Under 2016 uppgick det samlade resultatet till 118 miljarder kronor efter kostnader för de så kallade buffertfonderna, Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Det motsvarar en avkastning på 9,7 procent, vilket är högre än 5,6 procent som är den genomsnittliga avkastningen per år sedan 2001.

Det visar regeringens årliga skrivelse, som nu överlämnats till riksdagen. I den har AP-fondernas verksamhet utvärderats. I redovisningen ingår bland annat en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2016 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001.

Under 2016 utbetalades 27 miljarder kronor netto från buffertfonderna till inkomstpensionssystemet. Buffertfondernas kapital uppgick till 1 321 miljarder kronor vid 2016 års slut, vilket är 91 miljarder kronor mer än vid föregående årsskifte. De senaste fem årens goda börsutveckling har gett ett starkt bidrag till resultatutvecklingen.

Under 2016 avkastade sjunde AP-fonden Såfa, den som populärt brukar kallas för soffliggarfonden, 15,5 procent, vilket kan jämföras med 8,8 procent för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Sedan 2001 uppgår Såfans genomsnittliga avkastning till 6,5 procent per år, vilket kan jämföras med 4,2 procent för de privata PPM-fonderna.

Buffertfondernas redovisade kostnader uppgick till 1 737 miljoner kronor under 2016. Detta var en minskning med 100 miljoner kronor eller 6 procent jämfört med föregående år. Som andel av buffertkapitalet minskade förvaltningskostnaderna från 0,152 till 0,136 procent. Minskningen kommer efter det att buffertfondernas kostnader ökat med i genomsnitt 10 procent per år de senaste fyra åren.

En externt genomförd studie visar att Första-Fjärde AP-fonderna är kostnadseffektiva i jämförelse med ett urval utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek.

Arbete med ändrade placeringsregler pågår

Första‒Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler, konstateras också i utvärderingen.

Den ökade andelen alternativa tillgångar har genererat en god avkastning och kan förväntas bidra till en dämpande effekt på resultatnedgången vid en negativ utveckling på aktiemarknaden. För att stärka Första‒Fjärde AP-fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen har finansdepartementet inlett ett arbete med att ta fram ändrade placeringsregler och modernisera styrningen av hållbarhetsfrågor i förvaltingen. Ambitionen är att de ändrade reglerna ska börja tillämpas under 2018.

AP-fonderna och pensionssystemet

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Det innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. För att hantera skillnaden mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertapital som förvaltas av Första–Fjärde AP-fonderna. Målet för dessa fonder är att de ska förvalta tillgångarna på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension.

Sjätte AP-fonden skiljer sig från de övriga buffertfonderna då fondens uppdrag är att investera på riskkapitalmarknaden i onoterade företag. Denna fond har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet.

Vid 2016 års slut utgjorde kapitalet i buffertfonderna 15 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 85 procent utgjordes av avgiftstillgångar.

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden Såfa är ingen fond utan en instruktion till Pensionsmyndigheten hur placeringar för respektive sparare ska göras i byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond i olika proportioner som förändras över tiden enligt en livscykelprofil som grundas på spararens ålder.

Fram till och med 55 års ålder består Såfa av 100 procent AP7 Aktiefond. Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas årligen andelen AP7 Aktiefond ned och ersätts med AP7 Räntefond, så att fördelningen från och med 75 års ålder är 33 procent AP7 Aktiefond och 67 procent AP7 Räntefond. Den fördelningen ligger sedan fast vid högre åldrar.

Såfa kan väljas när som helst hos Pensionsmyndigheten, men den kan inte kombineras med några andra fonder i premiepensionssystemet.