Storbanker förlorar aktiekunder till nätkonkurrenter

Det visar en ny rapport från Konkurrensverket. 

Rapportförfattare är Christian Sandström som är docent vid Chalmers Tekniska högskola i Göteborg och verksam vid forskningsinstitutet Ratio.

I undersökningen fokuserar han särskilt på hur digitala lösningar används inom marknaden för juridiska tjänster. Men han tittar även på finansbranschen och konstaterar att svenska banker digitaliserats kraftigt sedan slutet av 90-talet.

"Kunder har allt mindre kontakt med sin bank, de flesta ärenden utförs på egen hand av kunderna", skriver han.

Ganska oförändrat

Bankerna måste därför utveckla nya IT-förmågor för att möta den accelererande digitaliseringen, enligt Sandström. Men förändringsarbetet verkar trots det gå ganska långsamt.

De flesta bankkontor har överlevt de senaste årens snabba teknologiska utveckling och varumärken och kundrelationer har förblivit relativt intakta. Det kan dels förklaras med att finansuppstickare haft svårt att konkurrera med bjässarna på vissa områden, menar Sandström.

Stordriftsfördelar

"Avseende upplåningen har bankerna dessutom betydande stordriftsfördelar i relation till en mindre aktör. Den mängd regleringar som finns kring bank-verksamhet har i många länder också resulterat i en formidabel inträdesbarriär", skriver han i rapporten.

Sedan finanskrisen 2007-2008 har branschen också reglerats hårdare. Det ställs bland annat tuffare kapitaltäckningskrav, vilket tycks ha drivit på en konsolidering av sektorn. Det har i har skapat en brant uppförsbacke för många nykomlingar och gjort det svårare för dem att på allvar utmana bankerna, enligt Sandström.

Snor marknadsandelar

Samtidigt finns det segment av marknaden där nya aktörer vuxit fram tack vare digitaliseringen. Tydligaste exemplet på det, enligt Sandström, är nätbanker som Avanza och Nordnet. De har, med ganska enkla digitala medel, främst tagit betydande marknadsandelar inom aktiehandelssegmentet genom att pressa priserna.

"Inga kontor och ingen mänsklig kontakt krävdes för att etablera sig på marknaden. Detta innebar att frånvaron av kontor kunde översättas i en kostnadsfördel gentemot storbankerna. Då en enkel tjänst som handel med aktier ytterst handlar om vilket pris som kan erbjudas blev det relativt enkelt att ta marknadsandelar för de nya aktörerna eftersom priset var den viktigaste parametern", konstaterar Christan Sandström.

Låga marginaler

Samtidigt var det antagligen en affär med relativt låga marginaler för storbankerna som därför inte blev särskilt bekymrade när Avanza och Nordnet gav sig in på det området, enligt Sandström.

Han höjer dock ett varnade finger för att bli för bekväm. Etablerade företag tenderar nämligen att bli fastlåsta i befintlia relationer och affärsmodeller, vilket gynnar uppstickare.

"(…) ofta är det enklare för nya aktörer att introducera den affärsmodell som är mer optimal för den nya tekniken. Detta är en viktig orsak till att Axis kunde bli världens största kameratillverkare och kullkasta de etablerade spelarna", skriver han.

Moores lag

Men digitaliseringen har också en baksida för såväl nya som gamla spelare, eftersom den generellt är kopplad till minskad avkastning. Christian Sandström förklarar det med den ekonomiska teorin Moores lag som innebär att digital teknik blir billigare och bättre i hög exponentiell takt.

Det betyder att teknik som varit "dyr, klumpig och undermålig kan bli billigare, smidig och lättanvänd inom loppet av bara några år", konstaterar han.

Problem med avkastning

Nya digitala innovationer som återanvänder information på olika sätt kan vara en väg ur denna problematik, menar Sandström.

"Information och kunskap kan användas och återanvändas till en i stort sett obefintlig kostnad. Återanvändningen av kunskap genererar stordrift som i förlängningen leder till att styckkostnaden rör sig mot noll."

Han lyfter också fram så kallade nätverkseffekter som innebär att en varas värde ökar när fler använder sig av den.

"Om fler personer skaffar en Iphone, kommer fler app-utvecklare söka sig till Apple, vilket i sin tur attraherar fler användare till Apple. Nätverkseffekter är således självförstärkande och leder till tilltagande skalavkastning", skriver Sandström.

Arbetstillfällen försvinner

Men även om digitaliseringen kan skapa högre avkastning, så tar den sannolikt bort många jobb. I en rapport från 2014 av Stiftelsen för strategisk forskning agumenterar till exempel nationalekonomen Stefan Fölster att nästan hälften av alla arbetstillfällen kan komma att ersättas av digital teknik de kommande två decennierna. Något Realtid.se tidigare berättat.

Men Christian Sandström ifrågasätter de slutsatsen. Diskussionen om att maskiner tar våra jobb är inte ny och "vi ska vara medvetena om att att den destruktiva sidan ofta har överskattats genom historien", menar han.

Nya jobb i småföretag

Han pekar på att många nya arbetstillfällena uppstår inom små och medelstora företag, främst i tjänstesektorn. Under perioden 1990-2009 skapades till exempel 300.000 nya arbeten i mindre bolag – medan sysselsättningen i de största företagen minskade.   

"I en inflytelserik artikel från 2015 argumenterar forskaren David Autor att den förhöjda produktiviteten kommer leda till att efterfrågan på arbete ökar. Rutinjobb och kodifierbara arbetsuppgifter kommer försvinna, medan efterfrågan på problemlösning och kreativitet ökar", skriver Christian Sandström.

Och den här trenden har redan startat, enligt honom. Allt fler arbetar inom yrken med höga eller låga löner medan mellanskiktet tunnas ut.

"Digitaliseringen innebär med andra ord en polarisering av arbetsmarknaden", skriver Sandström.