Sverige ligger i täten med flest antal noteringar och attraherar nu även internationella bolag i allt större utsträckning. Det visar revisions- och rådgivningsföretaget EY:s analys EY Nordic Capital Markets Insights.

Antalet IPOs i Norden under 2016 landade på 66 stycken, innefattande IPOs på såväl reglerade marknader som handelsplattformar, vilket innebär en minskning från 86 under 2015. Det totala värdet på noteringarna ökade dock under året från 7,8 miljarder USD till 9,7 miljarder USD, i stor utsträckning beroende på de två stora noteringarna i Danmark – Dong Energy A/S och Nets A/S.

Aktiviteten var inte oväntat högst i Sverige under 2016, trots att utvecklingen följde den globala trenden kring färre noteringar under året. Antalet noteringar på såväl reglerade marknader som handelsplattformar landade på 55 stycken till ett totalt värde av 2,8 miljarder USD, en minskning från 68 stycken respektive 5,9 miljarder USD jämfört med 2015. Flera av bolagen i de nordiska grannländerna synes ha blickat mot Sverige. Under 2016 noterades nämligen fyra danska verksamheter på First North i Stockholm. Stockholm är inte enbart attraktivt för nordiska verksamheter – under 2016 noterades ytterligare fyra verksamheter från Österrike, Malta, Schweiz respektive Singapore på First North.

Andreas Dalhäll, Partner och Head of FAAS Capital Markets Nordics & Sweden på EY kommenterar:

Vad beror Stockholmsbörsens popularitet på?

– Vi kan konstatera att många private equity- och venture capital-bolag i Norden har haft långa innehavstider på sina portföljbolag, vilket har skapat ett uppdämt behov av exits. Detta i kombination med god investerarappetit hos svenska småsparare och institutionella investerare har skapat förutsättningar för ett gynnsamt ekoklimat inom den svenska börsvärlden, som naturligtvis tilltalar utländska ägare. Dessutom finns det ofta kulturella skillnader bland investerarna, som kan påverka. I till exempel Danmark finns det inte lika stark småspararkultur som i Sverige, vilket då begränsar möjligheten till notering för mindre danska bolag på de lokala marknadsplatserna. Även sektorer kan påverka valet av noteringsplats. De svenska marknadsplatserna har till exempel visat sig ha ett gynnsamt noteringsklimat för life science-bolag och har framgångsrikt lyckats attrahera många bolag av den karaktären under de senaste åren. Sedan ska vi ju inte underskatta det hårda arbete som Nasdaq gör i marknadshänseende som har skapat ett betydande ”footprint” i Norden.

Tror du att Stockholm kommer bli det nya finanscentret nu efter Brexit?

– Nej, det tror jag är att ta i. Stockholm har, i vart fall om man ska tro Global Financial Centres Index, en bit att klättra i relation till många andra städer i Europa. Nu har vi i och för sig inte har sett någon mätning sedan den senaste i september 2016, som då självklart inte tog den fulla effekten av Brexit med i beräkningarna. Men för att Sverige ska ta en sådan roll som du nämner så krävs troligen mer än ett gynnsamt noteringsklimat.

Hur slår den svenska finansskatten, bostadsbristen och ofördelaktiga optionsprogram mot internationella bolag som överväger att flytta hit?

– Den trend vi ser är att utländska bolag väljer att notera sina värdepapper i Sverige – därmed inte sagt att bolagen också flyttar sin verksamhet hit. De frågor du lyfter är ju samtliga relevanta i den situation att bolaget i fråga flyttar hela eller sin del av verksamhet till Sverige, men enbart noteringen som sådan ser vi har typiskt sett begränsad effekt. I vissa gränsöverskridande noteringar tillskapas emellertid, av olika skäl, svenska holdingbolag. Sådana situationer kan aktualisera att verksamhet de facto flyttas till Sverige och då är det särskilt viktigt att tillsammans med sina rådgivare noga analysera till exempel relevanta skattefrågor. Särskilt finansskatten kan ju få en kraftigt negativ effekt, så goda förberedelser är – som vanligt – kritiskt.