Så blev Stockholm en ledande fintech-hubb

– Världen och många storbanker börjar få upp ögonen för svensk fintech, säger hon.

Robin Teigland, professor och fintech-forskare på Handelshögskolan i Stockholm, var en av talarna på seminariet SNS Digitech Forum som anordnades av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) i centrala Stockholm på tisdagen. 

Tillsammans med sina forskarkollegor försöker hon förstå fintech-sektorns ekosystem. I maj släpper de ytterligare en rapport i ämnet.

Hon konstaterar att branschen i dagsläget anställer 5.800 personer i Stockholm och att den totalt omsatte 14 miljarder kronor i fjol. Omsättningen har stadigt ökat sedan 2010 då den låg på knappt 8 miljarder. 

Under rekordåret 2014 investerades 266 miljoner dollar i huvudstadens fintech-bolag, jämfört med 17,6 miljoner dollar 2013. Motsvarande siffra i år uppgår hittills till 137,7 miljoner dollar.

Och de senaste fem åren har totalt 658,5 miljoner dollar plöjts ner. Det motsvarar cirka 5,3 miljarder kronor. Därmed tar Stockholms fintech-bolag in näst mest kapital i Europa efter London.

De som går in med pengar är en mix av nya och etablerade aktörer 

– Det är också en bra spridning i investeringarna som inte är beroende av en sektor, säger hon och pekar på en graf som visar på en ganska jämn fördelning mellan segmenten. Startups inom betaltjänser tog dock in mest kapital 2015.

En stark trend är partnerskap, enligt Tiegland som tar fintech-startupen Dreams samarbete med Ålandsbanken som exempel. Med hjälp av bankens kontaktnät siktar Dreams på att expandera snabbt i Europa.

Men varför har då just Stockholm blivit en techhub i världsklass, jämte Silicon Valley och städer som London och Berlin?

Enligt Robin Tiegland beror det delvis på att staden är relativit liten och kompakt.

– Alla techbolag ligger i de centrala delarna. Folk går ut och lunchar och fikar. På så sätt överförs informell kunskap och våra idéer testas. Det är likadant i Silicon Valley och handlar om informella nätverk som inte är något man uppnår över en natt, utan det sker gradvis och över tid, säger hon. 

Historiskt sett har dessutom svensk arbetskraft länge varit dyr, vilket skapat en drivkraft att effektivisera processer med hjälp av ny teknologi för att hålla nere kostnaderna. Det har i sin tur bäddat för ett starkt entreprenöriellt ekosystem, enligt Tiegland.

Hon tror att EU:s nya Payment Services Directive 2 (PSD2-direktivet) potentiellt kan skapa goda förutsättningar för fintech-sektorn inom unionen. Direktivet klubbades i januari i år och senast 2018 ska det vara implementerat i alla medlemsländer.

Regleringen innebär bland annat bankerna är tvungna att dela med sig av sin kunddata via öppna API:er, enligt Tiegland. 

– Bankdata ska tillgängliggöras för att öka konkurrensen, vilket troligen påskyndar fintech-utvecklingen och öppnar upp för spännande "big data"-samarbeten mellan banker och fintech-bolag, säger hon. 

Klarnas vd Sebastian Siemiatkowsk, som också medverkade på seminariet, är odelat positiv till PSD2 som han kallar för ett "fantastiskt" beslut.

– Det har cementerat är rätten för startups att med kundens godkännande få tillgång till all data som sitter i bankernas infrastruktur och tillhandahåller tjänster som bygger på det denna data, säger han och fortsätter:

– Trots kraftiga lobbying-försök från en del av sektorn så vann konsumenterna PSD2 som får väldigt positiva effekter på konkurrensen inom finansiella tjänster.