”Skatteprocesserna har påverkat Sverige som investeringsland”

Elisabeth Thand Ringqvist, ordförande vid SVCA, är förvånad över Kammarrättens domar men gör bedömningen att det kommer att bli ett kapitel till i denna skattefråga.

Efter dagens 85 domar från Kammarrätten som slutade med att Sveriges riskkapitalist-elit upptaxeras med miljontals kronor ställer sig Svenska riskkapitalföreningens ordförande Elisabeth Thand Ringqvist frågande till domarna. 

– Det var förvånande att kammarrätten valde att döma annorlunda än vad de gjorde för tre år sedan. Då var det inte inkomst av tjänst utan inkomst av kapital. I dag säger de att utdelningen från fonderna som individerna har investerat i ska ses som inkomst av tjänst.

Hittills har Nordic Capital gått ut med att domarna ska överklagas. Elisabeth Thand Ringqvist är övertygad om att fler kommer att komma till samma slutsats.

– Min bedömning är att det kommer att bli ett till kapitel i den här skattefrågan eftersom kammarrätten har dömt så olika. Det har egentligen inte tillkommit någon ny bevisföring och det är det som är märkligt. Det är samma siffror och samma bolag. Detta gör att det behövs tas till en högre instans. 

Hon vågar inte spekulera i hur branschen kommer att påverkas om dessa domar vinner laga kraft men poängterar att själva rättsprocesserna redan har skadat Sverige som investeringsland.

– Investerare, fonder som ska investera i våra svenska private equity-fonder, som jag hört från London och New York, frågar om dessa skattemål och tycker att det är så osäkert. Målen är ju från 2007 och det är 2017 nu. Om det är så det svenska skattesystemet fungerar. Vi försöker att säga att detta bara handlar om en viss del att det inte påverkar fondernas utdelning eller bolagen. Men det ger en bild av att man inte riktigt vet vad som gäller i Sverige. Det kan vi hålla med om. 

Hon pekar på att aktörerna i branschen först trodde att de betalade kapitalskatt enligt den praxis som varit under många år, sedan ändrade Skattemyndigheten beskattningsregeln till 3:12-regeln. 

– Detta är ett tredje sätt att beskatta. Vi har jobbat med kapitalskatt, de försökte med inkomstskatt och nu försökte de 3:12. 3:12 kanske är rätt beskattning framåt men de är inte gjorda för den här typen av bolag, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Hon poängterar dessutom att 3:12-reglerna såg annorlunda ut 2007.

– Nackdelen med 3:12-reglerna om man ska få internationella investerare är att de ändrar sig vartannat år ungefär. Bolagsskatten och kapitalskatten har legat lika under väldigt lång tid, säger Elisabeth Thand Ringqvist som tror att dessa regler kommer att fortsätta att ändras.

Vad säger du om Skatteverkets agerande i denna process, att de har bytt linje osv?

– Skatteverkets uppdrag är att pröva i domstol om de tycker att det är oklart så det kan vi inte säga något om, det har de gjort. De som står på andra sidan som blir utsatta för den granskningen har i uppdrag att vara med och tolka detta så det bli klarlagt vad som gäller. I och med att man bedömer att det var inkomst av tjänst nu och inte tidigare gör att man fortfarande tycker att det är oklart. Den domen borde ha stått sig. Det var så tydligt i och med att de inte gick prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Hon menar att det inte är osannolikt att Högsta förvaltningsdomstolen kommer att ta upp detta för prövning i och med att Kammarrätten har kommit fram till två olika domar. 

– Det vore bra om politikerna bestämmer sig att detta system inte fungerar som vi har i dag.

Hon menar att det kommer att komma fler av den här typen av investeringar som utdelningar från affärsängelfonder och olika typer av investerarkollektiv. Hon menar att dessa är bra för tillväxten i Sverige då de kommer investera i onoterade bolag på sätt som inte skett tidigare. 

– Lagstiftaren behöver sätta sig ned och fundera på hur vill vi beskatta dessa typer av bolag där värderingarna alltid är svåra att uppskatta.