"Smart beta intressant för många"

Det är huvudsakligen tre trender som driver den nuvarande utvecklingen av marknaden för börshandlade fonder, så kallade ETF:er.

Dessa är först och främst det ökade utbudet av räntebaserade produkter, ett ökat intresse från det institutionella hållet att investera i börshandlade fonder men även utvecklingen av smart beta-ETF:er, säger Deutsche Asset & Wealth Managements Nordenchef för passiva investeringar Erik Rotander till Realtid.se.

Både smart beta-strategier och räntebaserade ETF:er har börjat dyka upp allt mer på senare tid från olika förvaltare. Deutsche lanserade strategiska beta-produkter riktade mot riskfaktorer som värde, kvalitet och momentum redan för ett år sedan och noterade ett antal fonder på börsen.

Under första kvartalet kom sedan ETF Securities ut med smart beta-fonder men inriktade mot stats- och företagsobligationer, något som utvecklades i samarbete med Lombard Odier Investment Management.

– Smart beta är intressant för många nu. Men det är inget nytt egentligen, många aktiva förvaltare har använt sig av det i sin aktiva förvaltning. Nu pratar vi om hur man kan bygga en egen liknande portfölj med hjälp av ETF:er. Jag tror att smart beta är något vi kommer prata om väldigt mycket framöver, säger Rotander.

Från kundhåll har det börjat dyka upp mer intresse för den här typen av strategier och för att använda börshandlade fonder som byggstenar i en hel multistrategiportfölj. På det sättet kan det byggas en mer robust och diversifierad portfölj med lägre korrelation, vilket är viktigt i dagens lågränte- och lågavkastningsmiljö, menar Rotander.

– Visst är det så, att det har gått vidare från intressestadie till ett implementeringsstadie. Kan jag dela upp Norden så kan jag säga att de i Finland har hållit på med det här ett tag redan. I Sverige och Danmark har det börjat gå från intresse till att börja genomföra det här. I Norge är det fortfarande så att man tittar på ETF:er som enskilda bitar, säger han.

Varför utvecklingen skiljer sig de nordiska länderna emellan kan bero på flera saker, exempelvis att Finland använder sig av euron och därmed inte har valutabarriären att ta sig igenom, då majoriteten av börshandlade fonder handlas i euro.

– Danmark är väldigt mycket ett land där investeringsklimatet är räntor och ETF:er kommer lite från aktievärlden så därför har det tagit lite tid. Det är väl i samband med att ränte-ETF:er börjar bli större som intresset ökat i Danmark till exempel, säger Rotander.