsträckning belyser i sin rapportering är mänskliga rättigheter, där Sverige med sina 78 procent hamnar på en femte placering globalt sett. Indien hamnar på en första plats med 95 procent, där legala krav kan förklara den höga andelen av bolag som rapporterar om mänskliga rättigheter. 

Det visar rapporten The road ahead – The KPMG survey of Corporate Responsibility Reporting 2017.

Torbjörn Westman, Head of Assurance KPMG Sverige, kommenterar:

Var det något som överraskade dig när du såg resultatet?

– På de flesta parametrar som undersöks i vår studie så ligger Sverige ofta mellan utfallet för N100 (dvs de 100 största bolagen i de 49 länder som ingår i studien) samt G250 (dvs de 250 största bolagen i världen). Jag tycker att det både är roligt och intressant att Sverige, som ändå globalt sett är ett relativt litet land, i vissa fall både kan jämföras samt överträffa nivån för världens 250 största bolag. Exempel:
1)      Antal bolag som hållbarhetsrapporterar, utfall 2017: G250 93%, Sverige 88% samt N100 75%
2)      Inkludering av hållbarhet i årsredovisningen, utfall 2017: Sverige 80%, G250 78%, N100 60%
3)      Bolag som ser klimatförändringen som en finansiell risk, utfall 2017: G250 48%, Sverige 36%, N100 28%
4)      Bolag som uppmärksammar mänskliga rättigheter som en viktig frågeställning för verksamheten: G250 90%, Sverige 89% samt N100 73%
 
Vad är orsaken till att Sverige förlorar sin placering som topp 10 i världen när det gäller hållbarhetsrapportering?

– Sverige har fortsatt höga nivåer av bolag som hållbarhetsrapporterar och ligger i stort sett på oförändrad nivå jämfört med förra studien (87% 2015 vs. 88% 2017). Det som dock har skett detta år är att andra länder så som Mexiko och Taiwan har genomgått stor ökning av bolag som hållbarhetsrapporterar. Överlag kan vi även se en tydlig trend att bolag i Latinamerika hållbarhetsrapporterar i allt större utsträckning, något som drivs av regleringar, ökad efterfrågan från utländska investerare samt ett behov av att bygga och upprätthålla allmänhetens förtroende. Att Sverige tappar sin placering har inte att göra med att svenska bolag i mindre utsträckning hållbarhetsrapporterar, utan snarare att andra länder börjar komma i kapp vår nivå.
 
Vad ligger bakom att Sverige halkar efter när det gäller integrerad rapportering?
 
– Generellt sett fortsätter fenomenet ”Integrerad rapportering/redovisning” (inte att förväxla med att redovisningen är upprättad enligt IIRCs ramverk för integrerad redovisning) att växa långsamt men stadigt världen över och Sverige ligger kvar på i stort sett samma nivå som fg år (13% 2015 samt 15% 2017). Största anledningen till att Sverige halkar efter när det gäller integrerad rapportering har att göra med att fyra länder har upplevt en stor ökning av integrerade redovisningar  (Japan + 21%-enheter, Brasilien och Mexiko båda +16%-enheter samt Spanien +9%-enheter). I vissa av länderna drivs denna ökning av lagkrav som till viss del kan förklara den höga andelen av integrerade redovisningar i vissa länder.
 
Vad tror du måste till för att Sverige ska fortsätta ligga i topp när det gäller hållbarhetsrapportering och integrerad rapportering?

– För att Sverige ska fortsätta att ligga i topp när det gäller hållbarhetsrapportering krävs det att fler bolag hållbarhetsrapporterar. Oftast är det bland annat legala krav som har drivit denna utveckling i övriga länder och det ska bli spännande att se hur Sveriges implementering av EU-direktivet avseende krav på stora bolag att hållbarhetsrapporter kommer att tas emot av svenska bolag och vilken nivå som svenska bolag kommer att välja att lägga sig på. Givet att denna studie avser de 100 största bolagen i Sverige så torde dessa bolag omfattas av EU-direktivet. Detta borde därmed innebära att dessa bolag kommer att hållbarhetsrapportera det kommande året och som i sin tur leder till att Sveriges andel av hållbarhetsrapporterande bolag borde öka. Förvisso borde även andelen bolag som hållbarhetsrapporterar öka i de övriga länderna som omfattas av EU-direktivet, men ju fler som hållbarhetsrapporterar desto mer krav ställs på de bolag som inte hållbarhetsrapporterar. Att fler bolag hållbarhetsrapporterar kan även leda till att standarden på hållbarhetsredovisningarna förbättras/ökas då det finns mer att jämföra sig med, hämta inspiration ifrån etc. 
 
 Torbjörn Westman fortsätter:

– Om vi ser till integrerad redovisning så finns det inget lagkrav i Sverige avseende integrerad redovisning, men 80% av Sveriges största bolag inkluderar hållbarhet i de finansiella redovisningarna. Det finns därmed utrymme för att fler bolag framöver kan börja se sin årsredovisning som en integrerad redovisning om utvecklingen leder till att detta blir mer vanligt/standard.  
 
Varför ligger Sverige i framkant när det gäller rapportering av FN:s hållbarhetsmål?

– Sverige är ett välutvecklat land, med företag som ofta ligger i framkant och med stabil tillväxt, politik grund och detta kan vara några av anledningarna till att Sverige ligger i topp när det kommer till att uppmärksamma FNs hållbarhetsmål. Vidare är hållbarhetsfrågor ständigt aktuella i Sverige och om man ligger långt fram i sitt hållbarhetsarbete så kan man inte ha missat FNs hållbarhetsmål. Dessutom har vi några bolag i Sverige som var väldigt tidiga med att koppla målen till sin verksamhet och detta kan säkerligen ha påverkat andra bolag i Sverige att följa detta exempel. Det som jag däremot tycker ska bli intressant att följa framöver är hur bolagen kommer att gå från ord till handling. I ett tidigt skede är det ganska så enkelt att koppla FNs hållbarhetsmål till sin verksamhet, men det krävs att man aktivt arbetar med dessa mål för att uppnå en förändring.